Webbredaktörens checklista

Att skriva en text som fastnar och berör i dagens brus är inte trivialt. Det är en konst. Som tur är finns det knep att ta till. I dagens artikel bjuder Annika Dacke på en checklista med tolv enkla tips för publicering av dina texter på webben. Håll tillgodo! 

Annika Dacke
23 november 2016

För att skri­va mål­in­rik­tat för web­ben behö­ver vi veta hur vi når fram till hjär­nan och hur vi ska få den att orka bry sig. I frå­ga om läs­ning går vägen till hjär­nan via ögat. Här kom­mer 12 punk­ter som sam­man­fat­tar det vik­ti­gas­te du bör tän­ka på innan du lad­dar upp din text.

1. Rubriken är dragplåstret

Att skri­va för web­ben är att skri­va så att du får förs­ta mening­en läst. Rubriken ska få oss sug­na på att läsa mer. Den bör inne­hål­la ett aktivt verb (”skri­ver” istäl­let för ”skri­va” eller ”skrivs”) och sökord. Max 6–8 ord är en bra längd på en webb­tex­tru­brik.

Det är ock­så vik­tigt att rubri­ken på web­ben kan stå ensam, utan bild! Därför fun­ge­rar inte en rubrik som:

”Nu rul­lar vi vida­re!”

För vem för­står den när den lig­ger ensam som en tweet eller som en länk på Facebook där fel bild visas i bild­län­ken?

2. Webbrubriken behöver vara tydlig

Ja, tyd­li­ga­re och mer utför­lig än en prin­tru­brik. Ett skäl är att när vi ser en tryckt sida tar vi in hela lay­ou­ten, vi ser sam­man­hang­et och bör­jar sedan att läsa. På web­ben där­e­mot, är vi främst ute efter att hit­ta det vi söker vil­ket gör att vi ofta mis­sar hel­he­ten.

3. Ingressen sammanfattar

Ingressen är som regel tre mening­ar lång och berät­tar vad tex­ten inne­hål­ler. I de fles­ta fall kom­mer dina läsa­re inte läng­re än till rubrik och ingress, så se till att du späc­kar ingres­sen med inne­håll. Här kan du ta till de 5 W:na från jour­na­li­sti­ken: ”who?”, ”what?”, ”when?”, ”whe­re?” och ”why?”.

4. Tänk på sökorden så att du helgar dem

Lagom är bäst. Se till att sökor­den före­kom­mer rik­ligt i dina tex­ter utan att gå till över­drift. Variera språ­ket med syno­ny­mer, vil­ket även Google upp­skat­tar. Tänk även hela sök­fra­ser och kopp­la gär­na in ett ort­namn för att fånga upp det loka­la söket, om du ver­kar lokalt.

5. Ifrågasätt varenda mening

Ställ dig frå­gan: ”Vem bryr sig om det­ta och var­för?”, om och om igen. Kan du inte moti­ve­ra det är tex­ten inte vik­tig.

6. För vem?

Vem skri­ver du för? Ett typex­em­pel är kans­li­s­vens­ka kont­ra klar­språk­san­pas­sad svens­ka. En annan situ­a­tion kan vara om du skri­ver för fack­män­ni­skor. Heter det fogsvans och rubank eller bara såg och hyvel? Benbrott eller frak­tur? Ett bra sätt är att kon­sul­te­ra de fack­kun­ni­ga på arbets­plat­sen.

Lämna emel­ler­tid över till kid­sen själ­va att skri­va som kid­sen. Det var på åtti­o­ta­let vi använ­de uttryck som ”helt fläppt”, det är annat nu. Det är inte hel­ler coolt att läg­ga in ett ”Yo!” för att pig­ga upp tex­ten på Instagram – såvi­da det inte är så du fak­tiskt pra­tar.

7. Ögat älskar mellanrubriker

Jag ser väl­digt ofta att del­ta­ga­re på mina utbild­ning­ar och skri­ben­ter i de orga­ni­sa­tio­ner där jag arbe­tar helt glöm­mer bort att sät­ta mel­lan­ru­bri­ker. Mellanrubriken är vårt sätt att hjäl­pa ögat ner genom tex­ten, fram till den infor­ma­tion ögat söker efter. Samma sak gäl­ler i tex­ter som är tänk­ta att läsas på det sätt som man läser artik­lar. Ju fler mel­lan­ru­bri­ker desto stör­re chans att ögat vill fort­sät­ta ner genom tex­ten. Få saker avskräc­ker ögat så som ett oge­nom­träng­ligt text­block.

För att illu­stre­ra det­ta läg­ger jag tex­ten i punk­ter­na 1–5 utan mel­lan­ru­bri­ker. Du kom­mer att se skill­na­den:

Att skri­va för web­ben är att skri­va så att du får förs­ta mening­en läst. Rubriken ska få oss sug­na på att läsa mer. Den bör inne­hål­la ett aktivt verb (”skri­ver” istäl­let för ”skri­va” eller ”skrivs”) och sökord. Max 6–8 ord är en bra längd på en webb­tex­tru­brik.

Det är ock­så vik­tigt att rubri­ken på web­ben kan stå ensam, utan bild! Därför fun­ge­rar inte en rubrik som:

”Nu rul­lar vi vida­re!”

För vem för­står den när den lig­ger ensam som en tweet eller som en länk på Facebook där fel bild visas i bild­län­ken?

Ja, tyd­li­ga­re och mer utför­lig än en prin­tru­brik. Ett skäl är att när vi ser en tryckt sida tar vi in hela lay­ou­ten, vi ser sam­man­hang­et och bör­jar sedan att läsa. På web­ben där­e­mot, är vi främst ute efter att hit­ta det vi söker vil­ket gör att vi ofta mis­sar hel­he­ten.

Ingressen är som regel tre mening­ar lång och berät­tar vad tex­ten inne­hål­ler. I de fles­ta fall kom­mer dina läsa­re inte läng­re än till rubrik och ingress, så se till att du späc­kar ingres­sen med inne­håll. Här kan du ta till de 5 W:na från jour­na­li­sti­ken: ”who?”, ”what?”, ”when?”, ”whe­re?” och ”why?”.

Lagom är bäst. Se till att sökor­den före­kom­mer rik­ligt i dina tex­ter utan att gå till över­drift. Variera språ­ket med syno­ny­mer, vil­ket även Google upp­skat­tar. Tänk även hela sök­fra­ser och kopp­la gär­na in ett ort­namn för att fånga upp det loka­la söket, om du ver­kar lokalt.

Ställ dig frå­gan: ”Vem bryr sig om det­ta och varför?”om och om igen. Kan du inte moti­ve­ra det är tex­ten inte vik­tig.

Svårforcerat, eller hur?

8. Utnyttja länkkraften

”Läs mer” är Sveriges van­li­gas­te länktext. Det är ock­så den säms­ta. Överallt där du kan skri­va utför­li­ga län­kar bör du göra det. Dels ser Google län­ken som en eti­kett som visar vad som hän­der när man klic­kar på län­ken, dvs du vin­ner sök­mo­to­rop­ti­me­rings­po­äng på att låta det stå ”Prenumerera på nyhets­bre­vet”, dels drar du nyt­ta av att län­ken avvi­ker färg­mäs­sigt från tex­ten i övrigt, vil­ket gör att blic­ken dras dit.

Se på Folktandvården Sveriges webb­plats:

Om du är missnöjd

Är du inte nöjd med din tand­vård som du fått ska du i förs­ta hand vän­da dig till den som utfört vår­den. Om ni inte kan kom­ma över­ens ska du gå vida­re med dina syn­punk­ter till kli­nik­chef eller verk­sam­hets­chef eller i näs­ta steg tand­vårds­di­rek­tö­ren i ditt lands­ting. Inom var­je lands­ting finns en pati­ent­nämnd, även kal­lad för­tro­en­de­nämnd, som du kan kon­tak­ta.

Om du anser dig fel­be­hand­lad kan du ock­så vän­da dig till IVO – Inspektionen för vård och omsorg.

9. Punktlistor, ja tack

Allt som kan läg­gas i en punkt­lis­ta bör läg­gas i en punkt­lis­ta. Det är myc­ket tyd­li­ga­re och mer snabb­läst att lis­ta än att räk­na upp med kom­ma­tec­ken. Folktandvården Sverige igen:

Frisktandvård– vad är det?

Frisktandvård är regel­bun­den tand­vård till fast pris. En smart modell där tan­ken är att din fris­ka mun ska fort­sät­ta vara frisk eller att din tand­häl­sa ska för­bätt­ras om det behövs.

Rätt mycket ingår

Ditt Frisktandvårdsavtal anpas­sas till dina tand­vårds­be­hov. Ett per­son­ligt vård­pro­gram tas fram uti­från en risk­be­döm­ning som din tand­lä­ka­re eller tand­hy­gi­e­nist gör. Programmet omfat­tar både egen­vård, före­byg­gan­de vård och behand­ling.
Åtgärder som all­tid omfat­tas av avta­let är:

  • Undersökningar och utred­ning­ar.
  • Hälsofrämjande insat­ser som mun­hy­gi­e­n­in­struk­tion och kostråd.
  • Behandling av sjuk­doms- och smärt­till­stånd som kari­es och tand­loss­ning.
  • Reparativ tand­vård.
  • Akuttandvård.

10. Skriv i relevansordning

Vad är vik­ti­gast? Låt all­tid det stå överst. Alltid. Har du tagit emot en text från någon annan för att lad­da upp den är det ditt jobb att ska­pa möj­lig­he­ter för att tex­ten blir läst. Då kan det hän­da att du behö­ver vän­da upp och ner på hela text­pann­ka­kan för att få ut det got­ti­gas­te. Det är van­ligt att ovana skri­ben­ter kom­mer till sak först läng­re ner i tex­ten.

11. Fram med kniven

Webbtexter är oftast kor­ta­re än tryck­ta tex­ter. Det kan hän­da att du behö­ver
skä­ra bort en hel del om du pub­li­ce­rar en text som ursprung­li­gen var skri­ven
för pap­per. Vad kan du göra om till en punkt­lis­ta och vad kan lig­ga på en annan
sida?

12. Ett stycke – ett ämne

Det var sant när du gick i sko­lan och det är ännu mer sant i webb­text­sam­man­hang. Håll dig till ämnet. Ett ämne i ett styc­ke och ett ämne per text. Om tex­ten spre­tar är det bätt­re att dela upp den i fle­ra tex­ter.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »

Äntligen händer något i mejlen

Nu kan du skic­ka och ta emot mejl med AMP (Advanced Mobile Page). Det inne­bär helt nya möj­lig­he­ter för inter­ak­ti­vi­tet i mejl. Kntnts stän­di­ga krö­ni­kör Martin Modigh Karlsson berät­tar mer.

Läs artikel »
quis, ultricies ut dolor felis mattis massa et, velit,

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest