19 spaningar om 2016 (och framåt)

Mellan september 2015 och juli 2016 sändes fyrtio avsnitt av podden Åsikt – en krönika av och med Thomas Barregren. Detta är en återutsändning av avsnitt 18 från den 18 januari 2016.

”19 spaningar om 2016 och framåt”, är rubriken för avsnitt 18 av Åsikt.

Idag är det den 18 januari 2016, och jag heter Thomas Barregren.

[Inledande vinjett]

Hej!

Jag måste varna dig. Detta avsnitt av Kntnt Åsikt är lååångt. Inte behagliga 10 till 15 minuter, som det brukar vara, utan myyycket längre. Huh!

Varför? Jo, för jag lovade dig som lyssnade på avsnitt 50 av Kntnt radio – en av våra andra poddar – att jag i dagens avsnitt av Kntnt Åsikt ska ge min spaning för 2016. Och behövs mer än bara tio minuter. 🙂

Jag ska erkänna att jag lite grann ångrar mitt löfte. Jag tycker avsnitt 50 av Kntnt radio blev så bra, att det är synd att konkurrera med det. För i det sammanfattade och kommenterade Pia och jag 85 spaningar som andra har gjort. Men har jag lovat, så har jag.

Så här kommer min spaning för 2016.

[Vinjett]

1. Rörlig bild

I åratal har video förutspåtts få sitt stora genombrott inom marknadsföring. Men i år verkar det vara dags på riktigt. Åtminstone är alla förståsigpåare överens om det. Och jag instämmer – om vi pratar om LoFi-video.

Jag tror vi kommer få se en ökad användning av all slags rörlig bild. Både HiFi-produktioner, som till exempel Spoons otroligt fina film om att köra lastbil genom det chilenska bergspasset Los Caracoles, som de har gjort för Volvo Trucks YouTube-kanal. Och LoFi-produktioner, som filmerna från våra frukostevent.

Men jag tror det är främst LoFi-produktioner som kommer att synas mycket mer än förr. Utrustningen är billig. Ofta räcker det med en smarttelefon. Om man inte filmar direkt för Snapchat, Instagram eller Facebook, så finns lättanvända och billiga redigeringsprogram. Själv använder jag OpenShot som är gratis. Och för lagring och streaming av filmer finns förstås YouTube som är gratis. För den som vill ha lite mer kontroll finns Vimeo som inte kostar särskilt mycket.

Jag tror också vi kommer få se många experimentera med live-sändningar med Facebook Live Video, Blab, Periscope, Meerkat och Google Hangout.

2. Virtuell verklighet (VR)

En annan teknik som det har snackats om länge är virtuell verklighet – eller VR efter engelskans virtual reality.

Jag har redan pratat om det i avsnitt 15 av Åsikt, och återkom till det i avsnitt 50 av Kntnt radio. Så jag ska inte säga så mycket om det.

Men jag konstaterar att 2016 är året då VR blir konsumentteknik. I juni släpper Facebook-ägda Oculus sina VR-glasögon Rift, som förväntas kosta runt 5 000 kronor. Andrar företag är också på väg med sina VR-glasögon. Den som inte kan ge sig till tåls kan redan nu köpa Google Cardboard för 150 kr på Kjell & Company och andra ställen.

Vi kommer säkert få se några reklambyråer experimentera med Oculus Rift under 2016. Men jag tror inte marknadsförare kommer hoppa på tåget i någon större skala. Inte förrän vi slänger ut TV:n för VR-glasögon.

Men mycket av VR-tekniken är redan tillgänglig för gemene man i deras smarttelefoner. Jag tänker på YouTubes och Facebooks möjlighet att visa filmer i 360°. Det enda som behövs är en speciell kamera. De kostar inte alls mycket. Bara några tusen. Och är inte svårare att hantera än en GoPro-kamera.

3. Artificiell intelligens och robotskribenter

En annan teknik som är på frammarsch är artificiell intelligens (AI), det vill säga algoritmer som försöker simulera ett mänskligt sätt att tänka och arbeta.

Som marknadsförare kommer du stöta på begreppet under 2016. Redan idag använder Google artificiell intelligens för att förstå vad sidor handlar om och vad du söker efter. Facebook använder AI för ge dig Facebook M – en virtuell assistent som du kan chatta med och som klarar av mycket mer än vad Siri och Google Now klarar idag. Och Google är hack i häl. Och det är en tidsfråga innan robotskribenter, som redan används av bland andra Mittmedia och AP, också dyker upp på ditt kontor.

4. Content marketing

VR och AI är exempel på saker som det är hajp runt.

Det intressanta med hajpar är att de följer ett ganska förutsägbart mönster. För att förklara mönstret utvecklade Jackie Fenn, från analysföretaget Gartner, 1995 en modell som kallas hype cycle – på svenska ofta kallad hajpkurvan.

Först har vi något som utlöser hajpen. Det kan vara en produktlansering eller genombrott för en ny idé. Något som väcker förväntningar.

Förmenta experter talar om hur det ska göras. Fler och fler börjar tro på det och börjar testa utan att egentligen veta vad de pysslar med. Men alla andra gör det, och alla andra säger att det är fantastiskt, så det måste vara fantastiskt. Förväntningarna blåses upp till nivåer som ännu inte kan infrias. Men bristen på resultat gör att folk till slut börjar ifrågasätta. Vi har nått toppen av upplåsta förväntningar.

Därifrån går det ganska snabbt utför. Längst nere på botten av desillusion skakar folk på huvudet åt dumheterna. Vad trodde vi? Eller rättare sagt: vad trodde de!? Man lämnar det som har varit bakom sig och kastar sig över en ny och skinande lösning.

Alla förutom några få, som har fattat grejen, har tillförsikt, och kämpar på mot alla odds. Och det ger resultat. Så småningom börjar fler och fler följa efter. Vi är på väg uppför upplysningens brant.

Och till slut är praktiskt taget alla med. Gamla löften infrias. Vi har nått platån av produktivitet. Men då har alla glömt bort att det en gång i tiden var ifrågasatt.

”IT på kran” – möjlighet att använda IT-lösningar över internet – är ett exempel på något som har åkt berg- och dalbana i Gartner’s hype cycle. Det som utlöste resan var utvecklingen av webben på 1990-talet. När dotcom-bubblan sprack 2000 hade tekniken nått toppen av upplåsta förväntningar. Närmaste åren skakade de flesta på huvudet åt sådana stolligheter som att köra ekonomiprogram och officepaket i webbläsaren. Idag gör vi det, utan att tänka på det. Många småföretag använder Fortnox för ekonomin och ännu fler använder Google Apps istället för Microsoft Office. Och de som har Microsoft Office använder den på webben. Men ingen snackar om ”IT på kran” längre.

Content marketing följer samma mönster. Joe Pulizzi tror att vi har passerat toppen av upplåsta förväntningar. Jag tror inte vi är där ännu. I vart fall inte i Sverige. Men vi närmar oss. Och jag tror vi kommer få höra fler och fler ifrågasätta hela idén med content och content marketing. 2016 är året då det vänder. Och om några år kommer många skaka på huvudet åt oss som ihärdar. Men vi som gör det lär oss, och content marketing mognar och blir tydligare i kanterna. Vi kommer få ser fler och fler svenska exempel på lyckad content marketing. (För det är det lite skralt med ännu.) Och så småningom kommer alla göra content marketing på riktigt, utan att tänka på det.

5. Podcast

Ett annat fenomenet som har åkt upp och ned i Garter’s hype cycle är podcast.

Podcast är en distributionsform. Tekniken utvecklades redan år 2000. Men det var först när iTunes fick inbyggt stöd 2005 som resan längs hajpkurvan satte fart. På kort tid nådde podden sin första blomstringstid. Men förväntningarna infriades inte, och lika snabbt var poddandet nere på botten av desillusion. Sedan dess har fenomenet kravlat sig uppför upplysningens brant. Kommer den nå platån av produktivitet under 2016? Kanske.

6. Blogg

En del människor föredrar att lyssna, andra att läsa. Det märker jag inte minst på hur just denna podd konsumeras. För en hel del läser manuset istället för att lyssna på min ljuva stämma. 🙂

Det leder mig inte alls osökt in på bloggens framtid.

En blogg är enligt mig en följd av artiklar som är något mindre formell än andra former av artiklar och som presenteras i omvänd kronologisk ordning. Men för många betyder blogg en persons högst privata betraktelse på ett ämne. Det har alltid varit ett semantiskt problem för mig. Så därför är jag beredd att sälla mig till dem som säger att det är dags att begrava beteckningen blogg.

Så vad ska vi då kalla ett flöde av artiklar på egen webbplats för? Jag föreslår kort och gott webbmagasin.

7. Vikten av egen plattform för att odla relation

Oavsett om vi kallar artikelflödet på den egna webbplatsen för blogg eller webbmagasin, så kommer det bli svårare att få trafik till sajten.

Människor flockas på några få plattformar, främst Facebook och LinkedIn, som i sin tur gör allt för att behålla dem där så länge som möjligt, så att de i lagom doser kan exponera oss för så mycket reklam som möjligt. Facebook gör det för att ge Google en rejäl fajt om annonsörernas pengar, och andra plattformar kopierar Facebook.

Jag tog upp detta i avsnitt 14 av Åsikt med anledning av en artikel där Mark Schaefer skriver att vi kommer tvingas att ge upp mycket av vår kontroll över innehållet till Facebook och de andra stora plattformarna.

Jag önskar han har fel. Men jag befarar att han har rätt. Och att det kommer vara ett av de argument som puttar content marketing mot botten av desillusion. Vi kommer få höra detta under 2016.

Men bara för att det blir svårare att få folk till våra sajter så ska vi inte upphöra med dem. För de kommer fortfarande spela en viktig roll som vattenhål för våra främsta supportrar. De som gillar det vi står för och det vi gör, och som vill ha en relation med oss. Det är på våra egna plattformar vi håller liv i den relationen. Och det är hit de skickar sina vänner och bekanta som de tycker också borde ha en relation till oss.

Lyssna gärna på vad jag har att säga om detta i avsnitt 50 av Kntnt radio.

8. Tryckta publikationer

I takt med digitaliseringen har intresset för tryckta publikationer minskat. Men jag undrar om det inte vänder under 2016.

Tryckta publikationer har en särskild kvalité, en känsla av omsorg, som är svår att återskapa online. Det är något särskilt med att få en påkostad kundtidning eller katalog i brevlådan. Hålla i den och känna tyngden. Bläddra och känna papprets vikt och kvalitet. Det ger en känsla av personlig omsorg som är svår, för att inte säga omöjlig, att återskapa digitalt.

9. Personlig omsorg

Men det går naturligtvis att skapa en känsla av personlig omsorg även i digitala kanaler.

Det mest uppenbara sättet är förstås att faktiskt visa personlig omsorg. Att vara där målgruppen finns. Delta i diskussioner. Svara på frågor. Hjälpa till.

Ett sätt att åstadkomma det är att uppmuntra och tillåta medarbetare att agera i företagets namn i sociala medier.

Det går på tvärs med hur många företag tänkte och gjorde när sociala medier började bli en sak för kommunikationsteamet att ta på allvar. Då skrevs policies som förbjöd medarbetare att säga si eller göra så. Och man kunde sitta i en kommitté ett helt år för att fila på en kommunikationshandbok som var passé innan den ens var klar. Men så gör väl ingen längre?

Tiden är mogen för att släppa fram medarbetare; de som vill ta plats och synas.

Det kommer skapa en känsla av personlighet och omsorg hos dem som möter era medarbetare. Framförallt hos dem som vill ha en relation med er. Tillsammans utgör de och era medarbetare de främsta ambassadörerna för ert varumärke.

Det kommer inte alltid att bli rätt. Och ibland kan det bli riktigt tokigt. Men, c’est la vie, sådant är livet.

Reklam

Nu är vi halvvägs genom spaningen. Innan jag fortsätter ska Niklas Myhr få göra reklam för Content Marketing Master Class 2016, som handlar om hur du använder sociala medier i din content marketing. Och vice versa, skulle jag vilja tillägga.

Det är en heldagsutbildning med Niklas Myhr (The Social Media Professor från USA), Frida Boisen (Bonniers digitalchef) och Mark Schaefer (bästsäljande författare, talare och konsult inom sociala medier). Det är bara en vecka kvar, så detta är verkligen din sista chans att anmäla dig. Av 28 återstår bara 3 platser. Så missa inte detta tillfälle. Utbildningen kostar bara 4 900 kr inklusive frukost, lunch, fika och mingel i baren.

10. Marketing automation

Före reklamavbrottet pratade jag om att skapa en känsla av personlig omsorg. Ett sätt var att låta medarbetare synas, delta och hjälpa till i de digitala kanaler där målgruppen är. Det räcker en bit.

En mer skalbar lösning är marketing automation – om man använder det förnuftigt och med stor respekt för personers integritet. Annars riskerar det att istället skapa en obehagskänsla av ”creepiness”.

Jag kan inte förklara varför, men det känns som 2016 är året då marketing automation börjar bli seriöst. Fokus flyttar från att lura intet ont anande webbesökare att avslöja sina kontaktuppgifter, till att faktiskt leverera individanpassat värde i form av content.

Men, de flesta som försöker sig på marketing automation kommer misslyckas. Kanske inte platt fall. Och kanske lyckas de lura sig själva och omgivningen att det inte var ett fiasko. Men det blir sällan den succé som alla hoppades och trodde på.

Efter den första tidens förtjusning över det nya och skinande verktyget med alla sina fagra löften, så falnar entusiasmen. Det är en massa rattar, knappar och spakar, men ingen vet riktigt hur ska användas. Och framför allt så råder det ständig brist på bränsle till denna makalös manick. Det saknas ett kontinuerligt flöde av innehåll.

Så efter en tid blir marketing automation-verktyg i bästa fall ett glorifierat epostmarknadsföringsverktyg, och i sämsta fall ett dåligt samvete.

Det är synd. För marketing automation är en bra sak. En viktig pusselbit som du bör ha. Men först när du är redo. Låt planerna på marketing automation vila tills du har en fungerande content marketing som levererar innehåll med jämn kvalitet i jämn takt. Då, och först då, kopplar du på marketing automation.

Och gör det av rätt skäl. Inte för att lura av intet ont anande människor deras kontaktinformation. Utan för att erbjuda individanpassat innehåll som mottagaren sätter värde på. Syftet är att etablera och stärka relationer med individer i er målgrupp, och få indikation när en individ är redo att prata affär. Då är det okej att skicka fram säljaren.

11. Account-based marketing

Detta är också syftet med account-based marketing – en annan metodik du kommer få höra mer av under 2016. I vart fall om du arbetar med marknadsföring eller försäljning mot företag.

Egentligen är account-based marketing samma sak som marketing automation, fast helt riktat mot ett enda kundkonto (account på engelska). Märkvärdigare än så är det inte.

12. Predective analytics

Ett annat uttryck du kommer få höra mer av under 2016 är predective analytics.

Det är ett samlingsnamn för allsköns metoder för att analysera stora datamängder och förutse potentiella och existerande kunders behov och önskemål innan de själva ger uttryck för dem.

Det kan användas bland annat för personalisering av innehåll som skickas vid till exempel epostmarknadsföring, marketing automation och account-based marketing.

13. Inbound marketing

Men en förutsättning för alla dessa tekniker är att det finns en webbplats med innehåll som är såpass attraktivt för målgruppen att de väljer att besöka webbplatsen, inte bara en gång utan upprepade gånger, så att de lämnar rikligt med digitala fotspår. Innehållet är som sagt bränslet. Och content marketing är en metodik för att rationellt och systematiskt framställa detta innehåll.

Denna tillämpning av content marketing, tillsammans med marketing automation, kallas för inbound marketing. Målet är att attrahera potentiella kunder och vårda relationen tills de är redo för att skickas till säljare. Det är alltså en specialiserad form av content marketing, helt inriktad på att leverera kvalificerad leads till säljare.

Just det uppskattar business to business-säljare som har allt svårare att komma fram på telefon. För tio år sedan räckte det med hundra lyft (hundra uppringningsförsök) för att få till tio möten. Idag kan de behöva göra femhundra lyft för att få till samma möten. Det har blivit mycket svårare. Speciellt i Stockholm där mötesbokning per telefon är hart när omöjligt.

Så därför tror jag att intresset för inbound marketing bland just b2b-säljare kommer att öka rejält under 2016 och framåt.

14. Spåra besökare

Men det finns ett stort problem med marketing automation, och därmed också med account-based marketing och inbound marketing: spårning. Det förutsätter att vi spårar individer.

Egentligen är det två problem. Först ett moraliskt och juridiskt. Är det rätt och tillåtet? Hur mycket bör man och måste man berätta om spårningen för subjektet för den samma? Det är en diskussion för en annan gång. För min spaning handlar om det andra problemet: hur spårar vi individer över flera olika enheter och plattformar?

Du har säkert en dator på jobbet och kanske en till hemma. Du har säkert en och kanske två smarttelefoner. Det finns säkert en surfplatta eller två i familjen. Och det finns sajter som du besöker från mer än en av dessa enheter.

Kanske börjar du på jobbdatorn. På bussen hem fortsätter du i mobilen. Och hemma, efter att middagsdisken är bortplockad och de små har lagt sig, så fortsätter du på en surfplattan.

Om webbplatsen du besöker använder marketing automation så skulle du se ut som tre olika individer. Den första kommer in i början av köpresan. Den andra hoppar in i mitten av köpresan. Och den sista hoppar in i slutet.

Vilka slutsatser ska företaget dra av beteendet hos dessa upplevda tre individer? Hade de spårat dig över alla tre enheter så hade det sett vettigt ut. Men nu…?

Detta är ett problem som ökar. Och som lök på laxen har vi olika plattformar. För även om du huvudsakligen använder en och samma bärbara dator som du släpar med dig hemifrån, på bussen, till jobbet och tillbaka, så kan dina touch points hoppa från Facebook, till webbplats till mejl tillbaka till Facebook och så vidare.

Det är inte lätt, om ens möjligt, att få en sammanhållen bild av sina besökare med marketing automation. Och ändå är just det säljargumentet för dessa verktyg.

Men det går att spåra över flera enheter. Facebook och de andra stora sociala nätverken gör det. Google och de andra stora annonsnätverken gör det också. Men det förutsätter duktiga idioter, som använder deras knappar och annonslösningar på sin webbplats.

Just det. Facebook-knappen som finns på var och varannan webbplats pingar hem till Facebook att du har besökt den sidan. Även om du inte klickar på den. Samma sak med annonserna.

Men att vi skulle få tillgång till denna data är knappast troligt. Och det är praktiskt taget omöjligt att göra något liknande själv.

Men det finns en annan teknik som Google och Facebook också använder, och som du faktiskt kan använda, om du är beredd att skapa reellt värde för dina besökare.

Facebook är praktiskt taget oanvändbar utan att vara inloggad. Samma sak gäller de andra sociala nätverken. Och Google lockar med allsköns trevliga finesser för den som loggar in på Gmail, YouTube, Google Maps eller någon annan av deras tjänster.

Facebook, Google och de andra spårar alla som använder deras tjänster på alla enheter. Självaste spårningen är anonym. Men om du loggar in en enda gång, om än bara tillfälligt, så kan de knyta den anonyma spårdatan, både den historiska och den framtida, till just dig. Så om de kan få dig att logga in minst en gång på varje enhet, så kan de spåra dig över alla enheter. Smart va!

Och just det tricket kan du också göra. Ge besökare på din webbplats möjlighet att skapa konto och logga in, och ge inloggade användare tonvis med fördelar, till exempel fri tillgång till eböcker ni producerar. Rätt gjort kommer besökarna förr eller senare att logga in från alla sina enheter för att få tillgång till alla fördelar du erbjuder. Och då kan du med cookies (eller smartare lösningar) knyta historisk och framtida användardata till den inloggade. På så sätt får du en komplett bild över hens aktivitet på din sajt.

15. Ad tech, ad blockers och kampen om ”rätten” att tränga sig på och avbryta

Det vi precis har pratat om är exempel på vad Seth Godin kallar permission markering. Din målgrupp ger dig tillåtelse att marknadsföra dig till dem.

Motsatsen kallar han interruption marketing. Det är när vi tränger oss på och avbryter med vårt budskap. Till exempel med takeovers, banners, prerolls och annan skit, som webben är nedlusad med. Jag använder annonsblockerare (ad blocker på engelska) på alla mina enheter för att slippa eländet. Och jag är långt ifrån ensam.

Under hösten har IAB hotat med stämning. Ad tech bolag tagit fram ”adblockers blocker”. Och medieföretag stängt ute oss som vägrar en webbupplevelse seg som sirap. Som grädde på moset har mediehus, annonsnätverk och mediebyråer avslöjats som bedragare som lurar annonsörer med fejksajter och fejkklick. Jag har pratat om detta förr, bland annat i avsnitt 4, 5 och 6 av Kntnt Åsikt. Och jag tror jag får anledning att återkomma under 2016 om dessa saker. För ännu är det inte över.

Vi kommer få se fler repressiva försök att kväva utvecklingen. Men det kommer förstås inte att fungera. Och i deras ställe infinner självinsikt och självsanering. För detta är ett problem som annonsindustrin själva har skapat genom att hämningslöst ösa på mer och större annonser, och urskiljningslöst acceptera vad som helst.

Jag tror mediehus kommer att ta kontroll över annonsutrymmet, och inte bara upplåta det åt annonsnätverk att fylla med vad som helst; att de istället kommer ha annonserna i sitt eget CMS; att de kommer hushålla med annonsutrymme; att de därigenom kan ta bättre betalt för det samma; och att de kommer att ställa krav på kvalitet och relevans hos annonserna. Kanske önsketänkande. Men sådana tongångar börjar höras på sina håll i industrin.

Jag tror annonsörer på motsvarande sätt kommer att ta kontroll över annonsköpet, och inte bara upplåta det åt mediebyråer.

Jag tror därför att både annonsnätverk och mediebyråer kommer få det lite svettigt under 2016. Vi får väl se om jag har rätt eller inte.

16. Native advertising

Ett annonsformat som fortsätter att öka är native advertising. Jag tror inte på någon explosion i användning. För det är trots allt ett svårt format, som kräver innehåll minst lika bra som det omgivande. Det har varit lite si och så med det hittills, men jag tror att mediehusen kommer kräva högre kvalitet och bättre relevans även här. Och framförallt så kommer de propsa på att deras ”brand studio” ska göra innehållet.

En brand studio är en redaktion som en tidning, radio- eller tv-kanal har, för att på uppdrag av en annonsör producera innehåll som ska användas som native-annons eller advertorial eller sponsrat innehåll eller liknande i det egna mediet. Sådant innehåll kallas branded content; därav namnet brand studio.

17. Content byråer får nya konkurrenter

Jag undrar hur länge till brand studios bara kommer att producera innehåll för det egna mediet. Det är en ganska naturlig utveckling att de också börjar producera content för sina kunders egna plattformar.

Kanske kan man säga att content byrån Brid är resultatet av en sådan utveckling. De är ju helägt av LRF Media, som är en av Sveriges största utgivare av magasin.

Hur som helst så tror jag vi får se en sådan utveckling, kanske redan 2016, och då blir det tuffare för de traditionella content byråerna. Men någon kris tror jag inte på för content byråerna.

18. Kris för reklambyråer

För reklambyråer börjar däremot mörka moln synas på himmeln, åtminstone om man ska tro management konsulten Michael Farmer.

Reklambyråerna har grävt sin egen grav, genom att acceptera att göra mer för mindre betalt, i en allt hårdare kamp om kunderna. Samtidigt tvingas de som ingår i de globala reklambyrånätverken (Dentsu, Publicis, Interpublic, Omnicom, Havas och WPP) att leverera 15 till 20 procent av sin omsättning till nätverkens ägarbolag. Det tvingar reklambyråerna att dra ned på ambition och kvalitet, med resultat att kunderna lämnar dem för en annan byrå eller för att göra mer själv.

Samtidigt kommer en helt ny typ av aktörer in på scen. Aktörer som har extremt långa och goda relationer med den absoluta toppen i de större företagen. Management konsulterna (till exempel Accenture, Deloitte, McKinsey, Bain, Boston Consulting Group).  Några av dem har på få år byggt upp kreativ och digital kompetens som de säljer över huvudet på marknadsavdelningen och tar dubbelt så mycket betalt för som reklambyråerna.

För att förbli relevanta och överleva måste de internationella reklambyrånätverken bli som Accenture och Deloitte. Det vet ägarna. Och de anpassar sig – med pengar de kräver in från sina egna byråer till vilket pris som helst. De pissar på sina byråer, som kommer att gå under på kuppen.

Det är ingen ljus bild Michael Farmer tecknar när han intervjuas av Mitch Joel i avsnitt 495 av podden Six Pixels of Separation. Om du är det minsta intresserad av reklambyråers väl och ve ska du lyssna på detta avsnitt. Och kanske läsa Michael Farmers bok Madison Avenue Manslaughter – An Inside View of Fee-Cutting Clients, Profit-Hungry Owners and Declining Ad Agencies.

Nå, är detta relevant för Sverige 2016? Det borde vara det. Priset pressas här också. Mer ska göras för mindre pengar. Många svenska byråer ingår i de globala nätverken. Och Accenture, Deloitte och andra managementkonsulter finns också här. Kanske går inga byråer under i år. Men pressen ökar.

Dessutom upplever jag att många reklambyråer saknar självinsikt. Varje år blir lite sämre, men de fortsätter som vanligt. Förutsättningar för marknadskommunikation förändras fundamentalt, från avbrytande kampanjer till värdeskapande relationer, men de fortsätter som om inget har hänt. Kreativitet är det enda viktiga. Inte kundernas affär.

Så sammantaget tror jag 2016 i backspegel kan bli året som markerar början till slutet för reklambyråer som vi känner dem idag.

19. Uppvärdering av marknadsföring

Jag tror också 2016 i backspegeln kan bli året som markerar början till en uppvärdering av marknadsföring som disciplin.

Kanske har jag fel, men jag misstänker att många vd:ar upplever att deras marknadsföringsteam inte levererar tillräckligt mycket affärsnytta. Om jag har rätt kommer vi få se ökat intresse från vd för marknadsföring, krav på demonstrerad affärsnytta, och radikala grepp som sammanslagning av en eller flera av sälj, marknad, kommunikation och IT.

Till sist

Det var mina spaningar för 2016.

Du hittar manuset till detta avsnitt av Kntnt Åsikt på vår webbplats. Förutom att läsa allt du har hört, så hittar du också en massa länkar som kan vara värda att kolla in. Så besök Kntnts webbplats – www.kntnt.se – eller gå direkt till manuset på www.kntnt.se/8392.

[Avslutande vinjett]

Berätta vad du tycker om Åsikt. Vad gillar du? Vad kan göras bättre? Skicka ett mejl till thomas (med th) snabel-a kntnt.se.

Lyssna på Kntnt Radio

Enklaste sättet att lyssna på Kntnt Radio är med en podcast-app på din smarttelefon eller surfplatta. Här är några alternativ:

När du har en podcast-app är det bara att söka efter KNTNT och sen prenumerera på Kntnt Radio.

Du kan också prenumerera genom att ange denna URL.

Sist men inte minst kan du ladda ned dagens program eller lyssna här:

Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0)

Thomas Barregren

Författare: Thomas Barregren

Thomas är en av Sveriges främsta tänkare inom marknadskommunikation i allmänhet och content marketing i synnerhet. Han är en av grundarna till kommunikations- och mjukvarubyrån KNTNT som bland annat har utvecklat planerings, publicerings och rapporteringsverktyget Konzilo. Thomas har arbetat med strategi och content management sedan 2004. Under nio år var han vd för en digitalbyrå som var Sveriges mest snabbväxande bolag och numera ingår i Wunder Group. Thomas har anlitats som talare på IDG:s Webbdagarna, Sveriges Mediebyråers Stockholm Media Week, Content Marketing Norges Epic Content MarketingWednesday Relations Content Marketing Day, DI:s Gasellträff med flera konferenser. Han har förläst vid bland andra IHM och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hållit föredrag på uppdrag av bland andra Sveriges Kommunikationsbyråer (Komm!), Väst Svenska Handelskammaren och Business Region Göteborg. Han är också medförfattare till boken Content marketing – Värdeskapande marknadskommunikation.

Läs mer av Thomas Barregren

lectus Praesent quis, mi, Nullam ante. sem, facilisis
Kntnts nyhesbrev

Kntnts nyhesbrev

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest