AI, SEO, personalisering och martech 2019

Varje år samma visa. Alla bloggar och magasin inom marknadsföring och försäljning fylls med trendspaningar och förutsägelser inför det nya året. 2019 är inget undantag. Inte heller Kntnt Magasin. :-)

Thomas Barregren
16 januari 2019

Jag har läst 50+ blog­gin­lägg och artik­lar från namn­kun­ni­ga influ­en­sers, före­tag och medi­er och iden­ti­fi­e­rat någ­ra åter­kom­man­de för­ut­sä­gel­ser och trendspa­ning­ar som jag per­son­li­gen tror är bety­del­se­ful­la för dig som arbe­tar med mak­nads­kom­mu­ni­ka­tion eller presa­les. I den här arti­keln ska jag bor­rar jag lite dju­pa­re i sju av dem och ger dig råd om saker att tän­ka på eller göra under 2019.

Sist i arti­keln tip­sar jag om var du kan höra “The Social Media Professor” Niklas Myhr, min kol­le­ga Pia Tegborg och mig spa­na om nio and­ra tren­der och för­ut­sä­gel­ser som vi tror är bety­del­se­ful­la för dig. Missa inte det!

Men nu till min sam­man­ställ­ning av tren­der och för­ut­sä­gel­ser 2019.

Martech: Köp inte rattar, knappar och spakar

Martech är lin­go för tek­nis­ka lös­ning­ar för mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion. Det är ett telesko­pord base­rad på eng­els­kans mar­ke­ting tech­no­lo­gy. Det är ock­så ett para­ply­be­grepp som omfat­tar pro­gram­va­ra och webb­tjäns­ter för alla aspek­ter av mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion, inklu­si­ve con­tent mar­ke­ting, inbound mar­ke­ting, account based mar­ke­ting, mar­ke­ting auto­ma­tion, sales auto­ma­tion, con­tent mana­ge­ment, soci­al media mana­ge­ment, pro­gram­ma­tics, ana­ly­tics med mera.

Datavetaren Scott Brinker har gjort det till sin livs­upp­gift att kart­läg­ga mar­tech-land­ska­pet. Hans förs­ta kart­lägg­ning pub­li­ce­ra­des 2011. Då iden­ti­fi­e­ra­de och kate­go­ri­se­ra­de han cir­ka 150 pro­gram­va­ror och webb­tjäns­ter. Det var säkert ett ansen­ligt arbe­te, men ing­et mot det han gör nu. 2018 iden­ti­fi­e­ra och kate­go­ri­se­ra han nära 7000 pro­gram­va­ror och webb­tjäns­ter inom mar­tech. Och jag för­ut­spår att att han i år kom­mer ha med drygt 8000. Det skul­le inne­bä­ra en fort­satt absurd till­växt, men avta­gan­de takt.

Graf som visar utvecklingen av martech från 2011 till 2018, samt förutsägelse för 2019 och 2020

När du ser alla pro­gram och tjäns­ter, och anar poten­ti­a­len som onek­li­gen finns där, är det lätt att lura sig själv att man behö­ver alla rat­tar, knap­par och spa­kar. Men om du inte har en genom­tänkt plan för hur du ska använ­da verk­ty­get, och avsat­ta resur­ser för det, så är san­no­lik­he­ten hög för att du kas­tar peng­ar i sjön.

Ha is i magen. Vänta med att köpa ett nytt system eller abon­ne­ra på en ny tjänst till dess du har en klar bild av vem som ska använ­da det till vad. Och köp inte en lös­ning med funk­tio­ner som kan vara bra att ha eller som du pla­ne­rar att använ­da läng­er fram. Det är bort­kas­ta­de peng­ar eftersom dina behov kom­mer för­änd­ras och bätt­re lös­ning­ar kom­ma innan du redo.

AI: Bländas inte av artificiell intelligens

De sista åren har det pra­tats myc­ket om maski­nin­lär­ning och arti­fi­ci­ell intel­li­gens (AI). Men forsk­nings­fäl­tet är inte så nytt som man kan tro. Det upp­kom på 50-talet. Schackdatorer och optisk tec­ken­läs­ning (av till exem­pel OCR-kod på inbe­tal­nings­kort) är tidi­ga resul­tat av den­na forsk­ning.

Men var­för all upp­stån­del­se sista åren? Det beror på två genom­brott inom deep lear­ning – som är det rik­tigt heta inom AI.

Det ena genom­brot­tet är veten­skap­ligt: En del av forsk­ning­en inom AI har för­sökt ska­pa arti­fi­ci­el­la neu­ra­la nät­verk som ska efter­lik­na sam­man­kopp­la­de hjärn­cel­ler. Men de för­sö­ken har gäc­kats av ett pro­blem känt som “vanishing gra­di­ent”. I prak­ti­ken inne­bär det neu­ra­la nät­verk slu­tar att lära sig på grund av allt sva­ga­re sig­na­ler. Det pro­ble­met är nu löst.

Det and­ra genom­brot­tet är tek­niskt: Allt data­spe­lan­de har dri­vit på utveck­ling­en av gra­fis­ka pro­ces­so­rer som sit­ter i spel­kon­so­ler, spel­da­to­rer (och van­li­ga dato­rer.) De behövs för att beräk­na hur ljus reflek­te­ras och skug­gor fal­ler när spe­la­re snabbt rör sig i foto­re­a­lis­tis­ka land­skap (till exem­pel i GTA, Assassin’s Creed och Forza. Det krä­ver blixt­snab­ba och paral­lel­la beräk­ning­ar. Det har dri­vit utveck­ling­en av gra­fis­ka pro­ces­so­rer så att den som sit­ter i ditt barns spel­kon­sol slår går­da­gens super­da­to­rer på fing­rar­na. Perfekt för att göra de tusen­tals beräk­ning­ar som arti­fi­ci­el­la neu­ra­la nät­verk krä­ver.

De två genom­brott har gjort det både möj­ligt och bil­ligt att byg­ga dju­pa neu­ra­la nät­verk som kla­rar av allt svå­ra­re upp­gif­ter. Dessutom har tek­ni­ken bli­vit till­gäng­li­ga för van­li­ga pro­gram­me­ra­re, som kan byg­ga AI-lös­ning­ar med fär­di­ga kod­bib­li­o­tek som finns onli­ne och som öppen käll­kod.

Det är den­na utveck­ling (plus MYCKET hajp) som får alla mar­tech-bolag att självut­näm­na sig som AI-exper­ter. Det är för­stås mest snack. Deras pro­gram­va­ra eller webb­tjänst är inte intel­li­gent (se fak­taru­ta). De använ­der bara tek­nik som har utveck­lats inom AI-forsk­ning­en. Och pre­cis som schack­da­to­rer och OCR-koder, är det ing­et vi kom­mer impo­ne­ras av om någ­ra år.

AI: Skriv för smarta högtalare, digitala assistenter och chatbotar

Exempel på ett "samtal" med chatboten Mitsuku

Ett av de älds­ta områ­de­na inom AI är natu­ral-lan­gu­age pro­ces­sing (NLP) som hand­lar om att för­stå natur­ligt språk i tal eller skrift och att sva­ra på sam­ma sätt. Det är den tek­ni­ken som gör det möj­ligt att pra­ta med smar­ta hög­ta­la­re (till exem­pel Amazon Echo och Google Home) och digi­ta­la assi­sten­ter (till exem­pel Siri och Google Assistent). NLP används ock­så av lite klips­ka­re chat­bo­tar (till exem­pel Mitsuku) och av röst­styr­da talsvar­s­y­stem (till exem­pel när du ring­er Telias kund­tjänst).

Nästan alla artik­lar och blog­gin­lägg med spa­ning­ar om 2019 berör på något sätt tren­den att allt fler appa­ra­ter och tjäns­ter kan sty­ras med van­ligt språk (talat eller skri­vet). Men vad inne­bär det för oss som job­bar med kom­mu­ni­ka­tion?

Det blir vik­tigt att kom­plet­te­ra webb­plat­ser­na med inne­håll som svar på frå­gor som inleds med inter­ro­ga­ti­va pro­no­men (vem, vad, vil­ken) och inter­ro­ga­ti­va adverb (när, var, hur). Det är typiskt för frå­gor som som män­ni­skor stäl­ler till smar­ta hög­ta­la­re och digi­ta­la assi­sten­ter. Några exem­pel:

  • Vad är con­tent mar­ke­ting?
  • Vem är Joe Pulizzi?
  • Vilka con­tent­by­rå­er finns i Göteborg?
  • Hur hit­tar jag till Kntnts kon­tor?
  • Vem kan jag kon­tak­ta på Kntnt?
  • När fyl­ler Thomas Barregren år?

SEO: Optimera för sökintention

Även sök­mo­to­rer använ­der NLP. Google använ­der det för att för­stå vad dina sidor hand­lar om, och för att för­stå vad du frå­gar efter. Det är där­för du nume­ra kan frå­ga “Vem är kung i baren?” och få Magnus Uggla som svar istäl­let för den rik­ti­ga kung­en.

För bara någ­ra år sedan fun­ge­ra­de sök­mo­to­rer som regist­ret bak i en bok. Användaren fyll­de i sökru­tan med ett eller fle­ra sökord och Google lis­ta­de sidor som inne­höll alla sökord (eller böj­ning­ar eller syno­ny­mer av dem).

Men de senas­te åren har Google varit på väg bort från sådant meka­niskt regis­ter­sla­gan­de. I stäl­let använ­der Google NLP för att för­stå din sökin­ten­tion (att du är intres­se­rad av Kung för en dag och inte Carl XVI Gustaf) och pre­sen­te­rar sidor som Googles arti­fi­ci­el­la intel­li­gens tror mat­char din inten­tion.

Detta är ytter­li­ga­re ett skäl att ska­pa inne­håll som sva­rar på enk­la och rätt­fram­ma frå­gor som de ovan. Men det stan­nar inte vid det.

Även inne­håll som inte är tänkt att ge ett kort och rakt svar på en enda frå­ga bör opti­me­ras för att mat­cha en tänk­bar sökin­ten­tion hos mål­grup­pen. Se till att titel-tagg, meta-beskriv­ning, huvud­ru­bri­ken, de förs­ta rader­na, de förs­ta mel­lan­ru­bri­ker­na, bild­tex­ter­na, län­kar­na och tex­ten i stort kon­se­kvent sig­na­le­rar att arti­keln hand­lar om ett spe­ci­fikt kon­cept.

Men använd inte sam­ma ord eller fras om och om igen för att sig­na­le­ra kon­cep­tet. Det är dålig använ­darupp­le­vel­se och ogil­las av Google. Använd istäl­let oli­ka ord och vari­e­ran­de fra­ser som uttryc­ker sam­ma kon­cept.

SEO: Lägg till strukturerad data på din webbplats

Strukturerad data är infor­ma­tion som webb­lä­sa­re inte ska visa men som botar från sök­mo­to­rer och and­ra tjäns­ter kan läsa av för att för­stå

  • hur en webb­si­dan bör pre­sen­te­ras
  • vad den hand­lar om
  • vem som är för­fat­ta­re
  • vil­ken orga­ni­sa­tion som är avsän­da­re
  • med mera

Strukturerad data är en kon­ven­tion för hur infor­ma­tion om en webb­si­da ska pre­sen­te­ras. Det kan jäm­fö­ras med kon­ven­tio­nen att på bak­si­dan och insi­dan av skydds­om­sla­get runt en bok beskri­va bokens inne­håll och för­fat­ta­re.

Tänk dig att du går in i en bok­han­del och söker efter en bok om ett sär­skilt ämne. Några böc­ker har pär­mar kläd­da med bomulls­tyg (klot­band) men sak­nar skydds­om­slag. Då är den enda infor­ma­tion du kan få om boken (utan att läsa den) dess titel, för­fat­ta­re och för­lag. Andra klot­band har ett färg­glatt skydds­om­slag med utför­lig pre­sen­ta­tion av bokens inne­håll och för­fat­tar på bak­si­dan och insi­dan. Då vet du myc­ket mer.

Strukturerad data på en webb­si­da har sam­ma funk­tion som tex­ten på skydds­om­sla­get – att ge snabb över­blick av inne­hål­let. Den störs­ta skill­na­den är att tex­ten på skydds­om­slag är tänkt att läsas av män­ni­skor medan struk­tu­re­rad data är tänk att läsas av botar.

Googles bot använ­der struk­tu­re­ra­de data till att visa webb­si­dor som know­led­ge graph eller som sökre­sul­tat med rich snip­pet. Sociala medi­er använ­der struk­tu­re­ra­de data för att för­hands­vi­sa webb­si­dor som delas.

Alla webb­plat­ser har redan struk­tu­re­rad data i form av titel-tagg och san­no­likt ock­så en meta-beskriv­ning. De ska du använ­da för att opti­me­ra hur sidan pre­sen­te­ras i sökre­sul­ta­tet. Använd titel-tag­gen för att ge sökre­sul­ta­tet en rubrik skild från arti­kelns rubrik och som mat­char den tro­li­gas­te sökin­ten­tio­nen. Använd meta-beskriv­ning­en för att skri­va en text som “säl­jer” sidan till den som har en sökin­ten­tion.

Många webb­plat­ser, men långt ifrån alla, har ock­så struk­tu­re­rad data i form av tag­gar som oli­ka soci­a­la medi­er läser av. Har din? Jag tän­ker på Open Graph, Twitter Card och Rich Pins. Använd dem för att sty­ra hur sidor pre­sen­te­ras när de delas i soci­a­la medi­er.

Utöver ovanstå­en­de bör du ock­så tag­ga sidan med Schema​.org och Microformats​.org voka­bu­lä­rer. Det sak­nar många webb­plat­ser. De mis­sar en möj­lig­het att synas bätt­re i sökre­sul­tat. När vi för någ­ra år sedan la till mer struk­tu­re­ra­de data på www​.knt​nt​.se upp­lev­de vi att våra sidor syn­tes tyd­li­ga­re och hög­re upp i sökre­sul­ta­tet.

Nästan alla SEO-spa­ning­ar jag har läst tar upp vik­ten av att 2019 ha struk­tu­re­rad data på sin webb­plats. Skälen är de jag har nämnt. Men det har bli­vit extra ange­lä­get 2019 eftersom intå­get av smar­ta hög­ta­la­re leder till fler röst­styr­da sök­ning­ar.

Så gör dig själv en tjänst: Se till att dina webb­si­dor har struk­tu­re­rad data av slag, och se till att onli­ne redak­tö­ren sät­ter dem indi­vi­du­ellt för var­je arti­kel eller blog­gin­lägg.

SEO: Visa att du har expertis, auktoritet och trovärdighet

När vi ändå är inne på sök­mo­to­rop­ti­me­ring så pas­sar jag på att berät­ta om en annan för­ut­sä­gel­se som prak­tiskt taget alla SEO-exper­ter gör: Google drar åt tum­skru­var­na på saj­ter som inte lever upp till nya och tuf­fa­re kva­li­tets­krav.

Google skärp­te sina Search Quality Evaluator Guidelines i som­ras. Det är rikt­lin­jer till de män­ni­skor jor­den runt som manu­ellt bedö­mer webb­si­dors kva­li­tet. Bland annat ställs föl­jan­de krav (fritt över­satt):

  1. Sidan ska inne­hål­la till­räck­ligt myc­ket infor­ma­tion för att till­go­do­se använ­da­rens för­vänt­ning­ar på sidans uni­ka ämne och syf­te.
  2. Sidan och dess asso­ci­e­ra­de inne­håll ska ha till­räck­lig exper­tis, auk­to­ri­tet och tro­vär­dig­het (E-A-T) i ämnet för han­den.
  3. Webbplatsen har ett posi­tivt omdö­me för sidans ämne.
  4. Sidan har till­räck­lig med hjäl­pin­for­ma­tion, till exem­pel infor­ma­tion om “Om oss”, “Kontakta” eller “Kundtjänst”.
  5. Webbplatsen har kom­plet­te­ran­de inne­håll som för­bätt­rar använ­da­rens nöje och upp­le­vel­se av sidan.
  6. Sidan är utfor­mad på ett funk­tio­nellt sätt som gör det möj­ligt för använ­da­re at enkelt hit­ta infor­ma­tion de vill ha.
  7. Webbplatsen under­hålls och upp­da­te­ras regel­bun­det och fre­kvent.

Kort efter att Google hade skärpt Search Quality Evaluator Guidelines gjor­de de en stor för­änd­ring i sin sök­mo­tor. SEO-exper­ter kal­lar den för Medic Update, eftersom den slog hår­dast mot webb­plat­ser inrik­tat på häl­sa. Men alla bran­scher påver­kas.

Diagram som visar hur Sistrix visibility index sjönk för en sajt efter Medic Upate

SEO-krem­lo­lo­ger tror att Google med Medic Update inför­de ett system för att vär­de­ra webb­plat­sers exper­tis, auk­to­ri­tet och tro­vär­dig­het (E-A-T). Desto stör­re E-A-T en sida har, desto hög­re upp ham­nar den i sökre­sul­ta­tet.

Många för­stå­sig­på­a­re tror att Google under 2019 suc­ces­sivt skru­var upp kra­vet på E-A-T. Det blir allt­så allt vik­ti­ga­re med för­dju­pat inne­håll.

För att inte hal­ka ned i sökre­sul­ta­tet under 2019 mås­te du se till att inne­hål­let på din webb­plats visar att ni har exper­tis, auk­to­ri­tet och tro­vär­dig­het. Det finns lika många för­slag på hur man ska göra det som det finns SEO-exper­ter, men någ­ra åter­kom­man­de för­slag är:

  1. Skriv länge tex­ter med stör­re djup och tyd­li­ga­re fokus på ett ämne.
  2. Skapa ämnesklus­ter runt dina vik­ti­ga ämnen.

Jag har dra­git lans förr för den förs­ta pun­ken: Skriv inte för att bli läst. Skriv för affärsnyt­ta. Men den and­ra punk­ten har jag inte skri­vit om förr, även om det länge har ansets “best practice”. Låt mig kort för­kla­ra vad det hand­lar om.

Ett ämnesklus­ter är en sam­ling artik­lar som bely­ser ett och sam­ma ämne från oli­ka vinklar. Varje arti­kel ska län­ka till fle­ra (men inte alla) rela­te­ra­de artik­lar i klust­ret. Det bör ock­så län­kas från och län­kas till en sida med en över­gri­pan­de text om ämnet (så kal­lad pil­lar con­tent).

Ett klus­ter av läng­re artik­lar som foku­se­rar på sam­ma ämne och går på djupt i oli­ka aspek­ter av det sig­na­le­rar till både för sök­mo­to­rer och besö­ka­re att du har E-A-T om ämnet. Det ökar san­no­lik­het att de ska län­ka till ditt inne­håll eller dela det, vil­ket bidrar ytter­li­ga­re till sidans E-A-T.

Ett ämnesklus­ter gör det ock­så lätt för besö­ka­re att hit­ta intres­san­ta artik­lar från just dig. Det ökar san­no­lik­he­ten att de kom­mer till­ba­ka för mer och stan­nar läng­re vid var­je besök. Det i sin tur byg­ger ditt kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­tal som under­lät­tar för dig att nå ut med ditt bud­skap – även sälj­bud­skap och reklam.

Personalisering: Gör det med måtta

Ett annat sätt att under­lät­ta för besö­ka­re att hit­ta intres­san­ta artik­lar, hål­la kvar dem läng­re på webb­plat­sen och byg­ga kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­tal är per­so­na­li­se­rad läs­re­kom­men­da­tion. Det är en modul i slu­tet av var­je arti­kel med för­slag på inne­håll som “du” tror den indi­vi­du­el­la läsa­ren kan vara intres­se­rad av.

Jag skri­ver “du” inom cita­tions­tec­ken eftersom det för­stås är en algo­ritm som väl­jer artik­lar, men ska kän­nas som om det vore någon som bryr sig som har gjort urva­let. Därför är det ock­så vik­tigt att väl­ja en algo­ritm som är bra på att för­stå vad besö­ka­re vill ha, base­rat på vad de har läst tidi­ga­re.

Ett exem­pel på en bra algo­ritm är den som Netflix använ­de sig av. När du tit­tar på Netflix läm­nar du efter dig digi­ta­la fot­spår, i form av vil­ka fil­mer och tv-seri­er du tit­tar på och hur myc­ket tid du spen­de­rar på var och en av dem. Netflix ana­ly­se­rar dina fot­spår för att gis­sa hur bra en film eller tv-serie mat­char din smak.

Netflix använ­der giss­ning­en för att väg­le­da dig. Om du klic­ka på en film så anger Netflix hur många pro­cents match­ning algo­rit­men tor det är mel­lan din smak och fil­mens inrikt­ning. Netflix använ­der ock­så giss­ning­en till att före­slå fil­mer och tv-seri­er som du tro­ligt­vis skul­le gil­la att se.

Netflix föreslår toppval och anger grad av matchning

Detta är en form av per­so­na­li­se­ring som de fles­ta inte upp­le­ver som när­gång­en eller obe­hag­lig. Tvärtom är det upp­skat­tat! Netflix har använt dina digi­ta­la fot­spår till att ge dig något vär­de­fullt till­ba­ka; de gör det myc­ket enkla­re för dig att hit­ta en film eller tv-serie att tit­ta på.

Men det är inte bara använ­da­re som vin­ner på att Netflix använ­der tit­tar­nas digi­ta­la fot­spår. Det gör ock­så Netflix som attra­he­rar nya tit­ta­re och behål­ler gam­la genom att erbju­da bra inne­håll.

Personalisering för­ut­spås bli fli­tigt använt under 2019. Men eftersom per­so­na­li­se­ring byg­ger på ana­lys av använ­da­res digi­ta­la fot­spår, med­för det ökad insam­ling och bear­bet­ning av bete­en­de­da­ta. Samtidigt för­ut­spås opi­ni­ons­tryc­ket öka för att före­tag inte ska sam­la in och använ­da data på ett när­gång­et sätt. Därför blir det vik­tigt att använ­da per­so­na­li­se­ring med måt­ta.

Jag före­slår att du använ­der per­so­na­li­se­ring på sam­ma sätt som Netflix – till per­so­na­li­se­rad läs­re­kom­men­da­tion. Det ska­par vär­de för besö­ka­re som får hjälp att hit­ta bra inne­håll på din sajt, och det ska­par vär­de för dig som attra­he­rar och behål­ler fler besö­ka­re, vin­ner deras för­tro­en­de för ditt inne­håll och för­tjä­na deras upp­märk­sam­het för ditt bud­skap.

Ännu fler spaningar och förutsägelser från Kntnt

Detta var någ­ra tren­der och för­ut­sä­gel­ser för 2019 som åter­kom i de 50+ blog­gin­lägg och artik­lar som namn­kun­ni­ga influ­en­sers, före­tag och medi­er har pub­li­ce­rat och jag har läst.

Men det finns fler intres­san­ta tren­der och för­ut­sä­gel­ser att pra­ta om. Och det gjor­de “The Social Media Professor” Niklas Myhr, min kol­le­ga Pia Tegborg och jag i årets förs­ta avsnitt av Kntnt Radio. Lyssna på vårt sam­tal för nio spa­ning­ar till.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
eleifend Aenean vel, dolor. dapibus sem, leo. diam vulputate, tristique

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest