AI, SEO, personalisering och martech 2019

Varje år samma visa. Alla bloggar och magasin inom marknadsföring och försäljning fylls med trendspaningar och förutsägelser inför det nya året. 2019 är inget undantag. Inte heller Kntnt Magasin. :-)

Thomas Barregren
16 januari 2019

Jag har läst 50+ blog­gin­lägg och artik­lar från namn­kun­ni­ga influ­en­sers, före­tag och medi­er och iden­ti­fi­e­rat någ­ra åter­kom­man­de för­ut­sä­gel­ser och trendspa­ning­ar som jag per­son­li­gen tror är bety­del­se­ful­la för dig som arbe­tar med mak­nads­kom­mu­ni­ka­tion eller presa­les. I den här arti­keln ska jag bor­rar jag lite dju­pa­re i sju av dem och ger dig råd om saker att tän­ka på eller göra under 2019.

Sist i arti­keln tip­sar jag om var du kan höra “The Soci­al Media Pro­fes­sor” Niklas Myhr, min kol­le­ga Pia Teg­borg och mig spa­na om nio and­ra tren­der och för­ut­sä­gel­ser som vi tror är bety­del­se­ful­la för dig. Mis­sa inte det!

Men nu till min sam­man­ställ­ning av tren­der och för­ut­sä­gel­ser 2019.

Martech: Köp inte rattar, knappar och spakar

Mar­tech är lin­go för tek­nis­ka lös­ning­ar för mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion. Det är ett telesko­pord base­rad på eng­els­kans mar­ke­ting tech­no­lo­gy. Det är ock­så ett para­ply­be­grepp som omfat­tar pro­gram­va­ra och webb­tjäns­ter för alla aspek­ter av mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion, inklu­si­ve con­tent mar­ke­ting, inbound mar­ke­ting, account based mar­ke­ting, mar­ke­ting auto­ma­tion, sales auto­ma­tion, con­tent mana­ge­ment, soci­al media mana­ge­ment, pro­gram­ma­tics, ana­ly­tics med mera.

Data­ve­ta­ren Scott Brin­ker har gjort det till sin livs­upp­gift att kart­läg­ga mar­tech-land­ska­pet. Hans förs­ta kart­lägg­ning pub­li­ce­ra­des 2011. Då iden­ti­fi­e­ra­de och kate­go­ri­se­ra­de han cir­ka 150 pro­gram­va­ror och webb­tjäns­ter. Det var säkert ett ansen­ligt arbe­te, men ing­et mot det han gör nu. 2018 iden­ti­fi­e­ra och kate­go­ri­se­ra han nära 7000 pro­gram­va­ror och webb­tjäns­ter inom mar­tech. Och jag för­ut­spår att att han i år kom­mer ha med drygt 8000. Det skul­le inne­bä­ra en fort­satt absurd till­växt, men avta­gan­de takt.

Graf som visar utvecklingen av martech från 2011 till 2018, samt förutsägelse för 2019 och 2020

När du ser alla pro­gram och tjäns­ter, och anar poten­ti­a­len som onek­li­gen finns där, är det lätt att lura sig själv att man behö­ver alla rat­tar, knap­par och spa­kar. Men om du inte har en genom­tänkt plan för hur du ska använ­da verk­ty­get, och avsat­ta resur­ser för det, så är san­no­lik­he­ten hög för att du kas­tar peng­ar i sjön.

Ha is i magen. Vän­ta med att köpa ett nytt system eller abon­ne­ra på en ny tjänst till dess du har en klar bild av vem som ska använ­da det till vad. Och köp inte en lös­ning med funk­tio­ner som kan vara bra att ha eller som du pla­ne­rar att använ­da läng­er fram. Det är bort­kas­ta­de peng­ar eftersom dina behov kom­mer för­änd­ras och bätt­re lös­ning­ar kom­ma innan du redo.

AI: Bländas inte av artificiell intelligens

De sista åren har det pra­tats myc­ket om maski­nin­lär­ning och arti­fi­ci­ell intel­li­gens (AI). Men forsk­nings­fäl­tet är inte så nytt som man kan tro. Det upp­kom på 50-talet. Schack­da­to­rer och optisk tec­ken­läs­ning (av till exem­pel OCR-kod på inbe­tal­nings­kort) är tidi­ga resul­tat av den­na forskning.

Men var­för all upp­stån­del­se sista åren? Det beror på två genom­brott inom deep lear­ning – som är det rik­tigt heta inom AI.

Det ena genom­brot­tet är veten­skap­ligt: En del av forsk­ning­en inom AI har för­sökt ska­pa arti­fi­ci­el­la neu­ra­la nät­verk som ska efter­lik­na sam­man­kopp­la­de hjärn­cel­ler. Men de för­sö­ken har gäc­kats av ett pro­blem känt som “vanishing gra­di­ent”. I prak­ti­ken inne­bär det neu­ra­la nät­verk slu­tar att lära sig på grund av allt sva­ga­re sig­na­ler. Det pro­ble­met är nu löst.

Det and­ra genom­brot­tet är tek­niskt: Allt data­spe­lan­de har dri­vit på utveck­ling­en av gra­fis­ka pro­ces­so­rer som sit­ter i spel­kon­so­ler, spel­da­to­rer (och van­li­ga dato­rer.) De behövs för att beräk­na hur ljus reflek­te­ras och skug­gor fal­ler när spe­la­re snabbt rör sig i foto­re­a­lis­tis­ka land­skap (till exem­pel i GTA, Assassin’s Creed och For­za. Det krä­ver blixt­snab­ba och paral­lel­la beräk­ning­ar. Det har dri­vit utveck­ling­en av gra­fis­ka pro­ces­so­rer så att den som sit­ter i ditt barns spel­kon­sol slår går­da­gens super­da­to­rer på fing­rar­na. Per­fekt för att göra de tusen­tals beräk­ning­ar som arti­fi­ci­el­la neu­ra­la nät­verk kräver.

YouTube video

De två genom­brott har gjort det både möj­ligt och bil­ligt att byg­ga dju­pa neu­ra­la nät­verk som kla­rar av allt svå­ra­re upp­gif­ter. Dess­utom har tek­ni­ken bli­vit till­gäng­li­ga för van­li­ga pro­gram­me­ra­re, som kan byg­ga AI-lös­ning­ar med fär­di­ga kod­bib­li­o­tek som finns onli­ne och som öppen käll­kod.

Det är den­na utveck­ling (plus MYCKET hajp) som får alla mar­tech-bolag att självut­näm­na sig som AI-exper­ter. Det är för­stås mest snack. Deras pro­gram­va­ra eller webb­tjänst är inte intel­li­gent (se fak­taru­ta). De använ­der bara tek­nik som har utveck­lats inom AI-forsk­ning­en. Och pre­cis som schack­da­to­rer och OCR-koder, är det ing­et vi kom­mer impo­ne­ras av om någ­ra år.

AI: Skriv för smarta högtalare, digitala assistenter och chatbotar

Exempel på ett "samtal" med chatboten Mitsuku

Ett av de älds­ta områ­de­na inom AI är natu­ral-lan­gu­age pro­ces­sing (NLP) som hand­lar om att för­stå natur­ligt språk i tal eller skrift och att sva­ra på sam­ma sätt. Det är den tek­ni­ken som gör det möj­ligt att pra­ta med smar­ta hög­ta­la­re (till exem­pel Ama­zon Echo och Goog­le Home) och digi­ta­la assi­sten­ter (till exem­pel Siri och Goog­le Assi­stent). NLP används ock­så av lite klips­ka­re chat­bo­tar (till exem­pel Mitsu­ku) och av röst­styr­da talsvar­s­y­stem (till exem­pel när du ring­er Teli­as kundtjänst).

Näs­tan alla artik­lar och blog­gin­lägg med spa­ning­ar om 2019 berör på något sätt tren­den att allt fler appa­ra­ter och tjäns­ter kan sty­ras med van­ligt språk (talat eller skri­vet). Men vad inne­bär det för oss som job­bar med kommunikation?

Det blir vik­tigt att kom­plet­te­ra webb­plat­ser­na med inne­håll som svar på frå­gor som inleds med inter­ro­ga­ti­va pro­no­men (vem, vad, vil­ken) och inter­ro­ga­ti­va adverb (när, var, hur). Det är typiskt för frå­gor som som män­ni­skor stäl­ler till smar­ta hög­ta­la­re och digi­ta­la assi­sten­ter. Någ­ra exempel:

  • Vad är con­tent marketing?
  • Vem är Joe Pulizzi?
  • Vil­ka con­tent­by­rå­er finns i Göteborg?
  • Hur hit­tar jag till Knt­nts kontor?
  • Vem kan jag kon­tak­ta på Kntnt?
  • När fyl­ler Tho­mas Bar­re­gren år?

SEO: Optimera för sökintention

Även sök­mo­to­rer använ­der NLP. Goog­le använ­der det för att för­stå vad dina sidor hand­lar om, och för att för­stå vad du frå­gar efter. Det är där­för du nume­ra kan frå­ga “Vem är kung i baren?” och få Mag­nus Ugg­la som svar istäl­let för den rik­ti­ga kungen.

https://​www​.youtu​be​.com/​w​a​t​c​h​?​v​=​r​H​T​4​V​h​I​e​utk

För bara någ­ra år sedan fun­ge­ra­de sök­mo­to­rer som regist­ret bak i en bok. Använ­da­ren fyll­de i sökru­tan med ett eller fle­ra sökord och Goog­le lis­ta­de sidor som inne­höll alla sökord (eller böj­ning­ar eller syno­ny­mer av dem).

Men de senas­te åren har Goog­le varit på väg bort från sådant meka­niskt regis­ter­sla­gan­de. I stäl­let använ­der Goog­le NLP för att för­stå din sökin­ten­tion (att du är intres­se­rad av Kung för en dag och inte Carl XVI Gustaf) och pre­sen­te­rar sidor som Goog­les arti­fi­ci­el­la intel­li­gens tror mat­char din intention.

Det­ta är ytter­li­ga­re ett skäl att ska­pa inne­håll som sva­rar på enk­la och rätt­fram­ma frå­gor som de ovan. Men det stan­nar inte vid det.

Även inne­håll som inte är tänkt att ge ett kort och rakt svar på en enda frå­ga bör opti­me­ras för att mat­cha en tänk­bar sökin­ten­tion hos mål­grup­pen. Se till att titel-tagg, meta-beskriv­ning, huvud­ru­bri­ken, de förs­ta rader­na, de förs­ta mel­lan­ru­bri­ker­na, bild­tex­ter­na, län­kar­na och tex­ten i stort kon­se­kvent sig­na­le­rar att arti­keln hand­lar om ett spe­ci­fikt koncept.

Men använd inte sam­ma ord eller fras om och om igen för att sig­na­le­ra kon­cep­tet. Det är dålig använ­darupp­le­vel­se och ogil­las av Goog­le. Använd istäl­let oli­ka ord och vari­e­ran­de fra­ser som uttryc­ker sam­ma koncept.

SEO: Lägg till strukturerad data på din webbplats

Struk­tu­re­rad data är infor­ma­tion som webb­lä­sa­re inte ska visa men som botar från sök­mo­to­rer och and­ra tjäns­ter kan läsa av för att förstå

  • hur en webb­si­dan bör presenteras
  • vad den hand­lar om
  • vem som är författare
  • vil­ken orga­ni­sa­tion som är avsändare
  • med mera

Struk­tu­re­rad data är en kon­ven­tion för hur infor­ma­tion om en webb­si­da ska pre­sen­te­ras. Det kan jäm­fö­ras med kon­ven­tio­nen att på bak­si­dan och insi­dan av skydds­om­sla­get runt en bok beskri­va bokens inne­håll och författare.

Tänk dig att du går in i en bok­han­del och söker efter en bok om ett sär­skilt ämne. Någ­ra böc­ker har pär­mar kläd­da med bomulls­tyg (klot­band) men sak­nar skydds­om­slag. Då är den enda infor­ma­tion du kan få om boken (utan att läsa den) dess titel, för­fat­ta­re och för­lag. And­ra klot­band har ett färg­glatt skydds­om­slag med utför­lig pre­sen­ta­tion av bokens inne­håll och för­fat­tar på bak­si­dan och insi­dan. Då vet du myc­ket mer.

Struk­tu­re­rad data på en webb­si­da har sam­ma funk­tion som tex­ten på skydds­om­sla­get – att ge snabb över­blick av inne­hål­let. Den störs­ta skill­na­den är att tex­ten på skydds­om­slag är tänkt att läsas av män­ni­skor medan struk­tu­re­rad data är tänk att läsas av botar.

Goog­les bot använ­der struk­tu­re­ra­de data till att visa webb­si­dor som know­led­ge graph eller som sökre­sul­tat med rich snip­pet. Soci­a­la medi­er använ­der struk­tu­re­ra­de data för att för­hands­vi­sa webb­si­dor som delas.

Alla webb­plat­ser har redan struk­tu­re­rad data i form av titel-tagg och san­no­likt ock­så en meta-beskriv­ning. De ska du använ­da för att opti­me­ra hur sidan pre­sen­te­ras i sökre­sul­ta­tet. Använd titel-tag­gen för att ge sökre­sul­ta­tet en rubrik skild från arti­kelns rubrik och som mat­char den tro­li­gas­te sökin­ten­tio­nen. Använd meta-beskriv­ning­en för att skri­va en text som “säl­jer” sidan till den som har en sökintention.

Många webb­plat­ser, men långt ifrån alla, har ock­så struk­tu­re­rad data i form av tag­gar som oli­ka soci­a­la medi­er läser av. Har din? Jag tän­ker på Open Graph, Twit­ter Card och Rich Pins. Använd dem för att sty­ra hur sidor pre­sen­te­ras när de delas i soci­a­la medier.

Utö­ver ovanstå­en­de bör du ock­så tag­ga sidan med Sche​ma​.org och Micro​for​mats​.org voka­bu­lä­rer. Det sak­nar många webb­plat­ser. De mis­sar en möj­lig­het att synas bätt­re i sökre­sul­tat. När vi för någ­ra år sedan la till mer struk­tu­re­ra­de data på www​.knt​nt​.se/​m​a​g​a​s​i​n​et/ upp­lev­de vi att våra sidor syn­tes tyd­li­ga­re och hög­re upp i sökresultatet.

Näs­tan alla SEO-spa­ning­ar jag har läst tar upp vik­ten av att 2019 ha struk­tu­re­rad data på sin webb­plats. Skä­len är de jag har nämnt. Men det har bli­vit extra ange­lä­get 2019 eftersom intå­get av smar­ta hög­ta­la­re leder till fler röst­styr­da sökningar.

Så gör dig själv en tjänst: Se till att dina webb­si­dor har struk­tu­re­rad data av slag, och se till att onli­ne redak­tö­ren sät­ter dem indi­vi­du­ellt för var­je arti­kel eller blogginlägg.

SEO: Visa att du har expertis, auktoritet och trovärdighet

När vi ändå är inne på sök­mo­to­rop­ti­me­ring så pas­sar jag på att berät­ta om en annan för­ut­sä­gel­se som prak­tiskt taget alla SEO-exper­ter gör: Goog­le drar åt tum­skru­var­na på saj­ter som inte lever upp till nya och tuf­fa­re kvalitetskrav.

Goog­le skärp­te sina Search Qua­li­ty Eva­lu­a­tor Gui­de­li­nes i som­ras. Det är rikt­lin­jer till de män­ni­skor jor­den runt som manu­ellt bedö­mer webb­si­dors kva­li­tet. Bland annat ställs föl­jan­de krav (fritt översatt):

  1. Sidan ska inne­hål­la till­räck­ligt myc­ket infor­ma­tion för att till­go­do­se använ­da­rens för­vänt­ning­ar på sidans uni­ka ämne och syfte.
  2. Sidan och dess asso­ci­e­ra­de inne­håll ska ha till­räck­lig exper­tis, auk­to­ri­tet och tro­vär­dig­het (E‑A-T) i ämnet för handen.
  3. Webb­plat­sen har ett posi­tivt omdö­me för sidans ämne.
  4. Sidan har till­räck­lig med hjäl­pin­for­ma­tion, till exem­pel infor­ma­tion om “Om oss”, “Kon­tak­ta” eller “Kund­tjänst”.
  5. Webb­plat­sen har kom­plet­te­ran­de inne­håll som för­bätt­rar använ­da­rens nöje och upp­le­vel­se av sidan.
  6. Sidan är utfor­mad på ett funk­tio­nellt sätt som gör det möj­ligt för använ­da­re at enkelt hit­ta infor­ma­tion de vill ha.
  7. Webb­plat­sen under­hålls och upp­da­te­ras regel­bun­det och frekvent.

Kort efter att Goog­le hade skärpt Search Qua­li­ty Eva­lu­a­tor Gui­de­li­nes gjor­de de en stor för­änd­ring i sin sök­mo­tor. SEO-exper­ter kal­lar den för Medic Upda­te, eftersom den slog hår­dast mot webb­plat­ser inrik­tat på häl­sa. Men alla bran­scher påverkas.

Diagram som visar hur Sistrix visibility index sjönk för en sajt efter Medic Upate

SEO-krem­lo­lo­ger tror att Goog­le med Medic Upda­te inför­de ett system för att vär­de­ra webb­plat­sers exper­tis, auk­to­ri­tet och tro­vär­dig­het (E‑A-T). Desto stör­re E‑A-T en sida har, desto hög­re upp ham­nar den i sökresultatet.

Många för­stå­sig­på­a­re tror att Goog­le under 2019 suc­ces­sivt skru­var upp kra­vet på E‑A-T. Det blir allt­så allt vik­ti­ga­re med för­dju­pat innehåll.

För att inte hal­ka ned i sökre­sul­ta­tet under 2019 mås­te du se till att inne­hål­let på din webb­plats visar att ni har exper­tis, auk­to­ri­tet och tro­vär­dig­het. Det finns lika många för­slag på hur man ska göra det som det finns SEO-exper­ter, men någ­ra åter­kom­man­de för­slag är:

  1. Skriv länge tex­ter med stör­re djup och tyd­li­ga­re fokus på ett ämne.
  2. Ska­pa ämnesklus­ter runt dina vik­ti­ga ämnen.

Jag har dra­git lans förr för den förs­ta pun­ken: Skriv inte för att bli läst. Skriv för affärsnyt­ta. Men den and­ra punk­ten har jag inte skri­vit om förr, även om det länge har ansets “best practice”. Låt mig kort för­kla­ra vad det hand­lar om.

Ett ämnesklus­ter är en sam­ling artik­lar som bely­ser ett och sam­ma ämne från oli­ka vinklar. Var­je arti­kel ska län­ka till fle­ra (men inte alla) rela­te­ra­de artik­lar i klust­ret. Det bör ock­så län­kas från och län­kas till en sida med en över­gri­pan­de text om ämnet (så kal­lad pil­lar con­tent).

Ett klus­ter av läng­re artik­lar som foku­se­rar på sam­ma ämne och går på djupt i oli­ka aspek­ter av det sig­na­le­rar till både för sök­mo­to­rer och besö­ka­re att du har E‑A-T om ämnet. Det ökar san­no­lik­het att de ska län­ka till ditt inne­håll eller dela det, vil­ket bidrar ytter­li­ga­re till sidans E‑A-T.

Ett ämnesklus­ter gör det ock­så lätt för besö­ka­re att hit­ta intres­san­ta artik­lar från just dig. Det ökar san­no­lik­he­ten att de kom­mer till­ba­ka för mer och stan­nar läng­re vid var­je besök. Det i sin tur byg­ger ditt kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­tal som under­lät­tar för dig att nå ut med ditt bud­skap – även sälj­bud­skap och reklam.

Personalisering: Gör det med måtta

Ett annat sätt att under­lät­ta för besö­ka­re att hit­ta intres­san­ta artik­lar, hål­la kvar dem läng­re på webb­plat­sen och byg­ga kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­tal är per­so­na­li­se­rad läs­re­kom­men­da­tion. Det är en modul i slu­tet av var­je arti­kel med för­slag på inne­håll som “du” tror den indi­vi­du­el­la läsa­ren kan vara intres­se­rad av.

Jag skri­ver “du” inom cita­tions­tec­ken eftersom det för­stås är en algo­ritm som väl­jer artik­lar, men ska kän­nas som om det vore någon som bryr sig som har gjort urva­let. Där­för är det ock­så vik­tigt att väl­ja en algo­ritm som är bra på att för­stå vad besö­ka­re vill ha, base­rat på vad de har läst tidigare.

Ett exem­pel på en bra algo­ritm är den som Net­flix använ­de sig av. När du tit­tar på Net­flix läm­nar du efter dig digi­ta­la fot­spår, i form av vil­ka fil­mer och tv-seri­er du tit­tar på och hur myc­ket tid du spen­de­rar på var och en av dem. Net­flix ana­ly­se­rar dina fot­spår för att gis­sa hur bra en film eller tv-serie mat­char din smak.

Net­flix använ­der giss­ning­en för att väg­le­da dig. Om du klic­ka på en film så anger Net­flix hur många pro­cents match­ning algo­rit­men tor det är mel­lan din smak och fil­mens inrikt­ning. Net­flix använ­der ock­så giss­ning­en till att före­slå fil­mer och tv-seri­er som du tro­ligt­vis skul­le gil­la att se.

Netflix föreslår toppval och anger grad av matchning

Det­ta är en form av per­so­na­li­se­ring som de fles­ta inte upp­le­ver som när­gång­en eller obe­hag­lig. Tvärtom är det upp­skat­tat! Net­flix har använt dina digi­ta­la fot­spår till att ge dig något vär­de­fullt till­ba­ka; de gör det myc­ket enkla­re för dig att hit­ta en film eller tv-serie att tit­ta på.

Men det är inte bara använ­da­re som vin­ner på att Net­flix använ­der tit­tar­nas digi­ta­la fot­spår. Det gör ock­så Net­flix som attra­he­rar nya tit­ta­re och behål­ler gam­la genom att erbju­da bra innehåll.

Per­so­na­li­se­ring för­ut­spås bli fli­tigt använt under 2019. Men eftersom per­so­na­li­se­ring byg­ger på ana­lys av använ­da­res digi­ta­la fot­spår, med­för det ökad insam­ling och bear­bet­ning av bete­en­de­da­ta. Sam­ti­digt för­ut­spås opi­ni­ons­tryc­ket öka för att före­tag inte ska sam­la in och använ­da data på ett när­gång­et sätt. Där­för blir det vik­tigt att använ­da per­so­na­li­se­ring med måtta.

Jag före­slår att du använ­der per­so­na­li­se­ring på sam­ma sätt som Net­flix – till per­so­na­li­se­rad läs­re­kom­men­da­tion. Det ska­par vär­de för besö­ka­re som får hjälp att hit­ta bra inne­håll på din sajt, och det ska­par vär­de för dig som attra­he­rar och behål­ler fler besö­ka­re, vin­ner deras för­tro­en­de för ditt inne­håll och för­tjä­na deras upp­märk­sam­het för ditt budskap.

Ännu fler spaningar och förutsägelser från Kntnt

Det­ta var någ­ra tren­der och för­ut­sä­gel­ser för 2019 som åter­kom i de 50+ blog­gin­lägg och artik­lar som namn­kun­ni­ga influ­en­sers, före­tag och medi­er har pub­li­ce­rat och jag har läst.

Men det finns fler intres­san­ta tren­der och för­ut­sä­gel­ser att pra­ta om. Och det gjor­de “The Soci­al Media Pro­fes­sor” Niklas Myhr, min kol­le­ga Pia Teg­borg och jag i årets förs­ta avsnitt av Knt­nt Radio. Lyss­na på vårt sam­tal för nio spa­ning­ar till.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »