Foto: Lauren Peng

Bättre webbtexter, del 1

De flesta av oss skummar otåligt igenom en text på jakt efter information. Och om den inte presenteras tydligt och fångar vårt intresse söker vi oss snabbt vidare. Att de texter du skriver fungerar för webben är därför av största vikt. I en serie artiklar bjuder vår krönikör Martin Modigh Karlsson på handfasta tips och goda råd till dig som vill skriva bättre texter för webben. Den första delen kommer här. Trevlig läsning!

Martin Karlsson
24 januari 2018

Det finns för­stås en mas­sa tips och lit­te­ra­tur om hur man ska skri­va för web­ben. När jag plug­ga­de var det inte ovan­ligt att man i text och före­läs­ning­ar poäng­te­ra­de att tex­ter onli­ne mås­te vara ”myc­ket kor­ta­re”. Kortare i rela­tion till hur långa de kun­de vara i print, tror jag att man mena­de. När jag läser tips nu hit­tar jag fort­fa­ran­de det där, att det ska vara kort.

I tre delar tän­ker jag ge tips och råd kring hur man skri­ver och redi­ge­rar bätt­re tex­ter för webb. Och istäl­let för att berät­ta hur du ska göra, tän­ker jag hål­la mig till att ge för­slag på hur du kan göra bätt­re.

Lite om långt och kort

Långt eller kort? I ett av soci­alpsy­ko­lo­gins mest beröm­da expe­ri­ment, The Asch (Conformity) Experiment, visar det sig vara rela­tivt.

Tidigare råd­des man att skri­va kort och kon­cist, främst där­för att skär­mar och webb­stan­dar­der inte tillät så myc­ket text. Numera är moti­ve­ring­en oftast att män­ni­skors atten­tion span krympt till strax under en guld­fisks.

Men både att för­ut­sätt­ning­ar­na är annorlun­da idag mot för 20 år sedan, och att män­ni­skors tåla­mod är så myc­ket kor­ta­re onli­ne byg­ger på en gans­ka grov gene­ra­li­se­ring. Skärmar idag är både stör­re och har bätt­re ljus och upp­lös­ning än tidi­ga­re. Minns ni hur det var att läsa på en datorskärm innan dagens skar­pa, plat­ta och flim­mer­fria skär­mar kom? Och hur typo­gra­fin på web­ben var förr? Om inte rekom­men­de­rar jag er att föl­ja Twitterkontot wayback_​exe för en nostal­gisk till­ba­kablick.



Idag är det egent­li­gen inte så stor skill­nad mel­lan tex­ter onli­ne och tex­ter off­li­ne – mer än hur nära det är till kon­kur­re­ran­de syss­lor. En annan text eller en film är bara en sök­ning bort (jag har skri­vit om vide­o­bubb­lan här för­ut).

Viktigare än hur och hur långt, är näm­li­gen om vad och för vem. För rätt mål­grupp, om rätt ämne, kan man skri­va pre­cis hur som helst, och hur långt som helst.

Varför skriver jag?

Om sva­ret på frå­gan om var­för är att påver­ka, säl­ja, infor­me­ra eller något lik­nan­de så inne­bär det att jag mås­te lyc­kas bli a) läst och b) för­stådd.

För att bli läst behö­ver jag bli hit­tad, bland annat genom att för­hål­la mig till hur medi­e­land­skap, sök­mo­to­rer och läsa­re fun­ge­rar. Jag behö­ver ock­så väc­ka intres­se och till och med behål­la det intres­set över en texts längd. För att bli för­stådd mås­te jag veta vad jag vill säga, vara peda­go­gisk, och veta vad jag pra­tar om och i vil­ken kon­text.

Att fjäska för läsaren är att fjäska för Google

Många foku­se­rar för myc­ket på hur sök­mo­to­rer fun­ge­rar och för lite på hur per­so­ner som läser fun­ge­rar. Om att skri­va och att sök­mo­to­rop­ti­me­ra i text för­ut var en avväg­ning mel­lan vem man främst rik­ta­de sig till, så har sena­re ver­sio­ner av sök­mo­to­rer­nas algo­rit­mer och vär­de­rings­sy­stem gått mer och mer mot att belö­na det som läsa­re gil­lar.

Detta gäl­ler både i hur de inte­ra­ge­rar med tex­ter vi skri­ver, och hur algo­rit­mer för att tol­ka tex­ter mer och mer lik­nar hur vi män­ni­skor tol­kar tex­ter. Google för­står exem­pel­vis syno­ny­mer och böj­ning­ar av ord och strä­var efter att med all till­gäng­lig infor­ma­tion för­stå vad vi letar efter sna­ra­re än att bara mat­cha vår sök­fras mot en mot­sva­ran­de kate­go­ri­se­ring i sitt index.

TL;DR

Skriv så att män­ni­skor i din mål­grupp för­står, så kom­mer sök­mo­to­rer­na ock­så att för­stå. Tiden för key­word stuf­fing är, tack och lov, för­bi.

Mer om kort och långt: Hur mycket ska jag skriva då?

Många, till exem­pel Brian Dean på Backlinko, menar att det kan vara minst lika smart att sat­sa på att för­bätt­ra befint­ligt inne­håll som att stän­digt pro­du­ce­ra nytt. Tidigare reso­ne­mang om con­tent shock här hos KNTNT pekar ock­så i den rikt­ning­en: kva­li­tet före kvan­ti­tet.

Vill ni läsa mer om SEO ur (främst) en skri­bents per­spek­tiv har jag tidi­ga­re gett såda­na tips i en serie inlägg på Bridgets blogg.

Skriv långt

Ett bra exem­pel på att strun­ta i tip­sen om att skri­va kort är Tim Urban som dri­ver Wait but why? Ett van­ligt SEO-tips är att du, för att få läsa­re, mås­te blog­ga ofta – gär­na ett par gång­er i vec­kan. Tim Urban har istäl­let skri­vit brev till sina föl­ja­re och för­kla­rat att den delseri­en blogg­pos­ter han just höll på med, kom­mer bli så lång och omfat­tan­de att han behö­ver ett par måna­der till på sig för att bli fär­dig. Vi läsa­re vän­tar tål­mo­digt.

Skriv kort – eller till och med för hand

Mathias Jakobsen skic­kar ett nyhets­brev som heter Think Clearly. I det delar han med sig av sina tan­kar och idéer om onli­ne, om att dri­va före­tag, om att ta betalt och om att vara kre­a­tiv. Bland annat. Nyhetsbrevet består av en hand­skri­ven lapp, oftast med streck­gub­bar, vil­ket är ett konst­när­ligt uttryck som Tim Urban ver­kar före­dra. Missa inte hans text om Why Procrastinators Procrastinate. Den finns fak­tiskt även som TED-talk.

Think Clearly handwritten newsletter
Mathias Jakobsen: Think Clearly hand­writ­ten news­let­ter

Innehåll trumfar tips och format

Mathias Jakobsen och Tim Urban har båda väl­digt många läsa­re. De är bra exem­pel på att inne­hål­let trum­far for­ma­tet. Folk tar sig tid att läsa dina 10 000 ord om de är bra nog, och att läsa din hand­stil om den väc­ker till­räck­ligt intres­se.

Med för­be­hål­let att man kan skri­va på en mas­sa oli­ka sätt, och då all­ra helst på det sätt som bäst når fram till den mål­grupp och i det medium man pub­li­ce­rar sig, tän­ker jag i näs­ta arti­kel ge en rad­da hand­fas­ta tips om att skri­va och redi­ge­ra. Arbetet med tex­ten är näm­li­gen inte slut bara för att copyn är klar.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »
luctus vel, vulputate, tempus elit. odio Praesent Donec Phasellus Praesent non

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest