Förändra världen med sociala medier

I Kntnt är vi nyfikna på hur vi kan skapa värdefullt innehåll på webben. Vad passar då bättre en höstfrisk morgon än att starta dagen på Rabash första frukostseminarium på vägen till kontoret? Temat var hur sociala medier kan förändra världen. Med kaffe och smörgås minglade vi med de andra morgonpigga deltagarna. Vill du veta hur Greenpeace och Djurens rätt förändrar världen via sociala medier? Läs mer här.

Maria Gustafsson
6 november 2013

Frukost seminarium hos Rabash
Frukost semi­na­ri­um hos Rabash. Foto: Caroline Jensen .

Idag star­ta­de min kol­le­ga Thomas Barregren och jag dagen med kaf­fe, smör­gås och ming­el på fru­kost­se­mi­na­ri­et i kom­mu­ni­ka­tions­by­rån Rabash lju­sa loka­ler i Pustervikshuset. Rubriken på före­läs­ning­ar­na var Sociala medi­er kan för­änd­ra värl­den, så våra för­vänt­ning­ar var sat­ta i en mat­chan­de nivå.

På plats hos Petter, Hannah, Elin, Alexander och Nanna på Rabash fanns två tala­re från orga­ni­sa­tio­ner­na Greenpeace och Djurens rätt. Bägge med lång erfa­ren­het av att arbe­ta aktivt med sto­ra mäng­der akti­va föl­ja­re för att via soci­a­la medi­er nå resul­tat inom sina intres­se­om­rå­den, mil­jö respek­ti­ve djur­rätt och djur­skydd.

Skapar aktivt värde i sociala medier

Evelina Bergström från Greenpeace och Moa Richter från Djurens rätt dela­de gene­röst med sig av sina erfa­ren­he­ter av att arbe­ta med soci­a­la medi­er. I sina före­läs­ning­ar idag foku­se­ra­de de främst på orga­ni­sa­tio­ner­nas gil­la­si­dor på Facebook. Gemensamt för båda orga­ni­sa­tio­ner­na är att deras med­lem­mar är akti­va och ofta har star­ka åsik­ter för mil­jö och djur­skydd. Vilket de gär­na och ofta uttryc­ker på soci­a­la medi­er.

Moa Richter från Djurens rätt

Moa Richter från Djurens rätt inled­de mor­go­nens före­läs­ning­ar. Hon berät­ta­de att Djurens rätt, som star­ta­des redan 1882, nu har omkring 35 000 med­lem­mar. Även om djur­rätts­or­ga­ni­sa­tio­nen som ide­ell för­e­ning har rejält med år på nac­ken så var de tidi­ga med att använ­da en sida i Facebook för sin kom­mu­ni­ka­tion med med­lem­mar och intres­se­ra­de. De star­ta­de sidan 2007 och har sedan star­ten haft en aktiv kom­mu­ni­ka­tion med sina nära 200 000 föl­ja­re.

Ungefär hälf­ten av tra­fi­ken till den huvud­sak­li­ga webb­plat­sen dju​rens​ratt​.se kom­mer från soci­a­la medi­er varav 90 % från Facebook, så det är själv­klart för Moa med kol­le­gor att enga­ge­ra sig i att hål­la sidan aktiv.

Under årens lopp har Djurens rätt lärt sig vad som fun­ge­rar med deras mål­grupp. Moa dela­de med sig av tio råd för att kom­mu­ni­ce­ra fram­gångs­rikt via Facebooksidan. Fem Do’s och fem Don’t’s ur sex års arbe­te med sådant de har lärt sig fun­ge­rar eller inte i arbe­tet med soci­a­la medi­er.

5 Do’s för att lyckas på Facebook

Här ger Moa fem råd för att lyc­kas med sin kom­mu­ni­ka­tion på Facebooksidan.

Relevans

Att inne­hål­let är rele­vant är centralt för att föl­jar­na ska upp­le­va allt inne­håll på sidan som tro­vär­digt och intres­sant för sidans syf­te och avsän­da­re.

Bilder

Inlägg med bil­der ger upp till 10 gång­er så många del­ning­ar än inlägg med enbart text. Bilderna mås­te dock vara rele­van­ta och hänga sam­man med inne­hål­let i tex­ten för att upp­skat­tas av föl­jar­na.

Tidpunkt

Söndagskvällar mel­lan kl 19–20 är den bäs­ta tiden för genom­slag på Facebook. Så glöm att bara job­ba mån­dag till fre­dag sa Moa.

Tillgänglighet

När man kom­mu­ni­ce­rar på Facebook så är det vik­tigt att vara till­gäng­lig för att besva­ra frå­gor. Moa visar ett exem­pel när en läsa­re stäl­ler en frå­ga och åter­kom­mer efter 11 tim­mar med en ils­ken kom­men­tar om att Djurens rätt inte vill besva­rar frå­gan. Innan Djurens rätt själ­va sva­rar går en annan läsa­re in och sva­rar på frå­gan. Tillgängligheten är även att kon­ver­sa­tio­nen kan även flyt­ta mel­lan kana­ler, som Instagram, Twitter, Google+ och YouTube även om Facebook abso­lut är störst.

Blockera

Till slut behö­ver man ibland ta till möj­lig­he­ten att bloc­ke­ra en föl­ja­re när någon upp­re­pat är otrev­lig eller hot­full så bloc­ke­ras den­ne från att kun­na skri­va fler kom­men­ta­rer på sidan.

5 Don’t’s för att lyckas på Facebook

Här ger Moa fem råd för sådant som är smart att und­vi­ka när man vill lyc­kas med sin kom­mu­ni­ka­tion på Facebooksidan.

Sponsring

Betala inte för att inlägg ska synas bätt­re. En orga­nisk till­växt är bätt­re för den byg­ger på läsar­nas äkta enga­ge­mang.

Sell out

Var inte en ”sell out” och fis­ka gil­lak­lick med söta bil­der och lätt­köp­ta poäng­er, det straf­far sig i läng­den och byg­ger inte för­tro­en­de.

Fokusera på stökiga

Välj att besva­ra de läsa­re som enga­ge­rar sig med rele­van­ta inlägg istäl­let för att läg­ga ener­gi och tid på de troll som mest stör.

Missa twisten

Ta till­fäl­let att omfor­ma en nyhet eller hän­del­se till att bära ditt bud­skap och kom­mu­ni­ce­ra det­ta till­sam­mans. Inte bara nyhe­ten i sig.

Känslor

Svara inte när du har star­ka käns­lor. Gör annat en stund innan du sva­rar.

Evelina Bergström från Greenpeace

Evelina Bergström har job­bat inter­na­tio­nellt på Greenpeace i ett soci­a­la medi­e­team på åtta per­so­ner. Hon berät­ta­de hur det var att kom­mu­ni­ce­ra via en Facebooksida med fler än 1,5 mil­jo­ner gil­la­de.

Greenpeace star­ta­des 1971 för att stop­pa kärn­va­pen­prov och har nu 38 mil­jo­ner sup­port­rar värl­den över. Sociala medi­estra­te­gin som de utgår från foku­se­rar på att all­tid inbju­da till hand­ling. Evelina lyf­ter upp de goda resul­tat som Greenpeace hade med kam­pan­jen Detox Fashion. Där mode­fö­re­tag kan skri­va under ett mani­fest mot mil­jö­för­stö­ring.

Inledningsvis säger Evelina att kom­mu­ni­ka­tio­nen vi ser i soci­a­la medi­er är bara top­pen av ett isberg där top­pen syns och 90 % lig­ger under ytan och sam­man­fat­tar Greenpeace lär­do­mar som föl­jer.

Bjud in till handling

Varje inlägg som pub­li­ce­ras obe­ro­en­de av kanal ska inbju­da till en hand­ling av något slag. Handlingen kan vari­e­ra mel­lan att klic­ka gil­la, dela vida­re, kom­men­te­ra, skri­va ett brev eller gå vida­re till en annan webb­plat­sen för att skri­va under en nam­nin­sam­ling eller lik­nan­de.

Aktualitet och trender

Koppla det egna bud­ska­pet till aktu­el­la hän­del­ser och pågåen­de tren­der. Genom att bäd­da in sina bud­skap i aktu­el­la hän­del­ser och lyf­ta fram tren­der ökar intres­set för Greenpeace bud­skap.

Beröm på rätt ställe

Lägg fokus på att läsar­na är hjäl­tar­na, inte Greenpeace. Rikta all­tid bud­ska­pen så att det är läsar­na som får beröm­met istäl­let för avsän­da­ren. Det stär­ker med­lem­mar­na och ökar deras vil­ja att klic­ka gil­la, dela vida­re och kom­men­te­ra. Därigenom ökar enga­ge­mang­et och bud­ska­pet sprids vida­re.

Delaktighet och delbarhet

Utgå från per­spek­ti­vet del­ak­tig­het och del­bar­het redan när bil­der­na desig­nas till inläg­gen. Använd ytan i bil­der­na till att bära bud­skap som Jag gil­lar Arctic istäl­let för att Greenpeace gil­lar arctic. Med bud­ska­pet jag gil­lar är det myc­ket lät­ta­re för läsar­na att stå bakom och där­i­ge­nom dela vida­re på sin sida.

Kvalitet framför kvantitet

Publicera hell­re fär­re dock genom­tänk­ta bud­skap i bil­der, tex­ter och län­kar istäl­let för att läg­ga upp många för att fyl­la på med nytt. Materialet som pub­li­ce­ras på Facebook ska hål­la sam­ma kva­li­tet som det mate­ri­al som pub­li­ce­ras på webb­plat­sen. Evelina fram­hål­ler att de kom­mu­ni­ce­rar på oli­ka sätt bero­en­de om de är på Pinterest, Instagram, Twitter, Google+, YouTube eller Tumblr. Kan du se skill­na­den?

Hantera trubbel i paradiset

När någon skri­ver strunt och attac­ke­rar and­ra läsa­re i kom­men­tarstrå­dar kan ensta­ka läsa­re döl­jas men det använ­der Greenpeace väl­digt säl­lan. De upp­munt­rar istäl­let akti­va dis­kus­sio­ner och går säl­lan in för att mode­re­ra även när vågor­na går höga i kom­men­tarstrå­dar­na.

Innehåll efter kanal

Marknadsför soci­a­la medi­er i varand­ra för ökad sprid­ning. Evelina poäng­te­rar att kom­mu­ni­ka­tio­nen i soci­a­la medi­er för Greenpeace har mer karak­tär av crowdsour­cing än mark­nads­fö­ring även om den själv­klart har det syf­tet och den effek­ten. Saker som kom­mer upp i en kanal kan skri­vas om till bud­skap i en annan. Geeenpeace använ­der Facebook som en vik­tig kom­mu­ni­ka­tions­ka­nal där så många av akti­va med­lem­mar befin­ner sig var­je dag.

I Google+ märk­te de att läsar­na var av en annan grupp än på Facebook, äld­re och kun­ni­ga­re om mil­jöfrå­gor. Utifrån det­ta anpas­sa­de de sitt inne­håll till mer foku­se­rat på fak­ta. På Instagram är sti­len av en lät­ta­re karak­tär så där pub­li­ce­rar de bil­der och mind­re text. Här är sti­len mju­ka­re och mer famil­jär, där­för behö­ver kom­mu­ni­ka­tio­nen pas­sa mål­grup­pen som är aktiv där. I Twitter finns en mer pro­vo­ka­tiv stil som Greenpeace hakar på för att nå för öka kän­ne­dom om frå­gor. Twitter under­lät­tar även kon­tak­ten med och påver­kan till poli­ti­ker och jour­na­lis­ter.

Evelina avslu­ta­de med upp­ma­ning­en att våga leka, miss­lyc­kas och även vara rolig då och då när det pas­sar in på råden ovan.

Blick mot framtiden

På frå­gestun­den ställ­de jag frå­gan hur talar­na uti­från sina erfa­ren­he­ter att job­ba med soci­a­la medi­er i sto­ra orga­ni­sa­tio­ner tror att vi använ­der soci­a­la medi­er i fram­ti­den, säg om ett år.

Evelina och Moa trod­de att vi fort­fa­ran­de kom­mu­ni­ce­rar på Facebook sam­ti­digt som det har utveck­lats nya kana­ler. Och möj­ligt­vis blir det så att med tan­ke på dis­kus­sio­ner­na om över­vak­ning via inter­net att vi kom­mu­ni­ce­rar mind­re per­son­ligt och mer via oli­ka stäng­da grup­per och gemen­sam­ma sidor. Att de fort­sät­ter att för­änd­ra värl­den via soci­a­la medi­er var helt klart. Se talar­nas pre­sen­ta­tio­ner­na här.

Ja, ing­en vet något om fram­ti­den. För bara sju år sedan kän­de vi inte till Facebook som nu är en själv­klar del i mång­as dag­li­ga kom­mu­ni­ka­tion. För bara ett år sedan fanns inte Kntnt och nu är vi här. Utvecklingen är spän­nan­de och vi föl­jer den på jakt efter vär­de­fullt inne­håll.

Inspirerade efter ett infor­ma­tivt fru­kost­se­mi­na­ri­um åkte vi spår­vag­nen till­baks till kon­to­ret och ser fram till näs­ta till­fäl­le hos Rabash.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
odio sem, quis, leo. dolor. diam

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest