Foto: Alf Kjellin och Stig Järrel (med pekpinne) ur Alf Sjöbergs film Hets (1944). Bild från Wikimedia Commons

Gör inte fel; gör rätt!

Handen på hjärtat, har du koll på vad som gäller? Heter det de eller dem, kan du ha apostrof före genitiv-s och hur får du webbläsaren att undvika fula avstavningar? Det och mycket annat reder Martin Modigh Karlsson ut när han idag, vänligt men bestämt, svingar sin pekpinne! Det är dags för den tredje delen i vår serie om hur du skriver bättre webbtexter.

Martin Karlsson
27 mars 2018

Nor­malt sett bru­kar jag inte kom­ma med pek­pin­nar, men i den här tred­je och avslu­ta­de delen av Bätt­re webb­tex­ter tänk­te jag svinga pin­nen rätt friskt. Det inne­bär att lis­ta miss­tag och språk­fel, både såda­na som är van­li­ga och såda­na jag retar mig extra på. Vis­sa fel och miss­tag för­svå­rar egent­li­gen inte själ­va läs­ning­en så myc­ket, den främs­ta effek­ten är i stäl­let att inne­hål­let ris­ke­rar att tas på mind­re all­var. Men full blown språk­fa­scist tän­ker jag inte bli, jag bespa­rar er språk­po­li­ser­nas språk­po­li­ser­nas favo­rit­om­rå­de: Särskrivningarna.

Sett och sätt, enda och ända är van­li­ga ord att för­väx­la (eller sta­va fel). Här kom­mer ett skink­skämt jag hit­tat på med anled­ning av det:

Gri­sen har rymt; den var vår ända.

Sett är en dåtids­form av se: ”Jag har sett”. Medan sätt är syno­nymt med för­fa­ran­de, metod, skick och upp­trädande: ”Hon har ett sätt”.

De eller dem?

Felan­vänd­ning av de/​dem är väl­digt van­ligt. Det är ock­så en åter­kom­man­de käl­la till löje från oss som sving­ar pek­pin­nar. Men enk­la tum­reg­ler finns fak­tiskt: De mot­sva­rar ofta vi eller eng­els­kans they, medan dem ofta mot­sva­rar oss eller eng­els­kans them. They och them är det myc­ket fär­re som har fel på. Min giss­ning är att många som tve­kar mel­lan de och dem helt enkelt över­sät­ter tal­språ­kets ”dom” till ”dem” för att det låter mer… akademiskt?

En bätt­re stra­te­gi om du ofta tve­kar är att all­tid väl­ja de. I nio fall av tio är det rätt!

Alex Morgan i USA:s fotbollslandslag.
Alex Mor­gan i USA:s fot­bolls­lands­lag. Foto © Soccerfan1996 (CC BY-SA 4.0).

Har du sett Alex’ genitiv‑s?

Är det eng­els­kans fel, eller sko­lans? ”David’s design”, ”Johan’s gym” och ”Beri­t’s bilar” – apo­stro­fer innan genitiv‑s. Fel, fel, fel, som Bras­se Bränn­ström skul­le sagt. Det är Davids, Johans och Berits som gäl­ler. Undan­tag kan man göra om nam­net slu­tar på ett s‑ljud (även om det är tyst, som exem­pel­vis skidor­ten Cha­mo­nix) och det kan vara för­vir­ran­de att inte tyd­ligt mar­ke­ra geni­tiv. Helst bör man i stäl­let för­sö­ka omfor­mu­le­ra mening­en. Och oav­sett så får folk som Alex och Hans ändå ing­et extra s, de får endast en apo­strof efter s‑ljudet.

Ett exem­pel där apo­stro­fen fyl­ler en funk­tion är om när man vill reda ut vem av tvil­ling­ar­na Andrea och Andre­as som par­ke­rat sin bil fram­för last­bryg­gan på Coops stor­mark­nad (men se där, sam­ti­digt ett exem­pel på att pro­ble­met kan lösas med en omformulering):

Är det Andre­as eller Andre­as’ bil?

Slut­li­gen får SJ:s genitiv‑s ett kolon, medan Saabs dito sig­na­le­rar att den for­na för­kort­ning­en bör­jat använ­das och utta­las som ett namn.

Stor eller liten bokstav?

Svens­kan gil­lar geme­ner. Vi har ock­så för­må­nen att enkelt kun­na göra adjek­tiv av namn (och and­ra sub­stan­tiv), som då får liten begyn­nel­se­bok­stav. Ett exem­pel är att med strind­bergsk berättar­tek­nik skild­ra ett skytte­dalskt cham­pagne­fi­ran­de. Hur nu det skul­le låta?

För­kort­ning­ar som används som ord ska skri­vas med geme­ner.  Någ­ra exem­pel är bnp, obs, cd, cv, dna, it, pc, pm, pr, sms, tv, vd, vvs, pdf, usb, ftp och rfid. För­kort­ning­ar som t.ex. och ca. skrivs ock­så med små bok­stä­ver – men all­ra helst skrivs de ut i sin helhet.

I mot­sats till vad många tror sta­vas ock­så inter­net med litet i nume­ra. Inter­net  har helt enkelt gått från att vara ett egen­namn till att bli ett van­ligt substantiv.

Eng­els­ka ord eller uttryck som inte är eta­ble­ra­de låne­ord bör skri­vas kur­sivt, åtminsto­ne förs­ta gång­en det används. Yrkes­tit­lar (även eng­els­ka) skrivs ock­så de med geme­ner när de inte är först i en mening. Även en fil.dr. och jur.kand. får accep­te­ra det.

En full­stän­dig sats efter ett kolon bör ha stor begyn­nel­se­bok­stav och avslu­tas med punkt, allt­så utgö­ra en egen mening (punk­ten gäl­ler dock inte rubriker):

Obs: Håll ditt semikolon säkrat och hölstrat

NRA-medaljer
NRA-medal­jer

Rätt använt: kolon används fram­för upp­räk­ning­ar och citat­lik­nan­de sat­ser. Semi­ko­lon är ett skil­je­tec­ken mel­lan två huvud­sat­ser. De är allt­så mind­re lika än många ver­kar tro.

Semi­ko­lon kan använ­das i stäl­let för

  • . (punkt)
  • för
  • ty
  • utan
  • men
  • fast
  • och

men kan inte ersät­ta eller.

Semi­ko­lon kan ock­så använ­das i upp­räk­ning­ar, där de upp­räk­na­de leden i sig är egna uppräkningar:

Ryggsäc­ken stod där pac­kad med det nöd­vän­di­gas­te: ett ombyte klä­der och toa­lett­sa­ker; smör­gå­sar, frukt och varm dryck; kar­ta och kompass.

(Svens­ka skriv­reg­ler, Språkrå­det)

Säg ”hej” till ­ och  

Ibland krång­lar mel­lansla­gen till det. När mel­lanslag exem­pel­vis används som tusen­av­skil­ja­re mås­te det vara fast, ett så kal­lat hårt blank­steg. Det­ta för att inte ris­ke­ra att rad­bry­tas. Det finns många exem­pel där man vill sty­ra vis­ning­en av sin text så att inte rad­bryt kom­mer mitt i ett namn, för­fu­lar eller för­svå­rar förståelse:

Vi seg­la­de med H.M.
Drottningen.

Det blev så myc­ket som 199
000 000 kronor.

Mitt tele­fon­num­mer är: 031 51 03
00

Infla­tio­nen var långt över målet på 2
%-enhe­ter.

I ord­be­hand­la­re och lay­out­pro­gram heter rädd­ning­en allt­så hårt blank­steg. I html heter det   (för­kort­ning­en står för no-bre­ak spa­ce). Du info­gar det i stäl­let för ett mel­lanslag (i en edi­tor som accep­te­rar html):

Den iakttagna ökningen var så stor som 25 %.

Den iakt­tag­na ökning­en var så stor som 25 %.

Fula avstavning
ar

Olyck­ligt avsta­va­de rubri­ker i tid­ning­ar och blog­gar på nätet är van­li­ga. Oftast beror de på att ordet är för långt för den giv­na ytan (som kan vari­e­ra bero­en­de på skärm­typ). En lös­ning som inte är så snygg är att på för­hand avsta­va med ett -.

Såda­na avstav-ning­ar ser hel­knäp­pa ut om de sedan ham­nar där de inte behö­ver avsta­vas. En sti­li­ga­re lös­ning är att väg­le­da webb­lä­sa­ren att rad­bry­ta på rätt stäl­le och bara om det behövs, med ett dolt streck. I html heter ett sådant dis­kret bin­de­streck ­.

Jag rekom­men­de­rar att pla­ce­ra ut ­ i alla avstav­nings­ba­ra ord i rubri­ker som ris­ke­rar att löpa över mer än en rad. För­fa­ran­det är sam­ma som för  .

Sjön Oeschinen i Schweiz.
Sjön Oeschi­nen i Schweiz.

Kan du stava till Schweiz?

Vis­sa ord går det troll i, jag har själv väl­digt lätt att slin­ta på tan­gent­bor­det och skri­va ”kank­se” istäl­let för kanske. Ord som ofta blir fel för and­ra är abon­ne­mang (abbo­ne­mang, abo­ne­mang, abbon­ne­mang?), bib­li­o­te­ka­rie (bib­li­o­ti­ka­rie, bib­lo­te­ka­rie, bib­lo­ti­ka­rie?), bohus­länsk (Bohus­ländsk?), svensklä­ra­re (svenskalä­ra­re?) och Schweiz (Schweitz, Schwiez, Scweiz?). Som vi såg under rubri­ken ”Stor eller liten bok­stav?” heter det allt­så dess­utom att ost från Schweiz är schwei­zisk, det vill säga sta­vas med liten begynnelsebokstav.

En serie i tre delar

Det­ta var den tred­je och avslu­tan­de delen i Mar­tin Modigh Karls­sons serie om hur du skri­ver bätt­re webb­tex­ter. Läs även före­gå­en­de artik­lar; Bätt­re webb­tex­ter och Tänk som en redak­tör, för fler tips och råd längs vägen!

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »