Foto: Alf Kjellin och Stig Järrel (med pekpinne) ur Alf Sjöbergs film Hets (1944). Bild från Wikimedia Commons

Gör inte fel; gör rätt! Bättre webb­texter, del 3

Handen på hjärtat, har du koll på vad som gäller? Heter det de eller dem, kan du ha apostrof före genitiv-s och hur får du webbläsaren att undvika fula avstavningar? Det och mycket annat reder Martin Modigh Karlsson ut när han idag, vänligt men bestämt, svingar sin pekpinne! Det är dags för den tredje delen i vår serie om hur du skriver bättre webbtexter.

Ord som sätt och enda

Normalt sett brukar jag inte komma med pekpinnar, men i den här tredje och avslutade delen av Bättre webbtexter tänkte jag svinga pinnen rätt friskt. Det innebär att lista misstag och språkfel, både sådana som är vanliga och sådana jag retar mig extra på. Vissa fel och misstag försvårar egentligen inte själva läsningen så mycket, den främsta effekten är i stället att innehållet riskerar att tas på mindre allvar. Men full blown språkfascist tänker jag inte bli, jag besparar er språkpolisernas språkpolisernas favoritområde: Särskrivningarna.

Sett och sätt, enda och ända är vanliga ord att förväxla (eller stava fel). Här kommer ett skinkskämt jag hittat på med anledning av det:

Grisen har rymt; den var vår ända.

Sett är en dåtidsform av se: ”Jag har sett”. Medan sätt är synonymt med förfarande, metod, skick och upp­trädande: ”Hon har ett sätt”.

De eller dem?

Felanvändning av de/dem är väldigt vanligt. Det är också en återkommande källa till löje från oss som svingar pekpinnar. Men enkla tumregler finns faktiskt: De motsvarar ofta vi eller engelskans they, medan dem ofta motsvarar oss eller engelskans them. They och them är det mycket färre som har fel på. Min gissning är att många som tvekar mellan de och dem helt enkelt översätter talspråkets ”dom” till ”dem” för att det låter mer… akademiskt?

En bättre strategi om du ofta tvekar är att alltid välja de. I nio fall av tio är det rätt!

Alex Morgan i USA:s fotbollslandslag.
Alex Morgan i USA:s fotbollslandslag. Foto: Soccerfan1996 (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Har du sett Alex’ genitiv-s?

Är det engelskans fel, eller skolans? ”David’s design”, ”Johan’s gym” och ”Berit’s bilar” – apostrofer innan genitiv-s. Fel, fel, fel, som Brasse Brännström skulle sagt. Det är Davids, Johans och Berits som gäller. Undantag kan man göra om namnet slutar på ett s-ljud (även om det är tyst, som exempelvis skidorten Chamonix) och det kan vara förvirrande att inte tydligt markera genitiv. Helst bör man i stället försöka omformulera meningen. Och oavsett så får folk som Alex och Hans ändå inget extra s, de får endast en apostrof efter s-ljudet.

Ett exempel där apostrofen fyller en funktion är om när man vill reda ut vem av tvillingarna Andrea och Andreas som parkerat sin bil framför lastbryggan på Coops stormarknad (men se där, samtidigt ett exempel på att problemet kan lösas med en omformulering):

Är det Andreas eller Andreas’ bil?

Slutligen får SJ:s genitiv-s ett kolon, medan Saabs dito signalerar att den forna förkortningen börjat användas och uttalas som ett namn.

Stor eller liten bokstav?

Svenskan gillar gemener. Vi har också förmånen att enkelt kunna göra adjektiv av namn (och andra substantiv), som då får liten begynnelsebokstav. Ett exempel är att med strindbergsk berättarteknik skildra ett skyttedalskt champagnefirande. Hur nu det skulle låta?

Förkortningar som används som ord ska skrivas med gemener.  Några exempel är bnp, obs, cd, cv, dna, it, pc, pm, pr, sms, tv, vd, vvs, pdf, usb, ftp och rfid. Förkortningar som t.ex. och ca. skrivs också med små bokstäver – men allra helst skrivs de ut i sin helhet.

I motsats till vad många tror stavas också internet med litet i numera. Internet  har helt enkelt gått från att vara ett egennamn till att bli ett vanligt substantiv.

Engelska ord eller uttryck som inte är etablerade låneord bör skrivas kursivt, åtminstone första gången det används. Yrkestitlar (även engelska) skrivs också de med gemener när de inte är först i en mening. Även en fil.dr. och jur.kand. får acceptera det.

En fullständig sats efter ett kolon bör ha stor begynnelsebokstav och avslutas med punkt, alltså utgöra en egen mening (punkten gäller dock inte rubriker):

Obs: Håll ditt semikolon säkrat och hölstrat

NRA-medaljer
NRA-medaljer, foto från Pixabay

Rätt använt: kolon används framför uppräkningar och citatliknande satser. Semikolon är ett skiljetecken mellan två huvudsatser. De är alltså mindre lika än många verkar tro.

Semikolon kan användas i stället för

  • . (punkt)
  • för
  • ty
  • utan
  • men
  • fast
  • och

men kan inte ersätta eller.

Semikolon kan också användas i uppräkningar, där de uppräknade leden i sig är egna uppräkningar:

Ryggsäcken stod där packad med det nödvändigaste: ett ombyte kläder och toalettsaker; smörgåsar, frukt och varm dryck; karta och kompass.

(Svenska skrivregler, Språkrådet)

Säg ”hej” till ­ och  

Ibland krånglar mellanslagen till det. När mellanslag exempelvis används som tusenavskiljare måste det vara fast, ett så kallat hårt blanksteg. Detta för att inte riskera att radbrytas. Det finns många exempel där man vill styra visningen av sin text så att inte radbryt kommer mitt i ett namn, förfular eller försvårar förståelse:

Vi seglade med H.M.
Drottningen.

Det blev så mycket som 199
000 000 kronor.

Mitt telefonnummer är: 031 51 03
00

Inflationen var långt över målet på 2
%-enheter.

I ordbehandlare och layoutprogram heter räddningen alltså hårt blanksteg. I html heter det   (förkortningen står för no-break space). Du infogar det i stället för ett mellanslag (i en editor som accepterar html):

Den iakttagna ökningen var så stor som 25 %.

Den iakttagna ökningen var så stor som 25 %.

Fula avstavning
ar

Olyckligt avstavade rubriker i tidningar och bloggar på nätet är vanliga. Oftast beror de på att ordet är för långt för den givna ytan (som kan variera beroende på skärmtyp). En lösning som inte är så snygg är att på förhand avstava med ett -.

Sådana avstav-ningar ser helknäppa ut om de sedan hamnar där de inte behöver avstavas. En stiligare lösning är att vägleda webbläsaren att radbryta på rätt ställe och bara om det behövs, med ett dolt streck. I html heter ett sådant diskret bindestreck ­.

Jag rekommenderar att placera ut ­ i alla avstavningsbara ord i rubriker som riskerar att löpa över mer än en rad. Förfarandet är samma som för  .

Sjön Oeschinen i Schweiz.
Sjön Oeschinen i Schweiz, foto från Pixabay.

Kan du stava till Schweiz?

Vissa ord går det troll i, jag har själv väldigt lätt att slinta på tangentbordet och skriva ”kankse” istället för kanske. Ord som ofta blir fel för andra är abonnemang (abbonemang, abonemang, abbonnemang?), bibliotekarie (bibliotikarie, biblotekarie, biblotikarie?), bohuslänsk (Bohusländsk?), svensklärare (svenskalärare?) och Schweiz (Schweitz, Schwiez, Scweiz?). Som vi såg under rubriken ”Stor eller liten bokstav?” heter det alltså dessutom att ost från Schweiz är schweizisk, det vill säga stavas med liten begynnelsebokstav.

En serie i tre delar

Detta var den tredje och avslutande delen i Martin Modigh Karlssons serie om hur du skriver bättre webbtexter. Läs även föregående artiklar; Bättre webbtexter och Tänk som en redaktör, för fler tips och råd längs vägen!

Martin Modigh Karlsson

Författare: Martin Modigh Karlsson

Martin Modigh Karlsson driver kommunikations­byrån Bridget i Göteborg. Tillsammans med sina pigga kollegor hjälper han lokala och internationella bolag med webb och content marketing. Martin har en bakgrund inom både kommunikation och utbildning och arbetar dagligen med kunder inom allt från bygg till life science och mjukvaru­utveckling.

Läs mer av Martin Modigh Karlsson

Lämna en kommentar





062acab804aadd629043cce07a212e3brrrr
Kntnts nyhesbrev

Kntnts nyhesbrev

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Missa inte nästa artikel!

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest