Skip to content
Foto: Alf Kjellin och Stig Järrel (med pekpinne) ur Alf Sjöbergs film Hets (1944). Bild från Wikimedia Commons

Gör inte fel; gör rätt!

Handen på hjärtat, har du koll på vad som gäller? Heter det de eller dem, kan du ha apostrof före genitiv-s och hur får du webbläsaren att undvika fula avstavningar? Det och mycket annat reder Martin Modigh Karlsson ut när han idag, vänligt men bestämt, svingar sin pekpinne! Det är dags för den tredje delen i vår serie om hur du skriver bättre webbtexter.

Martin Karlsson
27 mars 2018

Normalt sett bru­kar jag inte kom­ma med pek­pin­nar, men i den här tred­je och avslu­ta­de delen av Bättre webb­tex­ter tänk­te jag svinga pin­nen rätt friskt. Det inne­bär att lis­ta miss­tag och språk­fel, både såda­na som är van­li­ga och såda­na jag retar mig extra på. Vissa fel och miss­tag för­svå­rar egent­li­gen inte själ­va läs­ning­en så myc­ket, den främs­ta effek­ten är i stäl­let att inne­hål­let ris­ke­rar att tas på mind­re all­var. Men full blown språk­fa­scist tän­ker jag inte bli, jag bespa­rar er språk­po­li­ser­nas språk­po­li­ser­nas favo­rit­om­rå­de: Särskrivningarna.

Sett och sätt, enda och ända är van­li­ga ord att för­väx­la (eller sta­va fel). Här kom­mer ett skink­skämt jag hit­tat på med anled­ning av det:

Grisen har rymt; den var vår ända.

Sett är en dåtids­form av se: ”Jag har sett”. Medan sätt är syno­nymt med för­fa­ran­de, metod, skick och upp­trädande: ”Hon har ett sätt”.

De eller dem?

Felanvändning av de/​dem är väl­digt van­ligt. Det är ock­så en åter­kom­man­de käl­la till löje från oss som sving­ar pek­pin­nar. Men enk­la tum­reg­ler finns fak­tiskt: De mot­sva­rar ofta vi eller eng­els­kans they, medan dem ofta mot­sva­rar oss eller eng­els­kans them. They och them är det myc­ket fär­re som har fel på. Min giss­ning är att många som tve­kar mel­lan de och dem helt enkelt över­sät­ter tal­språ­kets ”dom” till ”dem” för att det låter mer… aka­de­miskt?

En bätt­re stra­te­gi om du ofta tve­kar är att all­tid väl­ja de. I nio fall av tio är det rätt!

Alex Morgan i USA:s fotbollslandslag.
Alex Morgan i USA:s fot­bolls­lands­lag. Foto © Soccerfan1996 (CC BY-SA 4.0).

Har du sett Alex’ genitiv‑s?

Är det eng­els­kans fel, eller sko­lans? ”David’s design”, ”Johan’s gym” och ”Berit’s bilar” – apo­stro­fer innan genitiv‑s. Fel, fel, fel, som Brasse Brännström skul­le sagt. Det är Davids, Johans och Berits som gäl­ler. Undantag kan man göra om nam­net slu­tar på ett s‑ljud (även om det är tyst, som exem­pel­vis skidor­ten Chamonix) och det kan vara för­vir­ran­de att inte tyd­ligt mar­ke­ra geni­tiv. Helst bör man i stäl­let för­sö­ka omfor­mu­le­ra mening­en. Och oav­sett så får folk som Alex och Hans ändå ing­et extra s, de får endast en apo­strof efter s‑ljudet.

Ett exem­pel där apo­stro­fen fyl­ler en funk­tion är om när man vill reda ut vem av tvil­ling­ar­na Andrea och Andreas som par­ke­rat sin bil fram­för last­bryg­gan på Coops stor­mark­nad (men se där, sam­ti­digt ett exem­pel på att pro­ble­met kan lösas med en omfor­mu­le­ring):

Är det Andreas eller Andreas’ bil?

Slutligen får SJ:s genitiv‑s ett kolon, medan Saabs dito sig­na­le­rar att den for­na för­kort­ning­en bör­jat använ­das och utta­las som ett namn.

Stor eller liten bokstav?

Svenskan gil­lar geme­ner. Vi har ock­så för­må­nen att enkelt kun­na göra adjek­tiv av namn (och and­ra sub­stan­tiv), som då får liten begyn­nel­se­bok­stav. Ett exem­pel är att med strind­bergsk berättar­tek­nik skild­ra ett skytte­dalskt cham­pagne­fi­ran­de. Hur nu det skul­le låta?

Förkortningar som används som ord ska skri­vas med geme­ner.  Några exem­pel är bnp, obs, cd, cv, dna, it, pc, pm, pr, sms, tv, vd, vvs, pdf, usb, ftp och rfid. Förkortningar som t.ex. och ca. skrivs ock­så med små bok­stä­ver – men all­ra helst skrivs de ut i sin hel­het.

I mot­sats till vad många tror sta­vas ock­så inter­net med litet i nume­ra. Internet  har helt enkelt gått från att vara ett egen­namn till att bli ett van­ligt sub­stan­tiv.

Engelska ord eller uttryck som inte är eta­ble­ra­de låne­ord bör skri­vas kur­sivt, åtminsto­ne förs­ta gång­en det används. Yrkestitlar (även eng­els­ka) skrivs ock­så de med geme­ner när de inte är först i en mening. Även en fil.dr. och jur.kand. får accep­te­ra det.

En full­stän­dig sats efter ett kolon bör ha stor begyn­nel­se­bok­stav och avslu­tas med punkt, allt­så utgö­ra en egen mening (punk­ten gäl­ler dock inte rubri­ker):

Obs: Håll ditt semikolon säkrat och hölstrat

NRA-medaljer
NRA-medal­jer

Rätt använt: kolon används fram­för upp­räk­ning­ar och citat­lik­nan­de sat­ser. Semikolon är ett skil­je­tec­ken mel­lan två huvud­sat­ser. De är allt­så mind­re lika än många ver­kar tro.

Semikolon kan använ­das i stäl­let för

  • . (punkt)
  • för
  • ty
  • utan
  • men
  • fast
  • och

men kan inte ersät­ta eller.

Semikolon kan ock­så använ­das i upp­räk­ning­ar, där de upp­räk­na­de leden i sig är egna upp­räk­ning­ar:

Ryggsäcken stod där pac­kad med det nöd­vän­di­gas­te: ett ombyte klä­der och toa­lett­sa­ker; smör­gå­sar, frukt och varm dryck; kar­ta och kom­pass.

(Svenska skriv­reg­ler, Språkrådet)

Säg ”hej” till ­ och  

Ibland krång­lar mel­lansla­gen till det. När mel­lanslag exem­pel­vis används som tusen­av­skil­ja­re mås­te det vara fast, ett så kal­lat hårt blank­steg. Detta för att inte ris­ke­ra att rad­bry­tas. Det finns många exem­pel där man vill sty­ra vis­ning­en av sin text så att inte rad­bryt kom­mer mitt i ett namn, för­fu­lar eller för­svå­rar för­stå­el­se:

Vi seg­la­de med H.M.
Drottningen.

Det blev så myc­ket som 199
000 000 kro­nor.

Mitt tele­fon­num­mer är: 031 51 03
00

Inflationen var långt över målet på 2
%-enhe­ter.

I ord­be­hand­la­re och lay­out­pro­gram heter rädd­ning­en allt­så hårt blank­steg. I html heter det   (för­kort­ning­en står för no-bre­ak spa­ce). Du info­gar det i stäl­let för ett mel­lanslag (i en edi­tor som accep­te­rar html):

Den iakttagna ökningen var så stor som 25 %.

Den iakt­tag­na ökning­en var så stor som 25 %.

Fula avstavning
ar

Olyckligt avsta­va­de rubri­ker i tid­ning­ar och blog­gar på nätet är van­li­ga. Oftast beror de på att ordet är för långt för den giv­na ytan (som kan vari­e­ra bero­en­de på skärm­typ). En lös­ning som inte är så snygg är att på för­hand avsta­va med ett -.

Sådana avstav-ning­ar ser hel­knäp­pa ut om de sedan ham­nar där de inte behö­ver avsta­vas. En sti­li­ga­re lös­ning är att väg­le­da webb­lä­sa­ren att rad­bry­ta på rätt stäl­le och bara om det behövs, med ett dolt streck. I html heter ett sådant dis­kret bin­de­streck ­.

Jag rekom­men­de­rar att pla­ce­ra ut ­ i alla avstav­nings­ba­ra ord i rubri­ker som ris­ke­rar att löpa över mer än en rad. Förfarandet är sam­ma som för  .

Sjön Oeschinen i Schweiz.
Sjön Oeschinen i Schweiz.

Kan du stava till Schweiz?

Vissa ord går det troll i, jag har själv väl­digt lätt att slin­ta på tan­gent­bor­det och skri­va ”kank­se” istäl­let för kanske. Ord som ofta blir fel för and­ra är abon­ne­mang (abbo­ne­mang, abo­ne­mang, abbon­ne­mang?), bib­li­o­te­ka­rie (bib­li­o­ti­ka­rie, bib­lo­te­ka­rie, bib­lo­ti­ka­rie?), bohus­länsk (Bohusländsk?), svensklä­ra­re (svenskalä­ra­re?) och Schweiz (Schweitz, Schwiez, Scweiz?). Som vi såg under rubri­ken ”Stor eller liten bok­stav?” heter det allt­så dess­utom att ost från Schweiz är schwei­zisk, det vill säga sta­vas med liten begyn­nel­se­bok­stav.

En serie i tre delar

Detta var den tred­je och avslu­tan­de delen i Martin Modigh Karlssons serie om hur du skri­ver bätt­re webb­tex­ter. Läs även före­gå­en­de artik­lar; Bättre webb­tex­ter och Tänk som en redak­tör, för fler tips och råd längs vägen!

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Medvetna kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Kntnt Magasin skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advo­kat­by­rå.

Läs artikel »

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begreppet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wirtén dig på tra­ven!

Läs artikel »

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gustav Sandberg och biträ­dan­de jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Kntnt Magasin. Detta är en and­ra. Trevlig läs­ning!

Läs artikel »

Vad är artificiell intelligens?

Funderar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Detta är något som vår krö­ni­kör Martin Modigh Karlsson ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens arti­kel.

Läs artikel »

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effektivisera arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Googles ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Detta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alexandra Jung hur du gör!

Läs artikel »

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019.

Läs artikel »

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Kntnt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Samtalet lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Thomas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hän­de?

Läs artikel »
vulputate, fringilla ut libero. diam ipsum accumsan nunc

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest