Foto: Alf Kjellin och Stig Järrel (med pekpinne) ur Alf Sjöbergs film Hets (1944). Bild från Wikimedia Commons

Gör inte fel; gör rätt!

Handen på hjärtat, har du koll på vad som gäller? Heter det de eller dem, kan du ha apostrof före genitiv-s och hur får du webbläsaren att undvika fula avstavningar? Det och mycket annat reder Martin Modigh Karlsson ut när han idag, vänligt men bestämt, svingar sin pekpinne! Det är dags för den tredje delen i vår serie om hur du skriver bättre webbtexter.

Martin Karlsson
27 mars 2018

Normalt sett bru­kar jag inte kom­ma med pek­pin­nar, men i den här tred­je och avslu­ta­de delen av Bättre webb­tex­ter tänk­te jag svinga pin­nen rätt friskt. Det inne­bär att lis­ta miss­tag och språk­fel, både såda­na som är van­li­ga och såda­na jag retar mig extra på. Vissa fel och miss­tag för­svå­rar egent­li­gen inte själ­va läs­ning­en så myc­ket, den främs­ta effek­ten är i stäl­let att inne­hål­let ris­ke­rar att tas på mind­re all­var. Men full blown språk­fa­scist tän­ker jag inte bli, jag bespa­rar er språk­po­li­ser­nas språk­po­li­ser­nas favo­rit­om­rå­de: Särskrivningarna.

Sett och sätt, enda och ända är van­li­ga ord att för­väx­la (eller sta­va fel). Här kom­mer ett skink­skämt jag hit­tat på med anled­ning av det:

Grisen har rymt; den var vår ända.

Sett är en dåtids­form av se: ”Jag har sett”. Medan sätt är syno­nymt med för­fa­ran­de, metod, skick och upp­trädande: ”Hon har ett sätt”.

De eller dem?

Felanvändning av de/​dem är väl­digt van­ligt. Det är ock­så en åter­kom­man­de käl­la till löje från oss som sving­ar pek­pin­nar. Men enk­la tum­reg­ler finns fak­tiskt: De mot­sva­rar ofta vi eller eng­els­kans they, medan dem ofta mot­sva­rar oss eller eng­els­kans them. They och them är det myc­ket fär­re som har fel på. Min giss­ning är att många som tve­kar mel­lan de och dem helt enkelt över­sät­ter tal­språ­kets ”dom” till ”dem” för att det låter mer… aka­de­miskt?

En bätt­re stra­te­gi om du ofta tve­kar är att all­tid väl­ja de. I nio fall av tio är det rätt!

Alex Morgan i USA:s fotbollslandslag.
Alex Morgan i USA:s fot­bolls­lands­lag. Foto © Soccerfan1996 (CC BY-SA 4.0).

Har du sett Alex’ genitiv-s?

Är det eng­els­kans fel, eller sko­lans? ”David’s design”, ”Johan’s gym” och ”Berit’s bilar” – apo­stro­fer innan geni­tiv-s. Fel, fel, fel, som Brasse Brännström skul­le sagt. Det är Davids, Johans och Berits som gäl­ler. Undantag kan man göra om nam­net slu­tar på ett s-ljud (även om det är tyst, som exem­pel­vis skidor­ten Chamonix) och det kan vara för­vir­ran­de att inte tyd­ligt mar­ke­ra geni­tiv. Helst bör man i stäl­let för­sö­ka omfor­mu­le­ra mening­en. Och oav­sett så får folk som Alex och Hans ändå ing­et extra s, de får endast en apo­strof efter s-lju­det.

Ett exem­pel där apo­stro­fen fyl­ler en funk­tion är om när man vill reda ut vem av tvil­ling­ar­na Andrea och Andreas som par­ke­rat sin bil fram­för last­bryg­gan på Coops stor­mark­nad (men se där, sam­ti­digt ett exem­pel på att pro­ble­met kan lösas med en omfor­mu­le­ring):

Är det Andreas eller Andreas’ bil?

Slutligen får SJ:s geni­tiv-s ett kolon, medan Saabs dito sig­na­le­rar att den for­na för­kort­ning­en bör­jat använ­das och utta­las som ett namn.

Stor eller liten bokstav?

Svenskan gil­lar geme­ner. Vi har ock­så för­må­nen att enkelt kun­na göra adjek­tiv av namn (och and­ra sub­stan­tiv), som då får liten begyn­nel­se­bok­stav. Ett exem­pel är att med strind­bergsk berättar­tek­nik skild­ra ett skytte­dalskt cham­pagne­fi­ran­de. Hur nu det skul­le låta?

Förkortningar som används som ord ska skri­vas med geme­ner.  Några exem­pel är bnp, obs, cd, cv, dna, it, pc, pm, pr, sms, tv, vd, vvs, pdf, usb, ftp och rfid. Förkortningar som t.ex. och ca. skrivs ock­så med små bok­stä­ver – men all­ra helst skrivs de ut i sin hel­het.

I mot­sats till vad många tror sta­vas ock­så inter­net med litet i nume­ra. Internet  har helt enkelt gått från att vara ett egen­namn till att bli ett van­ligt sub­stan­tiv.

Engelska ord eller uttryck som inte är eta­ble­ra­de låne­ord bör skri­vas kur­sivt, åtminsto­ne förs­ta gång­en det används. Yrkestitlar (även eng­els­ka) skrivs ock­så de med geme­ner när de inte är först i en mening. Även en fil.dr. och jur.kand. får accep­te­ra det.

En full­stän­dig sats efter ett kolon bör ha stor begyn­nel­se­bok­stav och avslu­tas med punkt, allt­så utgö­ra en egen mening (punk­ten gäl­ler dock inte rubri­ker):

Obs: Håll ditt semikolon säkrat och hölstrat

NRA-medaljer
NRA-medal­jer

Rätt använt: kolon används fram­för upp­räk­ning­ar och citat­lik­nan­de sat­ser. Semikolon är ett skil­je­tec­ken mel­lan två huvud­sat­ser. De är allt­så mind­re lika än många ver­kar tro.

Semikolon kan använ­das i stäl­let för

  • . (punkt)
  • för
  • ty
  • utan
  • men
  • fast
  • och

men kan inte ersät­ta eller.

Semikolon kan ock­så använ­das i upp­räk­ning­ar, där de upp­räk­na­de leden i sig är egna upp­räk­ning­ar:

Ryggsäcken stod där pac­kad med det nöd­vän­di­gas­te: ett ombyte klä­der och toa­lett­sa­ker; smör­gå­sar, frukt och varm dryck; kar­ta och kom­pass.

(Svenska skriv­reg­ler, Språkrådet)

Säg ”hej” till ­ och  

Ibland krång­lar mel­lansla­gen till det. När mel­lanslag exem­pel­vis används som tusen­av­skil­ja­re mås­te det vara fast, ett så kal­lat hårt blank­steg. Detta för att inte ris­ke­ra att rad­bry­tas. Det finns många exem­pel där man vill sty­ra vis­ning­en av sin text så att inte rad­bryt kom­mer mitt i ett namn, för­fu­lar eller för­svå­rar för­stå­el­se:

Vi seg­la­de med H.M.
Drottningen.

Det blev så myc­ket som 199
000 000 kro­nor.

Mitt tele­fon­num­mer är: 031 51 03
00

Inflationen var långt över målet på 2
%-enhe­ter.

I ord­be­hand­la­re och lay­out­pro­gram heter rädd­ning­en allt­så hårt blank­steg. I html heter det   (för­kort­ning­en står för no-bre­ak spa­ce). Du info­gar det i stäl­let för ett mel­lanslag (i en edi­tor som accep­te­rar html):

Den iakttagna ökningen var så stor som 25 %.

Den iakt­tag­na ökning­en var så stor som 25 %.

Fula avstavning
ar

Olyckligt avsta­va­de rubri­ker i tid­ning­ar och blog­gar på nätet är van­li­ga. Oftast beror de på att ordet är för långt för den giv­na ytan (som kan vari­e­ra bero­en­de på skärm­typ). En lös­ning som inte är så snygg är att på för­hand avsta­va med ett -.

Sådana avstav-ning­ar ser hel­knäp­pa ut om de sedan ham­nar där de inte behö­ver avsta­vas. En sti­li­ga­re lös­ning är att väg­le­da webb­lä­sa­ren att rad­bry­ta på rätt stäl­le och bara om det behövs, med ett dolt streck. I html heter ett sådant dis­kret bin­de­streck ­.

Jag rekom­men­de­rar att pla­ce­ra ut ­ i alla avstav­nings­ba­ra ord i rubri­ker som ris­ke­rar att löpa över mer än en rad. Förfarandet är sam­ma som för  .

Sjön Oeschinen i Schweiz.
Sjön Oeschinen i Schweiz.

Kan du stava till Schweiz?

Vissa ord går det troll i, jag har själv väl­digt lätt att slin­ta på tan­gent­bor­det och skri­va ”kank­se” istäl­let för kanske. Ord som ofta blir fel för and­ra är abon­ne­mang (abbo­ne­mang, abo­ne­mang, abbon­ne­mang?), bib­li­o­te­ka­rie (bib­li­o­ti­ka­rie, bib­lo­te­ka­rie, bib­lo­ti­ka­rie?), bohus­länsk (Bohusländsk?), svensklä­ra­re (svenskalä­ra­re?) och Schweiz (Schweitz, Schwiez, Scweiz?). Som vi såg under rubri­ken ”Stor eller liten bok­stav?” heter det allt­så dess­utom att ost från Schweiz är schwei­zisk, det vill säga sta­vas med liten begyn­nel­se­bok­stav.

En serie i tre delar

Detta var den tred­je och avslu­tan­de delen i Martin Modigh Karlssons serie om hur du skri­ver bätt­re webb­tex­ter. Läs även före­gå­en­de artik­lar; Bättre webb­tex­ter och Tänk som en redak­tör, för fler tips och råd längs vägen!

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
pulvinar leo. tristique non velit, quis facilisis amet, Donec elementum

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest