Bild: SKF

Hälften är inte nog

Fokuserar du på fel halva av ditt företag? Den halva som är hard facts? Den halva som specialister bryr sig om? Det räcker inte. Hälften är inte nog. Den andra halvan, ditt företags berättelse, kanske är den halva som dubblerar värdet. Om du kommunicerar det. Denna månad skriver Lars Falk om denna den andra halvan. Läsvärt som alltid.

Lars Falk
5 mars 2014

Hälften av ett före­tag var­ken syns, går att ta på eller mäta. Ändå är det som pågår där högst avgö­ran­de för affä­ren. Hälften av ett före­tag är näm­li­gen berät­tel­sen om det.

Det här har som­li­ga till ful­lo för­stått. Ta Apple värl­dens idag högst vär­de­ra­de varu­mär­ke. Hälften är pro­duk­ter­na, and­ra hälf­ten är det som lig­ger i luf­ten; käns­lan, auran, loc­kel­sen, char­men, ambi­tio­nen, utma­ning­en, seger­vil­jan, per­so­nen bakom. Till och med pro­ble­men hör dit.

Tänk om det är den hälf­ten som lät­ta­re än den and­ra dub­ble­rar börs­vär­den!!

Vilka berättelser!

Ta IKEA vars inre rum kanske inte i bör­jan var lika med­ve­tet möble­ra­de som dess ytt­re. Men idag, vil­ken berät­tel­se! Evig oav­sett Kamprad. En berät­tel­se som ing­en som pas­se­rar dess dörr är opå­ver­kad av. Som består även om fir­man skul­le gå säm­re.

Eller ta ICA, nyss ett ”hämt­la­ger” bland alla and­ra men nu ett före­tag med käns­lor och vär­de­ring­ar på väg att per­so­ni­fie­ras som få and­ra (som inte är famil­je­fö­re­tag och där­med har berät­tel­sen i blo­det och där­med i stort sett gra­tis).

Förlorade berättelser

Somliga hade en berät­tel­se men tap­pa­de den. Var är Coops? Och SJ:s?

Men fram­för allt: Vad berät­tar Sveriges stol­ta indu­stri­fö­re­tag? Gå ige­nom börs­lis­tan, lägg örat intill. Hur lyder deras berät­tel­ser? Hur låter det om SCA? Som dun­ket från en pap­pers­ma­skin? Hur känns, sma­kar, dof­tar det? Som sul­fit? Men är det vad SCA är?

Anonyma framgångsmaskiner

Vad berät­tar SKF? Eller ABB, Sandvik, Atlas Copco. Alfa Laval eller någon av de and­ra i elit­di­vi­sio­nen? Vilka är des­sa evi­ga fram­gångs­ma­ski­ner mer än just maski­ner? Vad berät­tar de på och mel­lan rader­na, som gör att fler än när­mast berör­da (om ens de) för­står vad och hur de gör, vad de vill, vart de är på väg, var­för de kom­mer att bestå, hur det är att job­ba där, vara gran­ne med fabri­ken, ham­na bred­vid någon som arbe­tar där på lång­flyg­ning­en?

Att man till­ver­kar kul­la­ger! Eller trans­for­ma­to­rer, sågar, pap­per och tryck­lufts­bor­rar! Jaha.

Vad kan vi and­ra, alla vi som är bero­en­de av des­sa fan­tas­tis­ka före­tags evi­ga fram­gång­ar och som utgör den sam­häl­le­li­ga grund från vil­ken de häm­tar sin näring, berät­ta om dem? I tid­ning­en läser vi att de fått en ny chef? Men ny anda, får man ald­rig in någon ny sådan?

Bara för specialister

”Målgruppen”, säger mark­nads­fö­ra­ren. ”Vi gör inte affä­rer med van­ligt folk, bara med spe­ci­a­lis­ter med spe­ci­al­in­tres­se och spe­ci­al­kun­skap, där är det hard facts som gäl­ler”.

Jaså, men var ham­nar allt till slut? Vem fly­ger inte, åker inte bil, tåg, job­bar på huset, arbe­tar vid maski­nen, kör truc­ken, påtar i träd­går­den, dis­kar, tvät­tar, läser tid­ning, har en mor­far som köper akti­er, en mam­ma som läser på KTH och en sys­ter som är mil­jö­ak­ti­vist?

Spelar det ing­en roll vad nio mil­jo­ner per­so­ner som delar sam­ma livsmil­jö som det sto­ra vik­ti­ga före­ta­get tyc­ker om det? Tänker om det? Förmedlar till and­ra?

Kula på drift

Förr eller sena­re är det van­ligt folk som kon­su­me­rar det före­ta­get pro­du­ce­rar. Som såda­na är vi nyfik­na och lät­ta att bil­da.

Vi för­står att SKF:s kul­la­ger mås­te vara extremt bra (hur blir de det?), bätt­re än and­ras, för att fir­man skall fort­sät­ta gå bra år efter år. Men var­för får vi inte veta att det knappt finns ett flyg­plan som skul­le kun­na lyf­ta utan just des­sa små kulor. Eller att en pap­pers­ma­skin, stor som ett hus, mest är ett system av kul­la­ger. Och vad som hän­der om en enda liten kula kom­mer på drift.

Var gömmer sig den unika berättelsen?

Vi tror inte en sekund att snill­ri­ke­dom är allt i des­sa före­tag. Att inte laget, lagan­dan, spel­sy­ste­met, käns­lan, kre­a­ti­vi­te­ten, konst­när­lig­he­ten, för­må­gan att med hela sin mänsk­li­ga resurs stän­digt mata laget med det ovän­ta­de, omät­ba­ra till och med helt otro­li­ga ock­så är ovär­der­li­ga resur­ser, minst lika avgö­ran­de som tek­nik, system och kon­troll.

Men om sådant får vi ing­et veta. Det är synd för det är där den uni­ka berät­tel­sen göm­mer sig.

Möjlighet att bli folkkär

Vi skul­le med stolt­het föra des­sa berät­tel­ser vida­re, nu när vi reser som ald­rig förr, blog­gar, twitt­rar, pladd­rar i tele­fon, på barer och café­er, samt ingår i Facebook-grup­per som i brist på nya spän­nan­de berät­tel­ser allt ofta­re går på tom­gång.

Vilken värld lig­ger inte öppen för före­tag som vill bli ”folk­kä­ra” dvs. på var mans läpp då och då. Men vem talar med sina nya brev­vän­ner om SCA, SKF, Atlas Copco och Alfa Laval?

All kommunikations moder

Berättandet är all kom­mu­ni­ka­tions moder. Så har det all­tid varit.

Och så kom­mer det att för­bli. Genom att byta berät­tel­ser med varand­ra når vi det all kom­mu­ni­ka­tion (även busi­nes­sens) ytterst syf­tar till; hit­ta sin till­hö­rig­het och där till­fö­ra något som inte alla i grup­pen redan har.

Vad skul­le inte en mer kom­plett berät­tel­se om före­ta­get bety­da för all fram­ti­da rekry­te­ring? För alla fram­ti­da kon­tak­ter med leve­ran­tö­rer, part­ners, inve­ste­ra­re, sam­hälls­pla­ne­ra­re, poli­ti­ker, råd­gi­va­re? För att inte tala om gran­nar till fabri­ken, kom­mu­ner som skall bevil­ja till­stånd, akti­vis­ter som tänkt sät­ta käp­par i hju­len?

Alla har berättelser

Aldrig har det varit så gynn­samt för den som kan berät­ta sin histo­ria som nu när non­sens, i brist på bätt­re, körs ner i en medi­etratt som bara vill ha mer, mer, fort, fort.

Alla före­tag har en berät­tel­se. Ofta är den otro­ligt spän­nan­de.

Inte säl­lan en kamp på liv och död. Intressant som en roman och läro­rik som en över­kurs i hög­re sko­lan. Den kan lig­ga gömd, eller glömd, men den finns där. Garanterat. Men som alla and­ra ”histo­ri­er” blir de inte ”bra” för­rän de fått liv av en som kan berät­ta.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »
ut consectetur nunc non Aliquam accumsan elit. mattis

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest