Bild © chrisgj6 (CC BY-SA 2.0)

Hur gör du en innehållsstrategi för content marketing?

I en tidigare artikel frågade vi oss: Vad är en innehållsstrategi? Och hur gör man en sådan? Svaret på den första frågan gavs i samma artikel. Svaret på den andra kommer här.

Thomas Barregren
11 november 2013

I en tidi­ga­re arti­kel frå­ga­de vi oss: Vad är en inne­hålls­stra­te­gi? Och hur gör man en sådan? Svaret på den förs­ta frå­gan gavs i sam­ma arti­kel. Svaret på den and­ra kom­mer här.

Nio frågor – nio svar

Som dis­ku­te­ra­des i den tidi­ga­re arti­keln är en stra­te­gi ett möns­ter i en följd av beslut. En inne­hålls­stra­te­gi för con­tent mar­ke­ting är allt­så ett möns­ter i en följd av beslut som rör lång­sik­tig, sys­te­ma­tisk och regel­bun­den pro­duk­tion och pub­li­ce­ring av inne­håll i syf­te att gene­re­ra och upp­rätt­hål­la kund­re­la­tio­ner inom mål­grup­pen. Detta möns­ter kan utkris­tal­li­se­ras med tiden, eller pla­ne­ras i för­väg. Denna arti­kel är om hur man gör det sena­re.

En inne­hålls­stra­te­gi för con­tent mar­ke­ting bör besva­ra föl­jan­de nio frå­gor:

  1. Vilken nyt­ta skall inne­hål­let bidra till?
  2. Vilka mål­grup­per kan bidra till nyt­tan?
  3. Vilken påver­kan utsätts mål­grup­per­na för?
  4. Vilken inne­håll efter­frå­gar mål­grup­per­na längs inne­hålls­re­san, och vil­ket inne­håll dri­ver dem vida­re?
  5. Vilka berö­rings­punk­ter skall vi pri­o­ri­te­ra?
  6. Vilka ämnen skall vi skri­va i var­je berö­rings­punk­ter?
  7. Vilka medi­er skall vi använ­da för var­je berö­rings­punk­ter?
  8. Vilken tona­li­tet skall vi använ­da i var­je medium och berö­rings­punkt?
  9. Vilken omfatt­ning skall inne­håll pub­li­ce­ra för var­je medium och berö­rings­punkt?

Vi skall nu gå ige­nom och för­kla­ra de nio frå­gor­na, och tit­ta på hur du kan besva­ra dem.

Nyttan

Innehåll har i sig ing­et egen­vär­de. Allra minst för ditt före­tag. Inte ens om det är ett medi­a­fö­re­tag. Innehåll pro­du­ce­ras och pub­li­ce­ras för att bidra till en affärsnyt­ta eller verk­sam­hetsnyt­ta. Nyttan kan vara direkt eller indi­rekt. Men den mås­te fin­nas där – annars går det inte att för­sva­ra de kost­na­der och den tid som går åt för att pro­du­ce­ra bra inne­håll som attra­he­rar läsa­re. Därför blir den förs­ta frå­gan vi stäl­ler oss: Vilken nyt­ta skall inne­hål­let bidra till?

Ofta är det förs­ta sva­ret inte det vi söker. Ett gans­ka van­ligt exem­pel på ett sådant svar lyder: ”Vi vill få fler besö­ka­re.” Men var­för? Vi söker ett SMART svar. Affärs- eller verk­sam­hets­må­let skall vara

S – Specifikt
Den öns­ka­de nyt­tan skall vara tyd­lig och enty­dig, och inte en scha­blon eller öppen för tolk­ning­ar.
M – Mätbart
Det mås­te gå att på något sätt veri­fi­e­ra att nyt­tan har upp­nåtts.
A – Accepterad
Alla som har något att säga till om saken mås­te accep­te­ra målet.
R – Realistisk
Det mås­te vara möj­ligt att upp­nå öns­kad nyt­ta med de resur­ser, den kun­skap och den tid om finns till­gäng­lig.
T – Tidssatt
Det mås­te fin­nas en tid­punkt när nyt­tan skall ha upp­nåtts.

För att få det svar vi söker så använ­der vi 5 why. Vi frå­gar helt enkelt ”var­för?” så många gång­er det behövs för att för­stå det under­lig­gan­de skä­let. Ytterst blir sva­ret näs­tan all­tid att spa­ra eller tjä­na peng­ar. Om vi kom­mer dit­hän, så bac­kar vi ett steg och frå­gar hur con­tent mar­ke­ting kan bidra till att spa­ra eller tjä­na peng­ar.

Målgrupper

Den öns­ka­de affärsnyt­tan eller verk­sam­hetsnyt­tan upp­kom­mer inte av sig självt bara för att vi pro­du­ce­rar inne­håll. Några mås­te göra något för att bidra till nyt­tan. Därför blir den and­ra frå­gan: Vilka mål­grup­per kan bidra till nyt­tan?

Målgrupperna kan grovt delas in i två kate­go­ri­er:

  • Kunder som bidrar direkt genom att köpa det du erbju­der.
  • Påverkare som bidrar indi­rekt genom att påver­ka de först­nämn­da i öns­kad rikt­ning.

Vi bör­jar med kun­der­na och åter­kom­mer till påver­kar­na efter näs­ta frå­ga.

De fles­ta före­tag har en god upp­fatt­ning om vil­ka deras kun­der är. Inte säl­lan finns en beskriv­ning av kundseg­ment vi kan utgå ifrån. Men det är vik­tigt att kom­ma ihåg att kundseg­men­ten inte nöd­vän­digt­vis mat­char mål­grup­per­na för vårt inne­håll. Vi gör där­för en egen indel­ning i mål­grup­per.

En mål­grupp defi­nie­ras av

  • att med­lem­mar­na efter­frå­gar sam­ma inne­håll
  • att med­lem­mar­na nås i sam­ma medi­er
  • att med­lem­mar­na är till­räck­lig många

Det sista vill­ko­ret kan tyc­kas lite udda. Men det är vik­tigt för att inte få för många mål­grup­per. Det krävs en hel del resur­ser för att regel­bun­det pro­du­ce­ra bra inne­håll till en mål­grupp. Ett litet eller medel­sort före­tag kla­rar säl­lan att han­te­ra fler än än 1–2 mål­grup­per. Men även stör­re före­tag bör begrän­sa sig till 2–5 mål­grup­per för att inte splitt­ra resur­ser­na för myc­ket. Riktigt resurs­star­ka före­tag kan natur­ligt­vis han­te­ra fler.

Påverkan

När mål­grup­per­na väl är iden­ti­fi­e­ra­de och pri­o­ri­te­ra­de, så behö­ver de beskri­vas på ett sätt som hjäl­per skri­ben­ter, foto­gra­fer och and­ra pro­du­cen­ter av inne­håll att göra ett bra jobb. De behö­ver för­stå vad som pågår inne i huvu­det på sina mot­ta­ga­re. Vad tän­ker de? Vad upp­le­ver de? Vad påver­kas de av? Vad söker de? Vad gör de? Vad plå­gar dem? Vad hjäl­per dem? Därför är den tred­je frå­gan vi stäl­ler vår kun­der: Vilken påver­kan utsätts mål­grup­per­na för?

För att sva­ra på frå­gor­na gör vi en påver­kanskart­lägg­ning av var­je mål­grupp. Det är en enkel men effek­tiv metod för att för­stå publi­ken.

influence-mapping

Vi kom­plet­te­rar ock­så de fram­tag­na påver­kanskar­tor­na med en kort beskriv­ning av en fik­tiv per­son repre­sen­ta­tiv för mål­grup­pen. Det är en enkel form av per­so­na. Tillsammans ger det en myc­ket god bild av publi­ken.

Med kän­ne­dom om vad eller vil­ka som påver­kar eller gör intryck på en typisk med­lem i mål­grup­pen, kan vi nu gå till­ba­ka och iden­ti­fi­e­ra mål­grup­per som bidrar indi­rekt till nyt­tan. Även för des­sa gör vi en påver­kanskart­lägg­ning.

Innehåll

Vi har nu skaf­fat oss en detal­je­rad kun­skap om mål­grup­per­na. Med den­na kun­skap kan vi nu sva­ra på frå­gan: Vilken inne­håll efter­frå­gar mål­grup­per­na längs inne­hålls­re­san, och vil­ket inne­håll dri­ver dem vida­re?

I en tidi­ga­re arti­kel beskrev jag mark­nads­fö­ring som en pro­cess där kun­der ”för­äd­las” från ove­tan­de om våra varor och tjäns­ter till nöj­da kun­der. Förädlingen sker steg­vis, där var­je steg tar en kund från ett till­stånd till näs­ta.

För att pro­du­ce­ra inne­håll som fång­ar intres­set hos kun­der i ett visst till­stånd, så mås­te vi kän­na till vad för sorts inne­håll kun­den vill ta del av i just det till­stån­det. För att dri­va kun­den till näs­ta till­stånd, så mås­te vi ock­så kän­na till vad som kan för­må dem att ta det ste­get. Dessa två aspek­ter – vad de vill ha och vad som får dem att gå vida­re – kan beskri­vas med en modell som vi kal­lar köpa­rens inne­hålls­re­sa.

buyer's-content-journey

Modellen beskri­ver kun­den i var­je till­stånd, och vad för inne­håll hon vill ta del av. Modellen beskri­ver ock­så vad du mås­te göra för att ta kun­den till näs­ta steg, och vad för sorts inne­håll som bidrar till det.

Med kän­ne­dom om vad eller vil­ka som påver­kar eller gör intryck på en typisk med­lem i var­je mål­grupp, kan vi nu göra des­sa beskriv­ning­ar mål­grupps­spe­ci­fi­ka. Resultatet blir en unik inne­hålls­re­sa för var­je mål­grupp.

Beröringspunkter

Var och en av de sex ste­gen i köpa­rens inne­hålls­re­sa är en berö­rings­punkt (touch­point på eng­els­ka) där vi kan ska­pa vär­de med vårt inne­håll och dri­va kun­den vida­re. Men att regel­bun­det pro­du­ce­ra kva­li­tets­in­ne­håll för var­je berö­rings­punkt och för var­je mål­grupp är en över­mäk­tig upp­gift för de fles­ta orga­ni­sa­tio­ner. Ett enkelt räk­ne­ex­em­pel bely­ser var­för: Om du har fem mål­grup­per, så har du 5 × 6 = 30 möj­li­ga berö­rings­punk­ter. Därför mås­te vi stäl­la oss frå­gan: Vilka berö­rings­punk­ter skall vi pri­o­ri­te­ra?

Det är säl­lan nöd­vän­digt att ska­pa inne­håll för alla sex steg. Välj de steg som bidrar mest till den öns­ka­de affärsnyt­tan och pas­sar din affärsmo­dell.

  • Vill du byg­ga varu­mär­kes­kän­ne­dom så är det fram­förallt Uppmärksamma-ste­get du skall sat­sa på, och möj­ligt­vis ock­så Intressera.
  • Vill ska­pa, vår­da och vida­re­ut­veck­la leads (så kal­lad inbound make­ting), så är det ste­gen i mit­ten du skall foku­se­ra på: Intressera och Väcka öns­kan och kanske ock­så Övertyga.
  • Vill du ska­pa kund­lo­ja­li­tet, så skall du foku­se­ra på det sista ste­get: Tillfredsställa.

För att få över­blick på vil­ka steg du skall arbe­ta med för respek­ti­ve mål­grupp så kan du ska­pa en inne­hålls­ma­tris. Det är en tabell där var­je mål­grupp får en egen rad och var­je steg får en egen kolumn. Skärningen mel­lan mål­grup­per och steg mot­sva­rar berö­rings­punk­ter. För de berö­rings­punk­ter du väl­jer att sat­sa på, så läg­ger du in i tabel­len den mål­grupps­spe­ci­fi­ka beskriv­ning­en för ste­get. Övriga cel­ler läm­nar du tom­ma.

content-matrix

Vi kom­mer att fyl­la på mer infor­ma­tion i inne­hålls­ma­tri­sen allt­ef­tersom vi job­bar oss vida­re.

Ämnen

Vi har bestämt vil­ka berö­rings­punk­ter vi skall gå vida­re med. Vi har ock­så en djup för­stå­el­se av vad som påver­kar mål­grup­per­na. Med det­ta under bäl­tet kan vi nu besva­ra frå­gan: Vilka ämnen skall vi skri­va i var­je berö­rings­punkt?

Med ämne menas inte upp­slag till en enskild arti­kel, som till exem­pel: ”Bättre mör­ker­se­en­de med Vitamin A”. Med ämne menas inte hel­ler ett helt fält, som till exem­pel: ”Vitaminer”. Med ämne avser vi ett spe­ci­fikt och väl avgrän­sat områ­de inom vil­ket redak­tö­rer och inne­hållskre­a­tör fritt kan spå­na fram upp­slag till artik­lar, som till exem­pel: ”Positiva effek­ter av vita­mi­ner”.

Försök att hit­ta så många ämnes­om­rå­den som möj­ligt för var­je berö­rings­punkt. Hittar du fär­re än 5 är det ett tec­ken på att du väl­jer för bre­da ämnes­om­rå­den. Hittar du fler ön 20 är det ett tec­ken på att du spå­nar artik­lar sna­ra­re än ämnes­om­rå­den.

För var­je ämnes­om­rå­de, välj ett ord eller en myc­ket kort fras som nyc­kelord och skriv en för­kla­ring på högst par mening­ar. Det är tänkt att används av redak­tö­rer och inne­hållskre­a­tö­rer för att spå­na fram ämne att skri­va om.

Nyckelorden för du in i inne­hålls­ma­tri­sen för snabb refe­rens.

Medier

Nu vet vi vil­ket inne­håll som skall pro­du­ce­ras för var­je berö­rings­punkt. Men var skall det pub­li­ce­ras? Med and­ra ord: Vilka medi­er skall vi använ­da för var­je berö­rings­punk­ter?

En inne­hålls­stra­te­gi för con­tent mar­ke­ting foku­se­rar på ägda medi­er. Det finns många möj­lig­he­ter. Några av de van­li­gas­te inklu­de­rar:

  • Webbplats
  • Blogg
  • Artikelbank
  • LinkedIn grupp
  • Facebook sida
  • Google+ sida
  • Twitter flö­de
  • Instagram flö­de
  • Pintarest anslags­tav­la
  • SlideShare kon­to
  • YouTube kanal
  • Podcast
  • Nyhetsbrev via epost
  • Tryckt kund­tid­ning
  • Digital kund­tid­ning
  • Tryckt bok
  • Ebok

Det är svårt att ge någ­ra all­män­na råd om medi­e­va­let. Varje medium har sin egen logik som du behö­ver ta hän­syn till. En del medi­er är mer läm­pa­de för att pub­li­ce­ra eget inne­håll, and­ra för att pro­mo­ta eget inne­håll eller kura­te­ra and­ras. Och natur­ligt­vis mås­te du för var­je berö­rings­punkt väl­ja medi­er som pas­sar just den mål­grup­pen i just det ste­get.

Men om jag ändå skall ge mig på någ­ra all­män­na råd så är det

  • att bör­ja med någ­ra få medi­er, och läg­ga till fler först när du ser behov och har till­räck­li­ga resur­ser
  • att inte underskat­ta gam­la heder­li­ga kana­ler som till exem­pel tryck, webb och nyhets­brev
  • att inte underskat­ta poten­ti­a­len hos eta­ble­ra­de soci­a­la medi­er som till exem­pel LinkedIn, Facebook och YouTube

Vilka kana­ler du har valt för vil­ket ända­mål (pub­li­ce­ra, pro­mo­ta eller kura­te­ra) anger du i inne­hålls­ma­tri­sen för var­je utvald berö­rings­punkt.

Tonalitet

När inne­håll pub­li­ce­ras, pro­motas eller kura­te­ras av ett varu­mär­ke (i bety­del­sen brand) så skaps hos mot­ta­ga­ren en käns­la av att varu­mär­ket har en per­son­lig­het. En stor del av den­na per­son­lig­het for­mas av varu­mär­kets tona­li­tet – ord­val och språk­lig form och stil. Det är där­för vik­tigt att tona­li­te­ten stäm­mer med vad varu­mär­ket står för. Men tona­li­te­ten mås­te ock­så anpas­sas till medi­et, mål­grup­pen och mål­grup­pens till­stånd längs inne­hålls­re­san. Vi behö­ver där­för stäl­la oss frå­gan: Vilken tona­li­tet skall vi använ­da i var­je medium och berö­rings­punkt?

Från påver­kanskart­lägg­ning­en kan vi dra slut­sat­ser om hur tona­li­te­ten skall anpas­sas efter mål­grup­per­na. Vi kan ock­så dra vis­sa slut­sat­ser om hur tona­li­te­ten skall ändars utmed köpa­rens inne­hålls­re­sa. Generellt kan dock sägas att tona­li­te­ten bör vara mer lät­till­gäng­lig och berät­tan­de i bör­jan och slu­tet av resan, för att bli mer strin­gent och fak­ta­in­rik­tad ju när­ma­re köpet du kom­mer.

Komplettera var­je kanal i var­je berö­rings­punkt med instruk­tio­ner om hur den gene­rel­la tona­li­te­ten skall anpas­sas.

Omfattning

Till sist åter­står bara frå­gan: Vilken omfatt­ning skall inne­håll pub­li­ce­ra för var­je medium och berö­rings­punkt?

Det är vik­tigt att pub­li­ce­ra regel­bun­det och med inte all för lång tid mel­lan till­fäl­le­na. Exakt hur lång tid som är för långt beror myc­ket på medi­et.

  • En kund­tid­ning behö­ver kom­ma ut minst 3–4 gång­er per år.
  • Ett nyhets­brev per epost behö­ver kom­ma ut mel­lan en gång per vec­ka till en gång varan­nan månad bero­en­de på inne­håll och omfång.
  • En blogg bör upp­da­te­ras åtminsto­ne en gång per vec­ka.
  • Sociala medi­er vari­e­rar mel­lan mel­lan någ­ra gång­er per vec­ka (till exem­pel LinkedIn) till fle­ra gång­er per dag (t.ex. Twitter). Se inte det­ta som reg­ler, utan rikt­lin­jer. Viktigast är som sagt att vara regel­bun­den – att vara kon­se­kvent och för­ut­säg­bar i sin utgiv­ning.

En del tycks tro att det är vik­tigt att pub­li­ce­ra väl­digt ofta. Men det leder ofta till pub­li­ce­ring för pub­li­ce­ran­dets skull. Publicera hell­re mind­re ofta men med dju­pa­re artik­lar av hög­re kva­li­té.

Komplettera var­je kanal i var­je berö­rings­punkt med instruk­tio­ner om hur ofta nytt inne­håll bör läg­gas ut.

Innehållsstrategin är klar

När du har arbe­tat dig ige­nom alla nio frå­gor har du ock­så for­mu­le­rat din inne­hålls­stra­te­gi för con­tent mar­ke­ting. Men kom ihåg att en stra­te­gi inte är något som står på pap­per, utan ett möns­ter i fat­ta­de beslut. Strategin upp­kom­mer först när du bör­jar beslu­ta och hand­la efter vad du har kom­mit fram till.

Du kom­mer säkert upp­täc­ka att teo­ri och prak­tik inte all­tid stäm­mer. Då är det vad som hän­der i prak­ti­ken som är din stra­te­gi. Och du bör för­stås upp­da­te­ra din doku­men­ta­tion för att reflek­te­ra det­ta.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »
amet, mattis Aenean non Phasellus dictum ipsum in lectus felis Sed

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest