Kan offentliga verksamheter göra reklam?

Även icke kommersiella organisationer kan anses göra reklam enligt ett nyligen avgjort rättsfall i Högsta Domstolen. Men var går gränserna? När tar de kommersiella reglerna vid? Läs dagens krönika av advokat Cecilia Torelm Tornberg för svar! 

Frå­gan om icke-kom­mer­si­el­la orga­ni­sa­tio­ner kan göra reklam har fått nytt ljus i och med Högs­ta dom­sto­lens senas­te mål nr Ö 4555–15. I målet hade Umeå kom­mun använt en bild på en per­son utan sam­tyc­ke i mark­nads­fö­ring för kommunen.

Den rätts­li­ga frå­gan som prö­va­des var om kom­mu­nens kam­panj kun­de anses som kom­mer­si­ell eller inte.

Bakgrund till stämning

Umeå kom­mun använ­de i en infor­ma­tions­kam­panj en bild på en privatperson.

Bil­den använ­des i pro­jek­tet Umeå 2014 för att för­med­la att kom­mu­nen fått utmär­kel­sen kul­tur­hu­vud­stad 2014 och för att väc­ka intres­se för kul­tur. Bil­den använ­des bland annat i tid­nings­an­non­ser och i informationsmaterial.

Där­ut­ö­ver hade kom­mu­nen använt bil­den i annat infor­ma­tions­ma­te­ri­al till vil­ket bil­den för­setts med tex­ter som ”Är du osä­ker på din sex­u­el­la lägg­ning?”och ”Har du tes­tat dig?”.

Pri­vat­per­so­nen stäm­de där­för Umeå kom­mun och vil­le ha ska­de­stånd på den grun­den att kom­mu­nen utan sam­tyc­ke har utnytt­jat bil­den vid mark­nads­fö­ring av kom­mu­nen och dess verksamhet.

Skydd för att namn och bild i reklam

Svensk rätt inne­hål­ler inte något gene­rellt för­bud mot att utan sam­tyc­ke använ­da per­so­ners namn eller bild. I lagen om namn och bild i reklam ges dock skydd mot använd­ning i mark­nads­fö­ring.

Enligt 1 § får en näringsid­ka­re inte vid mark­nads­fö­ring av vara, tjänst eller annan nyt­tig­het använ­da fram­ställ­ning i vil­ken annans namn eller bild utnytt­jas utan den­nes sam­tyc­ke. Lagen har allt­så ett integri­tets­skyd­dan­de syfte.

Domstolens vägledande uttalande

För att få skydd av lagen om namn och bild i reklam mås­te avsän­da­ren anses vara en näringsid­ka­re som utnytt­jat bil­den i mark­nads­fö­ring. Avgö­ran­de i fal­let var där­för om Umeå kom­mun kun­de anses vara en näringsid­ka­re och om kam­pan­jen där­med kun­de anses vara marknadsföring.

Dom­sto­len mena­de att man ska ta hän­syn till om verk­sam­he­ten har en affärs­mäs­sig prä­gel. Bedöm­ning­en bör ock­så kun­na ta intryck av om verk­sam­he­ten är obli­ga­to­risk för det all­män­na. Om verk­sam­he­ten inte är obli­ga­to­risk, kan det få bety­del­se om den ändå syf­tar till att till­go­do­se grund­läg­gan­de mål för offent­lig verksamhet.

Det bör ock­så kun­na vägas in om verk­sam­he­ten bedrivs i kon­kur­rens med pri­va­ta näringsid­ka­re och om verk­sam­he­ten är offent­ligt finansierad.

Kommunikationen ingen marknadsföring

Dom­sto­len kon­sta­te­ra­de i det aktu­el­la fal­let att pro­jek­tet hade varit offent­ligt finan­si­e­rat och att verk­sam­he­ten hade haft inslag av myn­dig­hets­ut­öv­ning eftersom Umeå kom­mun allo­ke­rat bidrag till kul­tu­re­ve­ne­mang. Där­för mena­de dom­sto­len att de affärs­mäs­si­ga insla­gen mås­te ha varit begränsade.

Verk­sam­he­ten hade inte hel­ler bedri­vits i kon­kur­rens med pri­va­ta näringsid­ka­re och inte hel­ler syf­tat till att gene­re­ra intäk­ter. Där­med ansåg dom­sto­len att kom­mu­nen inte var att anse som näringsid­ka­re och kom­mu­ni­ka­tio­nen hade inte främ­jat avsätt­ning­en för varor eller tjäns­ter och var där­för inte marknadsföring.

Reklam från kommunala och statliga organ

Kom­mu­ni­ka­tion kan vara mark­nads­fö­ring eller skyd­das av ytt­ran­de­fri­he­ten bero­en­de på syf­te och inne­håll. Finns ett avsätt­nings­främ­jan­de syf­te och ett kom­mer­si­ellt inne­håll bedöms kom­mu­ni­ka­tio­nen utgö­ra mark­nads­fö­ring. Men om avsän­da­ren är ett stat­ligt eller kom­mu­nalt organ har man tidi­ga­re menat att syf­tet ald­rig kan vara kommersiellt.

Det­ta mål visar emel­ler­tid att det inte krävs att verk­sam­he­ten mås­te dri­vas i vinst­syf­te för att bola­get ska anses vara näringsid­ka­re. Kom­mu­na­la och stat­li­ga organ på en pri­va­ti­se­rad mark­nad kan myc­ket väl anses vara näringsid­ka­re. Det­ta inne­bär såle­des att kom­mu­ni­ka­tion från såda­na organ i vis­sa fall kan bedö­mas vara reklam och där­med vara under­kas­tad de kom­mer­si­el­la reg­ler som gäl­ler för sådan kommunikation.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »