Så börjar du med content marketing

Tho­mas berät­tar hur du ska kom­ma igång med con­tent mar­ke­ting. Pia berät­tar mer om Airb­nb. Desutom pra­tar vi om musik i podd­ra­dio, dis­ku­te­rar någ­ra artik­lar och mer där­till. Lyss­na nu!

Innehållet

Avsnitt 23 av Knt­nt Radio är drygt 38 minu­ter och tar bland annat upp föl­jan­de ämnen:

1. Om musik i poddradio
2. Vi avslö­jar vår besöks­sta­tistik för januari
3. Så bör­jar du med con­tent marketing
4. Är nati­ve adver­ti­sing bra eller dåligt?
5. Airb­nb
6. 5 saker som fång­ar läsa­re och hål­ler dem kvar till slutet
7. Hur vår syn på reklam revo­lu­tio­ne­ras av ske­na­de häs­tar och sölan­de hundar
8. Någ­ra tips på and­ra poddar

Läs

Pia: Hej, och väl­kom­na! Idag är det ons­da­gen den 11 feb­ru­a­ri, och här sit­ter jag och Tho­mas som van­ligt. Hej Thomas!

Tho­mas: Hej, hej!

Pia: Hör­ru du, vad var det för musik vi hör­de i slu­tet av för­ra podden?

Tho­mas: Sade hon som hör­de det ja.

Pia: Ja.

Tho­mas: Det var All Alo­ne, av Ivan Chew.

Jag har länge haft en öns­kan om att kun­na lite musik på slu­tet. För på något sätt så känns det som att när pod­den tar slut, så blir det så abrupt all­tid. Oav­sett vil­ket podd­pro­gram man lyss­nar på, för­u­tom dom som all­tid har musik­snutt på sluttampen.

Då under­sök­te vi möj­lig­he­ten att kun­na använ­da musik helt enkelt. Och STIM säger att det är helt okej, men pod­den får inte vara läng­re än 45 minu­ter. Även om man bara spe­lar 2–3 minu­ter så får den inte vara läng­re än 45 – annars blir det svin­dyrt. Och frå­gar man var­för så kan dom inte ge något vet­tigt svar på det, utan det bara är så. Det känns ju redan där näs­tan omöjligt.

Men ännu vär­re är att det räc­ker ju inte med att beta­la STIM-peng­ar, man mås­te ock­så ha en licens från IFPI som före­trä­der musik­bo­la­gen. Och det finns ju mas­sa möj­li­ga vari­an­ter. Men podcast det går inte. Det kan vi inte göra, utan du får skri­va ett sär­skilt avtal med var­je skiv­bo­lag. Hal­lå eller…!?

Pia: Men det går ju inte.

Tho­mas: Så lyss­nar man runt lite grann. Vad gör dom som har musik? Dom ski­ter i reg­ler­na helt enkelt. Men vår lös­ning blir att använ­da Cre­a­ti­ve Com­mons-musik; allt­så musik som är licen­si­e­rat under Cre­a­ti­ve Com­mons-licen­ser­na. Och då bör­ja­de vi helt enkelt med All Alo­ne av Ivan Chew, för det är näm­li­gen just från den låten som vår sig­na­tur kommer.

Pia: Aha.

Tho­mas: Så det tyck­te jag var en pas­sa­de bör­jan. Så då blir det någon­ting annat idag. Vi får se vad det blir.

Pia: Men det är helt otro­ligt egentligen!

Tho­mas: Det är full­stän­digt antikt.

Pia: Men du, den som var i kon­takt med STIM och IFPI var ju Fred­rik Berg­ström, själv kom­po­si­tör och anslu­ten till STIM. Vi har ju alla varit kol­le­gor här i många år – först på Node­O­ne och sedan på Knt­nt – men i vec­kan så gjor­de ju han sin sista arbets­dag här hos oss.

Tho­mas: Snyft.

Pia: Ja, efter sex år så var det då dags för nya utma­ning­ar, tyck­te Fred­rik. Han gick ju till våra goda vän­ner på Rabash. Vi är för­stås leds­na att bli av med honom – en väl­digt upp­skat­tad kol­le­ga och vän. Men sam­ti­digt glad för honom och för Rabash.

Tho­mas: Ja, jo men dom har ju fått tag på en kanon­kil­le där och Rabash är ett väl­digt trev­ligt stäl­le att job­ba på så de blir nog gla­da alla där.

Pia: Ja, säkert.

Tho­mas: Men vi är lite ledsna.

Pia: Jo.

Tho­mas: Och det är fak­tiskt Fred­rik som har lärt mig ock­så det här med ljud­re­di­ge­ring­en. Och ni som har följt pod­den, från avsnitt 1 och nu fram till avsnitt… Vad är det – 22 idag? Eller vad är det?

Pia: 23 faktiskt.

Tho­mas: 23 till och med, pre­cis, har för­hopp­nings­vis hört hur ljud­kva­li­te­ten har bli­vit – hop­pas jag i alla fall att ni tyc­ker – bätt­re med tiden, i takt med att jag har lärt mig mer om equa­li­zer och mas­sa sådan där spän­nan­de saker. Det är ju Fred­rik som har lärt ut det­ta till mig helt enkelt.

Pia: Eller så kanske vi har lärt oss att tala tydligare.

Tho­mas: Ja, det med. Men fram­för allt… Det är såna där små­sa­ker som till exem­pel i equa­li­zern så sät­ter man upp en sär­skilt kur­va för var­je mik­ro­fon och per­son­kom­bi­na­tion. Så vi har en kur­va som är lite mer… Drar ner mel­lan­re­gist­ret gans­ka myc­ket, och drar upp dis­kan­ten. Du har lite mer kvar i mel­lan­re­gist­ret och drar ock­så upp dis­kan­ten. Så att ja… För att få lite mer radi­o­röst helt enkelt. Eller klar och tyd­li­ga rös­ter om man så vill.

Pia: Men apro­på det, så finns vi nu på Acast, som då är en svensk podcast­tjänst. Och deras affärsidé, som jag för­står det… Det ska inte bara vara prat, utan det ska även gå att läg­ga till både län­kar och bil­der för, som dom säger, en ”mati­ga­re” upp­le­vel­se av en podcast.

Tho­mas: Ja, det är för dom som är med i deras stall, så att säga, av pod­da­re. Där har vi ju bli­vit inbjud­na att dis­ku­te­ra det med dom, och det ska vi göra natur­ligt­vis. Men tills vida­re så är vi i alla fall med i deras urval av and­ra pod­dar, som man kan använ­da. Så nu kan du, om du inte har en podd-app på din Andro­id-tele­fon (på iPho­ne föl­jer det med) gra­tis lad­da ner Acast istäl­let och lyss­na på oss där, om du mot för­mo­dan sit­ter på web­ben och lyssnar.

Pia: Mm. Bra va! Ja, i janu­a­ri hade vi väl­digt många ned­ladd­ning­ar av pod­den, på tal om det­ta. Det var ju drygt 1400 stycken.

Tho­mas: Ja, det är ju verk­li­gen nytt rekord.

Pia: Ja, jättekul.

Tho­mas: Men janu­a­ri på web­ben där­e­mot var inte lika bra. Där hade vi unge­fär 3 000 uni­ka besö­ka­re, och det är ju en bit från rekor­det i okto­ber på 5 000 uni­ka besö­ka­re. Men så var det ock­så gans­ka lugnt i bör­jan av janu­a­ri. Men det tog ju fart sedan mot slu­tet av måna­den, helt enkelt.

Pia: Mmm. Mmm. Men nyhets­bre­vet går ju som tåget där­e­mot. Sist jag kol­la­de så hade vi fak­tiskt 1030 pre­nu­me­ran­ter. Och då med den öpp­nings­fre­kven­sen vi har runt 50% så har vi fak­tiskt anled­ning att vara myc­ket nöjda.

Tho­mas: Ja, verk­li­gen. Och även even­tet går ju bra nu med 185 på det senas­te. Sam­man­ta­get så tyc­ker jag att det här är en form av bevis att con­tent mar­ke­ting fun­ge­rar och även för ett litet före­tag och nystar­tat som vårt eget, helt enkelt.

Pia: Så hur lyder då recep­tet på den här hem­li­ga såsen?

Tho­mas: Öhh… Ska vi avslö­ja det…? 🙂 Vår stra­te­gi… Allt­så: I grund och bot­ten så hand­lar det om att ha en genom­tänkt stra­te­gi; och det gäl­ler att inte ta ett så stort grepp.

Även om man är på ett stör­re före­tag, där det kanske finns reel­la resur­ser och så vida­re, så tror jag fort­fa­ran­de inte på att ta ett för stort grepp. För pro­ble­met är att det är en gans­ka bety­dan­de omställ­ning ändå att bör­ja med con­tent mar­ke­ting. Och det är inte alla som är redo att ta det ste­get. För det hand­lar om en kul­tu­rell för­änd­ring i grund och botten.

Så där­för tyc­ker jag det är bätt­re, om man job­bar som mark­nads­chef eller kom­mu­ni­ka­tions­chef eller lik­nan­de, att bör­ja med någon­ting som man själv kon­trol­ler – eller kan kon­trol­le­ra – som att ska­pa en blogg, till exem­pel, paral­lellt med den exi­ste­ran­de webb­plat­sen, där man pra­tar om någon­ting som är rele­vant för den här mål­grup­pen man vill nå.

Men sedan ska man inte bara göra det i iso­le­ring. För att bara ska­pa en blogg och sedan läg­ga ut ett inne­håll två gång­er per vec­ka – visst, du kanske full­gör det – men du kom­mer inte få någon kon­ver­te­ring. Och får du ing­en kon­ver­te­ring, så är det ing­en som kom­mer för­stå i före­ta­get var­för det här är bra. Utan det är vik­tigt att lik­som tän­ka hela ked­jan där.

Och det som sätt som vi job­bar för att få hela ked­jan, det är att vi kura­te­rar inne­håll i soci­a­la medi­er, som inne­bär att tre gång­er per dag så läg­ger vi ut tips på artik­lar som vi tror är intres­san­ta, rele­van­ta och vär­de­ful­la för vår mål­grupp, som ju är mark­nads­fö­ra­re, kom­mu­ni­ka­tö­rer. Två gång­er i vec­kan så byter vi ut ett av dom här tip­sen mot tips av egen arti­kel på tis­dag och på tors­dag. Det inne­bär helt enkelt att vi har en pro­por­tion på 2:13; två egna och 13 and­ras innehåll.

Det gör ju att även våra tips på våra egna artik­lar blir läs­ta. Vi har ju gans­ka hög enga­ge­mangsni­vå på dom har soci­al­me­di­e­ak­ti­vi­te­ter­na, och då blir även våra artik­lar läs­ta. Och när man har läst den typiskt tre gång­er – om man tit­tar på siff­ror­na – så tar folk ste­get vida­re då. För då kän­ner dom att det här är ett stäl­le där jag får bra och intres­sant och vär­de­fullt inne­håll, och nu vill jag inte mis­sa någon­ting, så då sig­nar jag upp mig på deras nyhets­brev – eller vi säger att man pre­nu­me­re­rar på våran blogg.

Det får man på fre­dag kl. 9, ett mejl med alla dom artik­lar vi har pub­li­ce­rat på våran blogg, plus alla dom artik­lar vi har kura­te­rat. Och det går per auto­ma­tik så det är ingen­ting vi behö­ver läg­ga något arbe­te på.

På det sät­tet har vi tagit dom från ha varit ute i soci­a­la medi­er, tagit in dom på blog­gen och från blog­gen till nyhets­bre­vet; och då har vi en e‑postadress. Och så byg­ger vi då dom här 1 030 e‑postadresserna vi har i dags­lä­get. Och då kan vi via den kana­len skic­ka ut tips om att nu kom­mer näs­ta fru­kost event, och så kom­mer det 185 pers. Och det är lite utbyte på dom, så det blir lite rota­tion på män­ni­skor­na, och då får vi myc­ket mer kon­tak­tin­for­ma­tion. Vi får ett namn, vi får ett tele­fon­num­mer, vi får ett före­tag, vi får en posi­tion. Då kan man ju se där att nu har ju Kal­le kom­mit tre gång­er på raken, och då tror vi att Kal­le har en bra rela­tion till oss. Och då kan vi ringa och frå­ga: ”Har du tid med lunch eller fika eller något lik­nan­de?”, och då bru­kar det gå bra. Så man får fram en kva­li­fi­ce­rad lead helt enkelt på det här sättet.

Så genom att bör­ja i en liten ska­la med någon­ting man själv kon­trol­le­rar, men ser till att få ihop hela den här ked­jan, så kan man då bör­ja gene­re­ra till exem­pel leads till sälj. Och då kom­mer sälj tyc­ka det här fak­tiskt är bra och vär­de­fullt och nyt­tigt. Och då är det lät­ta­re att sedan att ha det här som ett case att visa på, för att ta ett stör­re steg, stör­re grepp. Så det är väl det hem­li­ga receptet.

Pia: Mm, pre­cis. Så då kan man ju säga att dom som kom­mer på våra event är ”heta leads” för­hopp­nings­vis. Så det hop­pas vi då att även näs­ta gång den 20 feb­ru­a­ri, när då Christi­an Rudolf kom­mer för att lära oss det som är värt att veta om SEO, att det hän­der där­med. I den­na stund finns det bara ett tio­tal plat­ser kvar, så skyn­da, skynda!

Tho­mas: Och du säger tio­tal, hur många plat­ser totalt räk­nar vi med då?

Pia: Vi räk­nar ju med….

Tho­mas: 180?

Pia: Ja.

Tho­mas: Så vi har allt­så 170 redan kla­ra och 10 plat­ser tillgängliga.

Pia: Det kom­mer ju all­tid någ­ra avhopp så, men jag räk­nar med 10 plat­ser till är i alla fall lugnt. Men det går fort…

Tho­mas: Sedan har vi vår väntelista.

Pia: Sedan har vi ju en vän­te­lis­ta, ja.

Tho­mas: Så dom här avhop­pen som all­tid kom­mer, natur­ligt­vis – folk blir ju sju­ka eller kom­mer på att dom har ett annat möte eller… och all­tid är det någon som kom­mer på ”Just det, det här är inte i Stock­holm” – så det bru­kar bli någ­ra plat­ser till ledi­ga, och då ploc­kar vi från vän­te­lis­tan enligt ”först till kvarn…”.

Pia: Så är det ju, så det är inte lön­löst att sät­ta sig på den. Men fak­tum är att för­ra gång­en så kun­de jag fak­tiskt inte erbju­da alla på vän­te­lis­tan en plats, så att… Skyn­da, skyn­da som sagt var. Och mer om det­ta hit­tar du som van­ligt på www​.knt​nt​.se/​m​a​g​a​s​i​n​e​t​/​f​r​u​k​ost.

Ja, och efter Christi­an Rudolf så är det Pon­tus Staun­strup från Post­nord som besö­ker oss. Och han ska då pra­ta om ”Köpre­san – Nyc­keln till Con­tent marketing”.

Men härom dagen så pub­li­ce­ra­des det två artik­lar Nati­ve Adver­ti­sing. I den ena som heter ”Är nati­ve adver­ti­sing bra eller dåligt”, så beskri­ver Pon­tus två läger. Det ena som är posi­tivt till nati­ve adver­ti­sing, och dit han själv hör hem­ma, och det and­ra som tyc­ker att nati­ve adver­ti­sing är ett oär­ligt sätt att för­sö­ka få besö­ka­re, och där hän­vi­sar han till vår arti­kel ”Nati­ve adver­ti­sing – ulv i fåra­klä­der” Men det är inte någon rätt­vis beskriv­ning av vår syn, eller hur Thomas?

Tho­mas: Nej, det tyc­ker jag inte. Ulv i fåra­klä­der, ja det är nati­ve adver­ti­sing när man gör det på det sät­tet som beskrivs i den arti­keln, som Afton­bla­det exem­pel­vis som jag använ­der där: läg­ger upp någon­ting som ser ut som redak­tio­nellt inne­håll, det ser ut som det är Afton­bla­det som är avsän­da­ren, men i själ­va ver­ket så är det reklam helt enkelt. Och då är det ulv i fårakläder.

Sedan kan man göra det på rätt ock­så, och det har jag lyft fram i and­ra blog­gin­lägg vi har skri­vit, och ett av dom exemp­len vi har lyft fram är ju SEB, som har en egen före­tags­blogg, som heter Green Room, där dom skri­ver intres­san­ta artik­lar om eko­no­mi och sånt, fram­för allt från små­fö­re­ta­gar­per­spek­tiv. Sedan för att dri­va tra­fik dit, så gör dom då nati­ve­an­non­ser, som dom har på Omni, och dom är inte bara till utse­en­de likt inne­hål­let runt omkring, utan dom är även i kva­li­tet och vad dom hand­lar om likt det redak­tio­nel­la innehållet.

Och det är där som många går fel, för det är inte många exem­pel som är goda exem­pel. Allt­så, man pra­tar i egen sak om pro­duk­ter i den här nati­ve­an­non­sen. Och då är det inte nati­ve. Då är det bara för­klädd reklam. Och det är inte så smart. Där­e­mot gör man rik­tigt intres­sant inne­håll, som pas­sar mål­grup­pen för den här kana­len man finns på, och målet är egent­li­gen kanske att dri­va dom här över till din egen platt­form, då är nati­ve adver­ti­sing gôrs­mart. Och det är det Pon­tus ock­så säger i sin artikel.

Pia: Ja, pre­cis. Och som du var inne på, så är ju SEB:s goda exem­pel på hur man bör göra och deras Green Room. Och där har vi Kerstin Weid­stam, som är ansva­rig för SEB Retails con­tent mar­ke­ting i Sve­ri­ge, och som kom­mer att besö­ka oss den 24 april på ett fru­koste­vent. Så då finns det möj­lig­het att få höra hen­ne berät­ta om den här resan hon har gjort.

Tho­mas: Jo, alla som har följt oss och läst våra blog­gar vet att vi hyl­lar ju SEB:s nati­ve-sats­ning, så det är jät­teskoj att ha hen­ne på plats här och höra… höll på att säga från häs­tens mun… det kanske inte låter så fint, men… direkt ifrån käl­lan om hur man har tänkt och job­bat och så vidare.

Pia: Precis.

Tho­mas: Och apro­på event, så har ju du lyc­kats få hit Alex Beau­champ (jag tror det utta­las så), som är Head of Glo­bal Con­tent and Soci­al Media at Airb­nb – lång titel. Och har fått hen­ne att fly­ga ända från San Fran­ci­sco till Mark­nads­chefs­da­gar­na och medi­a­da­gar­na i Göte­borg den 5 och 6 mars nu i år. Hur lyc­ka­des du?’

Pia: Ja, det stäm­mer bra det. Det var för­e­nat med lite pys­sel, kan man säga. Jag har val­sat runt där inom orga­ni­sa­tio­nen och pra­tat med väl­digt många oli­ka personer.

Tho­mas: Det är tre­kvarts år eller något sånt där du höll på med det, eller vad är det?

Pia: Mm nja… Något sånt kanske. Eller ett halv­år. Jag vet inte rik­tigt, men det var lite pys­sel. Men nu är det klart. Och det är natur­ligt­vis väl­digt roligt, och en ära, att hon kom­mer hit. Airb­nb är ju ett av värl­dens mest omta­la­de före­tag just nu. Det utsed­des ju då 2014 till Com­pa­ny of the Year av Inc.

Tho­mas: Maga­si­net Inc.

Pia: Pre­cis. Och har ju då en omsätt­ning på 13 mil­jar­der dol­lar. Så det är ju inte små­po­ta­tis. Det är ett jät­testort före­tag. Nu kom­mer jag inte ihåg när det star­ta­des, men det var i San Fran­ci­sco där i…

Tho­mas: Det är bara fyra år sedan eller något sånt där.

Pia: Ja, det är inte så många år sedan… av ett gäng stu­den­ter som…

Tho­mas: …som alltid.

Pia: Ja, som all­tid. Som såg en möj­lig­het att hyra ut luft­madras­ser i sin student…

Tho­mas: Ja, nam­net är en anspel­ning på att man får luft­madrass med fru­kost. Men det är inte det dom hyr ut, utan det är folk som vill hyra ut sina rum och hus och sånt där. Jag har själv använt det…

Pia: Ja, jag vet.

Tho­mas: …vid ett par till­fäl­len, och det fun­kar gôrbra.

Pia: Affärsidén är ju att få en så kal­lad soci­al mark­nads­plats. Så det är en p2p-marknadsplats…

Tho­mas: Person-to-person.

Pia: …per­son to per­son pre­cis. Som då för­med­lar den här tjäns­ten direkt mel­lan med­lem­mar­na i den här webb­plat­sens gemen­skap. Och det är hotell­nät­ter som för­med­las. Så pri­vat­per­so­ner kan hyra ut boen­de via Airb­nb till and­ra pri­vat­per­so­ner, som då före­drar att bo på det här viset i stäl­let för att bo på ett kanske trå­kigt hotell.

Tho­mas: Och det är gans­ka säkert ock­så, där­för att just det här soci­a­la nät­ver­ket… Det här är ju som en sorts Face­book för hotel­lut­hyr­ning eller rums­ut­hyr­ning, kan man säga, så det finns ju en soci­al kon­troll. All­ra förs­ta gång­en så är det lite svårt kanske att få någon att ta emot dig, för då är du inte rik­tigt ”vet­tad” av and­ra då. Men då har ju Airb­nb att man får läm­na ifrån sig… att man foto­gra­fe­rar av sitt kör­kort, och dom då går in och bor­gar för att det här är en känd per­son och vi har iden­ti­te­ten och så vida­re. Och sedan när man väl har fått sitt förs­ta rum som man har hyrt, helt enkelt, som gäst, så skri­ver ju du som gäst en kom­men­tar om hyres­vär­den, och hyres­vär­den skri­ver en kom­men­tar om dig som gäst, och den föl­jer med dig på din pro­fil, så att näs­ta hyresvärd eller gäst kan läsa och bedö­ma ”det här känns ju tryggt och bra och det här gil­lar jag”, och så byg­ger man på sitt eget så kal­la­de soci­a­la kapi­tal på Airbnb.

Pia: Det är smart.

Tho­mas: Det är ett exem­pel på den här sha­ring ekonomin…

Pia: Delad eko­no­mi, ja. Pre­cis. Anled­ning­en till att vi vil­le att hon skul­le kom­ma hit och pra­ta på even­tet det är ju att dom är så oer­hört duk­ti­ga på con­tent mar­ke­ting. Du skrev ju här en blogg om det här Tho­mas, där du tar upp mas­sor med bra exem­pel. Du tar bland annat upp deras senas­te sats­ning som då är Pine­app­le Maga­zi­ne. Ett maga­sin som kos­tar 12 dollar.

Tho­mas: Vil­ket är skojigt.

Pia: Ja, dom [läsar­na] beta­lar för det.

Tho­mas: Ja, man får beta­la för det, pre­cis. Då har man kom­mit långt i sin con­tent mar­ke­ting att fol­kar beta­lar peng­ar för att få din reklam. Vi har ju fler såda­na exem­pel från till exem­pel Kraft Food och…

Pia: Ja, det är häf­tigt. I det här Pine­app­le Maga­zi­ne, var­je num­mer ska hand­la om tre des­ti­na­tio­ner, och i förs­ta num­ret så var det då Lon­don San Fran­ci­sco och Seoul, som är med i tid­ning­en. Nu kanske vi kan sät­ta Göte­borg på kar­tan… Nu när hon kom­mer hit. Det vore kul.

Tho­mas: Vi kan hoppas.

Pia: Men dom har ju ock­så gjort fler myc­ket upp­märk­sam­ma­de reklam­fil­mer. Bland and­ra Wall and Chain, som byg­ger på en sann berät­tel­se om hur Cat­hri­ne tog med sin far till till­ba­ka till Ber­lin. Han hade inte varit där sedan han för mer än 25 år sedan, då han pat­rul­le­ra­de vid Ber­lin­mu­ren, på den väst­tys­ka sidan. Och då ordan­de dom boen­de med hjälp av Airb­nb. Och då visa­des ju att deras värd, Kai, han pat­rul­le­ra­de ock­så muren, fast på den öst­tys­ka sidan. Och nu så träf­fas dom här män­nen och lär kän­na varand­ra och blir vän­ner för livet.

Tho­mas: En rik­tig sol­skens­hi­sto­ria där.

Pia: Ja, det är ju jättefint.

Tho­mas: Cat­hri­ne och hen­nes pap­pa dom bor ju i Dan­mark sedan 25 år till­ba­ka. Så hon är ju dans­ka. Men så skul­le hon ta med sig sin pap­pa till­ba­ka för han skul­le få upp­le­va Ber­lin nu 25 år sena­re och så blev det så här.

Pia: Det är jättefint.

Tho­mas: Det är ett exem­pel på hur dom lyf­ter fram ett auten­tiskt case, och istäl­let för att bara berät­ta det trå­kigt, så gör dom en liten teck­nad film med en spea­ker som åter­be­rät­tar Cat­hri­nes histo­ria och så vida­re. Och så kom­plet­te­rar dom det­ta ock­så med en ”behind the scenes”-reportage, som man kan se efteråt. Då kan man se inter­vju­er direkt med pap­pan och den and­re kil­len, och med dot­tern, och man kan se hur dom tänk­te när dom gjor­de fil­men och alla såda­na här saker. Det tyc­ker jag ock­så hör till con­tent mar­ke­ting – lite grand så här ”behind the sce­nes”, hur går det till. Vi kanske bor­de rig­ga upp en kame­ra här någon gång och spe­la in oss själv när vi…

Pia: Nej! Ja, dom är jät­te­duk­ti­ga. Och natur­ligt­vis har dom en blogg ock­så. Där kan du till exem­pel läsa om Jon Bäcklund och Sti­na Ekström från Stock­holm. Dom har ju inrett en gam­mal buss som dom hyr ut säng­plat­ser i. En liten och annorlun­da och kul idé.

Tho­mas: Det är ju den typen av objekt som man helst vill kom­ma och bo i.

Pia: Precis.

Tho­mas: Sedan får man hål­la till godo med – som när vi var uppe i Nor­ge i som­ras, till exem­pel – en vil­la i ett jät­tetrev­ligt vil­la­om­rå­de utan­för Tøns­berg. Jag ska inte kla­ga, men det hade varit häf­ti­ga­re att bo i en buss så klart.

Pia: Ja, så besö­ker du då MEG [Medi­a­da­gar­na i Göte­borg] och Mar­nads­chefs­da­gar­na här i Göte­borg – och det är då på Svens­ka Mäs­san – så kan du allt­så den 5 mars kl 15.40 höra just Alex Beau­champ, Head of Glo­bal con­tent and soci­al media. Och då får du höra hen­ne liva. Så det säger jag bara: mis­sa inte! Och mer infor­ma­tion om det­ta hit­tar du på mark​nads​chefs​da​gen​.se. Då hop­pas jag för­stås att du även pas­sar på att kika för­bi oss i vår mon­ter – ock­så live så klart.

Tho­mas: Vi är live i mon­tern där ja.

Pia: Pre­cis. Så vi befin­ner oss där på Marknadschefsdagarna.

Tho­mas: Det ska bli jät­tesko­jigt att få träf­fa våra lyss­na­re. Vi har ju kon­takt, vi får ju brev, mejl ibland, vi får på soci­a­la medi­er kom­men­ta­rer, beröm och såda­na saker, men att träf­fas fysiskt – på rik­tigt – är så klart ännu roli­ga­re. Så det vore trevligt.

Pia: Jo, du fick ju en hel del beröm där med Airb­nb-blog­gen, där du bely­ser just vad dom gör. Det blev ju både upp­märk­sam­het och upp­skatt­ning från höger och väns­ter. Det fick du ju ock­så för det senas­te blog­gin­läg­get som vi lade ut här i veckan.

Tho­mas: I tis­dags ja, precis.

Pia: Det var Per­nil­la Lil­ja som tac­ka­de för vär­de­ful­la tips och ger två tum­mar upp. Och Annie Svens­son skri­ver på Face­book: ”Inte bara intres­sant och bra utan rent av lysan­de.” Och Bulls Con­tent skri­ver på Twit­ter: ”Idag hyl­lar vi @TBarregren för hans intres­san­ta arti­kel om hur man lyc­kas hål­la en läsa­re kvar” och fort­sät­ter: ”Du är en rik­tig inspi­ra­tör i bran­schen tyc­ker vi och då är en hyll­ning på sin plats.”

Du viss­te inte att jag skul­le ta upp det här. Du sit­ter och blir all­de­les röd i ansik­tet. Men du, vad hand­la­de den här blog­gen om?

Tho­mas: Den heter ju ”Fem saker som fång­ar läsa­ren och hål­ler dem kvar till slu­tet”, så det är egent­li­gen vad bud­ska­pet är. Dom fem saker­na är:

Först och främst en bra rubrik, som ska dra in dig i tex­ten. Den gör lik­som… jag menar 80% av jobbet.

Och sedan när du väl kom­mer in så räc­ker det inte bara att rabb­la upp fak­ta, för det fun­kar inte. Utan det finns ju forsk­ning både inom antro­po­lo­gi och inom neu­roe­co­no­mics som visar det att vi har lik­som en fal­len­het, en lust, till en spe­ci­ell typ av berät­tel­se. Och i de här berät­tel­ser­na så finns då en hjäl­te och det finns en kon­flikt. Du ska allt­så job­ba med sto­ry­tel­ling i din text, och du ska infö­ra en hjäl­te och du ska infö­ra en kon­flikt. Och den här kon­flik­ten ska föl­ja ett bestämt möns­ter. Först är det en upp­trapp­ning, som når så små­ning­om ett kli­max, och sedan från kli­max kan det gå väl­digt fort, eller det kan gå lite lång­sam­ma­re, ner då till dénou­e­ment (som det heter – ursäk­ta min frans­ka) när all­ting löses upp. Och i den här belö­ning­en så får man det som Aristo­te­les kal­lar för katar­sis, man får den här belö­ning­en, man blir renad, man får ett bud­skap helt enkelt.

Ett sätt att ska­pa den här suc­ces­si­va upp­trapp­ning­en det är att job­ba med inre cliff­hang­ers, som är den fem­te kom­po­nen­ten som jag tar upp i den här tex­ten. Så det finns lite allt möj­ligt i den här tex­ten. Jag tar ock­så upp dis­kus­sio­nen om skill­na­den i bud­skap och syfte.

Pia: Ja just det. Ja, läs den om du inte har gjort det.

Tho­mas: Jag har ju läst den. Jag har ju skri­vit den. 🙂

Pia: Apro­på neu­roe­co­no­mics, det är ju något som Per Robert Öhlin berör i sin arti­kel i senas­te num­ret av Dagens Media. Den heter ”Hur vår syn på reklam revo­lu­tio­ne­ras av ske­nan­de häs­tar och sölan­de hun­dar”. Spän­nan­de tänk.

Tho­mas: Det är kanske inte den rubri­ken jag skul­le ha valt på web­ben, men den fun­kar jät­te­bra i print så klart.

Pia: De ske­nan­de häs­tar­na syf­tar ju på de per­so­ner som repre­sen­te­rar en mjuk världs­bild inom mark­nads­fö­ring­en. Och dit hör då till exem­pel Bill Bern­bach, på sin tid, och vår egen krö­ni­kör och vän Lars Falk. Medan då de sölan­de hun­dar­na syf­tar på de per­so­ner som repre­sen­te­rar en hård världs­bild inom mark­nads­fö­ring­en. Till exem­pel Geor­ge Gal­lup, sam­ti­da med Bern­bach, och många av dagens marknadsförare.

Den hår­da världs­bil­den är att allt kan mätas och för­kla­ras, pre­cis allt, veten­skap­ligt. Medan den mju­ka världs­bil­den hand­lar om att vi kan for­ma fram­ti­den. Bill Bern­bach lär ju ha sagt att ”we are so busy lis­te­ning to sta­tistics we for­get we can cre­a­te them”.

Och då menar Per Robert Öhlin att vi behö­ver fak­tiskt båda sidor­na, och stöd­jer sig på Nobel­pris­ta­ga­ren Dani­el Kah­ne­mans forsk­ning om System 1 och 2, om det snab­ba och lång­sam­ma tän­ket, allt­så auto­pi­lo­ten som fat­tar 90% av beslu­ten på käns­la och pilo­ten som ratio­na­li­se­rar. Det är väl­digt bra och intres­sant skrivet.

Tho­mas: Ja, gôr­in­tres­sant artikel.

Pia: Ja, verkligen.

Tho­mas: Vi bor­de näs­tan för­sö­ka se om vi kan få med honom i pod­den någon gång.

Pia: Ja, det är en bra idé.

Tho­mas: Så nu har du fått nytt upp­drag här efter Alex Beau­champ (eller vad hon heter).

Pia: Ja, då gör vi så. Men nu är det väl dags för oss att göra lite reklam, som för­hopp­nings­vis talar både till den mju­ka och hår­da sidan. För nu vill vi slå ett slag för vår ”Kom igång med con­tent mar­ke­ting”.

Tho­mas: Vil­ken ele­gant radi­o­ö­ver­gång du gjor­de där. Snyggt!

Pia: Japp. Det är då en utbild­ning vi hål­ler – ”Kom igång med con­tent mar­ke­ting”. Det är två hel­da­gar, där du verk­li­gen lär dig grun­der­na i ett hand­fast con­tent mar­ke­ting-arbe­te. Och vi job­bar ju med ett case under dom här två dagarna.

Tho­mas: Ja pre­cis. Vi har ett rik­tigt före­tag som är vän­li­ga att låna ut sitt mark­nads­fö­rings­ma­te­ri­al. Och så läser man in sig på det­ta inför kur­sen. Och så dom här två dagar­na så tar vi fram, helt enkelt, en con­tent mar­ke­ting stra­te­gi. Så vi går ige­nom och tilläm­par dom meto­der, allt­så rent prak­tiskt, hur man gör med post-it-lap­par och så vida­re, för att lik­som hit­ta fram till sva­ren på dom här delar­na som ingår i stra­te­gin. Så det är en kom­pri­me­rad works­hop med ett rik­tigt företag.

Pia: Så när man har gått den här kur­sen så kan man gå hem och göra mot­sva­ran­de på sitt eget företag.

Tho­mas: Ja, det är tanken.

Pia: Och det finns någ­ra få plat­ser kvar. Det går här den 10–11 mars här på Lind­hol­mens Con­fe­rence Cen­ter. Så du som är intres­se­rad kan ju kon­tak­ta mig på pia@​kntnt.​com eller gå in och läsa mer på www​.knt​nt​.se/​m​a​g​a​s​i​n​e​t​/​u​t​b​i​l​d​n​i​n​gar. Och den har en liten prislapp på 5 900 kro­nor för dom här två heldagarna.

Tho­mas: Det sista var den hår­da delen, och res­ten var den mju­ka delen.

Pia: Just det. Nu vet jag ju inte hur jag ska göra en radi­o­ö­ver­gång här…

Tho­mas: En till?

Pia: Ja! Men jag tror att vi avslu­tar som vi bör­ja­de med pod­dar. Jag har fun­de­rat på vad som har hänt med Kom­mu­ni­ka­tions­klub­ben. Den senas­te pod­den var den 12 december.

Tho­mas: Ja, vad har hänt? En öppen frå­ga bara. Det är en bra podd att lyss­na på, så det är ju synd att dom inte har kom­mit igång igen.

Pia: Ja.

Tho­mas: Men kan inte du frå­ga din kom­pis där Digge?

Pia: Jag ska kol­la med Dig­ge. Ja, för jag sak­nar den faktiskt.

[Tyst­nad]

Tho­mas: Ja, ja just det… Ja just det… Jaha ja… Nu sit­ter hon här och… Ahmm… Avslö­jad. Jag har gjort en anteck­ning här om att jag ska ta upp det här:

Jag tror det fak­tiskt finns en poäng i att vara regel­bun­den. Att inte göra långa uppe­håll och såda­na saker. Och det är fak­tiskt vik­ti­ga­re – det här är ing­et jag kan bevi­sa, det är bara en käns­la – att det är vik­ti­ga­re för en podd än för en blogg.

För blog­gen föl­jer man inte all­tid på det sät­tet. Det är klart att om du pre­nu­me­re­rar på ett nyhets­brev, som vi har, där vi sam­man­fat­tar blog­gen, då gör det ju det. Men pod­den blir ju en myc­ket mer intim upp­le­vel­se, och den går man verk­li­gen och väntar.

Jag går verk­li­gen och vän­tar på att på mån­dag så kom­mer PNR:s podcast, och på sön­dag (nume­ra har dom flyt­tat fram den lite grand) så kom­mer ju Matts­son Helin och såda­na här saker. Man ser ju verk­li­gen fram mot detta.

Så klart man kan ha ett julup­pe­håll och ett som­marup­pe­håll – hop­pas jag ju i alla fall, för vi gör det – och det är en sak. Men om man lite så där bara, du vet, omo­ti­ve­rat uppe­håll och ingen­ting hän­der, som då med Kom­mu­ni­ka­tions­klub­ben, till slut så tar man ju bort den från lis­tan och så mis­sar man kanske vad som hän­der då.

Det här tycks ju då Olle Arons­son och Ste­fan Lun­dell ha fat­tat. Dom är ju då tidi­ga­re jour­na­lis­ter på Dagens Indu­stri och led­de då pro­gram­met Digi­tal­pod­den. Dom läm­na­de DI lite has­tigt för att star­ta ett eget bolag, och då tog någ­ra nya för­må­gor över Digi­tal­pod­den. Och jag lyss­na­de typ 10 minu­ter sedan stäng­de jag av, för det var inte dom. Det var säkert ing­et fel på inne­hål­let, men det var inte dom. För­står du hur jag menar?

Jag inser det, att om man kan dra någ­ra slut­sat­ser från hur jag age­rar, men min slut­sats blir ändå att det är ju fak­tiskt per­son­li­ga varu­mär­ken man byg­ger – på gott och på ont – när man pod­dad. Det är dig och mig folk lyss­nar på. Det är inte på Knt­nt dom lyss­nar på. Nu råkar ju vi vara ett med Knt­nt – men ändå. Så det ska man nog ha tänkt på, så att säga.

I det här fal­let så star­ta­de dom igång gans­ka omgå­en­de en ny podd som heter Star­tup­vec­kan [nytt namn Bre­a­kit podcast, red. adm.] med exakt sam­ma inne­håll. Så det är gam­la Digi­tal­pod­den, fast under eget varu­mär­ke. Vad hän­de? Jag avpre­nu­me­re­ra­de på Dagens Indu­stris och jag har bör­jat pre­nu­me­re­ra på Star­tup­vec­kan istäl­let. Så det är verk­li­gen dom här star­ka ban­den. Så det tyc­ker jag man ska fun­de­ra på.

Om jag får fort­sät­ta. En annan intres­sant podd­ny­het apro­på, det är ju Atla­dot­tir och Bjur­wald, som är två kvinn­li­ga chefre­dak­tö­rer. Den ena då från Poli­tism och den and­ra från Mediavärlden.

Och man mås­te söka på Poli­tism när man letar efter dom på iTu­nes. Och dom som då inte är väns­ter kanske drar dig för det­ta, men då kan jag ju lug­na med att Bjur­wald är höger­per­son, så det blir balans. Och det är inte det det hand­lar om egent­li­gen, utan det hand­lar om att här är två kvinn­li­ga chefre­dak­tö­rer som vil­le väga upp och ta upp kon­kur­ren­sen med Matts­son och Helin, allt­så Afton­bla­dets och Expres­sens chefre­dak­tö­rer, och så vidare.

Jag lyss­na­de på pre­miärav­snit­tet – nu såg jag att det kom ett avsnitt till, som jag inte ha hun­nit höra på ännu – men pre­miärav­snit­tet var… Allt­så jag blev… Ja, lyck­lig eller vad man ska säga. Allt­så, det var fräscht, det var tem­po, det var bra argu­men­ta­tion, det var ”top notch”. Jag kom­mer natur­ligt­vis fort­fa­ran­de lyss­na på Matts­son Helin som ock­så är väl­digt intres­sant. Men jag kan verk­li­gen rekom­men­de­ra Atla­dot­tir och Bjurwald.

Pia: Mm. Och det är då en av dina 35 podcast som du följer?

Tho­mas: Ja. Jag har räk­nat efter, jag har 35 styc­ken ja. Men det lig­ger någ­ra styc­ken såda­na här som just Kom­mu­ni­ka­tions­klub­ben, som lig­ger längst ner nu då, och till slut så kom­mer jag att ren­sa bort dom om inte… Du får snac­ka med Dig­ge tyc­ker jag.

Pia: Är det någon annan du vill rekommendera?

Tho­mas: Vi har ju nämnt för­ut Pas­sion för kom­mu­ni­ka­tion från Cision. Och vi har så klart CMI:s, Con­tent Mar­ke­ting Insti­tu­te’s, PNR – det är en själv­klar­het om man hål­ler på med con­tent mar­ke­ting. Inter­networldpod­den är ju spän­nan­de att lyss­na på. Det finns många där. Men om jag ska lyf­ta fram någon ytter­li­ga­re, en nyhet då, så är det väl kanske Nine Yards lil­la poddse­rie på nio avsnitt, som heter ”9”. Det är för­stås kopp­lat till deras namn och så vida­re. Och Nine Yards är ett… Ja vad är dom egent­li­gen Pia? Event byrå?

Pia: Jag skul­le säga att dom är ett event­fö­re­tag. Men dom är säkert betyd­ligt bre­da­re än så.

Tho­mas: Ja. Som jag för­står det så har man utveck­lats från event till varu­mär­ke egent­li­gen. Och där är då Jör­gen Sved­berg, som jag har träf­fat någ­ra gång­er, bland and­ra just på Con­tent Mar­ke­ting World kon­fe­ren­sen i USA, som har då skri­vit en bok som heter 9, där han pra­tar om varu­mär­ket på ett väl­digt, väl­digt bra sätt. Och det har sak­nats en sådan bok. Och jag kan varmt rekom­men­de­ra den.

Och så har dom gjort en poddse­rie på nio avsnitt. Ett avsnitt för var­je kapi­tel. Dom berät­tar inte vad som står i kapit­let, utan dom har en dis­kus­sion med gäs­ter runt inne­håll som finns i kapit­let eller i boken. Det är myc­ket lyss­nings­värt. Det kan jag rekom­men­de­ra. Det är synd bara att dom tän­ker bara göra nio avsnitt. Jag hade gär­na hört många fler.

Nu ska jag äta lunch med Jör­gen på fre­dag. Och jag tänk­te att jag skul­le för­sö­ka över­ta­la honom att kom­ma med i våran podd ock­så. Så får vi se om vi lyc­kas med det.

Pia: Det blir bra det. Det finns väl många fler, men det får vi spa­ra till en annan gång.

Tho­mas: Pod­dar menar du? Eller poddgäster?

Pia: Både och faktiskt.

Tho­mas: Både och. Vi har ju spe­lat in någ­ra styc­ken som lig­ger i byrå­lå­dan här, på väg också.

Pia: Ja, så är det. Men det får bli till en annan gång som sagt. Nu får vi ta run­da av för idag tror jag. Så vi tac­kar dig som har lyss­nat på oss och öns­kar en fort­satt bra vec­ka – sport­lovs­vec­ka om du är här­i­från den­na trakten.

Tho­mas: Ja, å and­ra sidan, näs­ta vec­ka kanske många hör då ock­så, och då är det Stock­holm va?

Pia: Nej, det är väl söderut. Tror jag. Och så är det 9 som är Stockholm.

Tho­mas: Du, man kan inte säga så här inser jag. Jo, vi näm­ner en mas­sa and­ra refe­ren­ser, men jag note­rar till exem­pel nu ett avsnitt num­mer 3, den har skju­tit i höj­den rejält under janu­a­ri. Vad hän­de då egentligen?

Det som är så intres­sant med pod­den att folk går verk­li­gen till­ba­ka och lyss­nar på gam­la avsnitt. Jag har fått fle­ra med­de­lan­den från oli­ka per­so­ner på Twit­ter, Face­book och mejl och lik­nan­de där dom kom­men­te­rar och säger ”Jag har lyss­nat på den och jät­te­bra”, och så där, ”och jag erkän­ner jag lyss­nar på dom lite hul­ler om bul­ler och lyss­nar ikapp…” och så vida­re. Så man kanske inte ska säga sportlovsvecka.

Pia: Nej… Man kanske ska vara neutral.

Tho­mas: Om man lyss­nar i mid­som­mar, så pra­tar dom om sport­lov. Det är inte så skojigt.

Pia: Nej. Du får ha en fort­satt bra vec­ka säger vi då.

Tho­mas: Pre­cis, det är myc­ket bättre.

Pia: Ja, det är det. Tack för idag. Hej då!

Tho­mas: Hej då!

Musik: All Alo­ne © Ivan Chew (CC BY 3.0) och Per­sep­ho­ne (ft. Snow­fla­ke) by Hans Atom (CC BY 2.5).