Foto © Skley (CC BY-SA 2.0)

Kommunikatörens (o)vanor på nätet

Kntnt välkomnar Johanna Stenmark som ny krönikör. Johanna är nyutexaminerad kommunikatör. Hon skriver om kommunikationsvardagen ur sitt perspektiv. I den första krönikan riktar hon fokus på kommunikatörens vanor och beteenden på webben.

Johanna Stenmark
19 februari 2014

På Kntnts förs­ta fru­kost­se­mi­na­ri­um för 2014 fick jag lära mig mer om sök­mo­to­rop­ti­me­ring, SEO och om Google som sök­mo­tor. Föreläsaren för dagen, Magnus Äng, berät­tar för oss att Google lär sig våra sök­be­te­en­den. Både häf­tigt och lite läs­kigt enligt mig och det fick mig att bör­ja fun­de­ra vida­re på våra bete­en­de på nätet. Både som pri­vat­per­so­ner och som mark­nads­fö­ra­re. Om nu Google lär sig hur jag fun­ge­rar, vad kan jag tän­kas ha för vanor och ovanor i hur jag ska­par mitt inne­håll? Hur är det med våra möns­ter när vi skri­ver och pro­du­ce­rar? I det här inläg­get kan du läsa mer om mina tan­kar kring inne­håll och text i oli­ka situ­a­tio­ner på nätet.

Hur tänkte jag där egentligen?

Har du fått den käns­lan när du läser någon­ting du skri­vit tidi­ga­re? Hur tänk­te jag här? Jag har fått den käns­lan lite då och då, fram­för allt under min stu­di­e­tid. Ibland hade det bara gått för fort, and­ra gång­er hade jag inte tänkt efter var­för jag skrev det jag skrev. Det är ju trots allt så att det mesta av det vi skri­ver och ska­par kom­mer till av en anled­ning.

Visst är vi över­ens om att det skil­jer sig i uttryc­ket mel­lan ett tweet och en verk­sam­hets­be­rät­tel­se? Vi har oli­ka syf­ten med det vi skri­ver och vart syf­te har sitt uttryck. Jag anpas­sar mitt sätt att uttryc­ka mig uti­från vad jag vill att mitt inne­håll ska upp­nå.

Vill jag ska­pa vän­skap­lig kon­takt kanske jag läg­ger till en smi­ley :-). Skriver jag en infor­ma­tions­text med en myn­dig­het som avsän­da­re så är det opas­san­de. Hur seri­öst skul­le du ta Skatteverket om du fick ett mail med färg­gla­da gub­bar och emo­jis? Vart syf­te har sitt uttryck!

Vanans makt över språket

Som mark­nads­fö­ra­re och som pri­vat­per­so­ner har vi möns­ter – ruti­ner – när vi pro­du­ce­rar text. Jag har ett visst språk, ett visst sätt att uttryc­ka mig. Du har ditt egna språk och uttryck.

Det per­son­li­ga uttryc­ket kan vara mer­vär­des­byg­gan­de och hjäl­pa igen­kän­nings­fak­torn. Våra per­son­li­ga ”egen­he­ter” inne­bär dock att vi ibland age­rar av vana.

När jag flyt­ta­de till Göteborg och påbör­ja­de mina uni­ver­si­tets­stu­di­er upp­täck­te jag en vana hos mig själv. Jag skrev norr­ländskt, jag skrev som jag pra­ta­de, avsta­va­de ord och använ­de uttryck som inte kan beteck­nas som kor­rekt svens­ka. Av ren och skär vana.

Till aka­de­mis­ka tex­ter var mitt invan­da uttryck inte rik­tigt pas­san­de. På uni­ver­si­tet, för­vän­tas ofta en viss språk­lig stan­dard, där norr­länds­ka (än) inte är kor­rekt. Så jag var tvung­en att pla­ne­ra mina tex­ter bätt­re. Fundera på syf­tet med mina tex­ter.

Det är lätt att som van text­pro­du­cent bara köra på. Inte fun­de­rar över vårt språk. Idag, när kva­li­te­ten i inne­hål­let blir allt vik­ti­ga­re, tror jag att det finns myc­ket att tjä­na på att utvär­de­ra sitt språk och sitt uttryck. Både som per­son och som före­tag.

I vis­sa tex­ter är saker som dia­lekt och det per­son­li­ga uttryc­ket en för­del – ett vin­nan­de kon­cept. I and­ra tex­ter kan det vara mind­re lämp­ligt – till exem­pel i aka­de­mis­ka tex­ter. Jag bru­kar stäl­la mig frå­gan: talar jag sam­ma språk som mina mot­ta­ga­re?

När tiden är knapp

Ibland går det för fort. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te vi ska­pa inne­håll på beställ­ning, mot en dead­li­ne, vil­ket ris­ke­rar att bli en stres­si­tu­a­tion. Många av oss har nog varit där. Då är det lätt att vi skri­ver lite före våra tan­kar. Du kän­ner säkert igen uttryc­ket när någon talar först och tän­ker sen. Här gäl­ler sam­ma prin­cip, vi ska­par först och tän­ker sen.

Genom att ska­pa mer tid för ditt skri­van­de kan du hjäl­pa dig själv att ska­pa ett bätt­re inne­håll. Även om du är en van skri­bent kan det all­tid vara värt att ge sina kre­a­tio­ner lite extra tid och omsorg. Det mins­kar ris­ken för enk­la stör­nings­mo­ment som stav­fel, syft­nings­fel och tokig menings­bygg­nad.

Mervärdet blir allt viktigare

Jag skrev i bör­jan hur Google lär sig vårt sök­be­te­en­de. På sam­ma sätt lär sig Facebook av vårt bete­en­de. För någ­ra vec­kor sedan gick Facebook ut med att de kom­mer att för­änd­ra algo­rit­men för hur Nyhetsflödet (News feed) rang­ord­nar inlägg från före­tags­si­dor. Förut sades det att inlägg med rent tex­t­in­ne­håll nåd­de fler och då hade en bätt­re sprid­ning bland Facebooks använ­da­re.

I kor­ta drag inne­bär för­änd­ring­en att text­ba­se­ra­de inlägg från före­tags­si­dor kom­mer att kate­go­ri­se­ras annorlun­da i använ­dar­nas Nyhetsflöde i jäm­fö­rel­se med inlägg av deras vän­ner. Alltså att Nyhetsflödet kom­mer att bör­ja göra skill­nad på inlägg från vän­ner och inlägg från före­tag som använ­dar­na föl­jer. Vilket kan inne­bä­ra att rena tex­tin­lägg inte kom­mer att få sam­ma genom­slag som tidi­ga­re.

Jag gjor­de min prak­tik på Röda Korset i Umeå. Där gjor­de vi en test för att jäm­fö­ra vil­ka inlägg på Facebook som gene­re­ra­de mest sprid­ning och flest gil­la. Vår test visa­de att inlägg med bil­der, med gla­da och var­ma per­so­ner, med en kort per­son­ligt rik­tad text och en länk till vida­re läs­ning, var de mest lyc­ka­de. Idag strä­var de efter att job­ba mer och mer med sina tex­ter i kom­bi­na­tion med bild, video, län­kar och själ­va mer­vär­det i inne­hål­let.

Genomslag är det nya personliga?

För att få genom­slag i soci­a­la medi­er, som Facebook, Twitter och Instagram, krävs att vi erbju­der någon mer. Någonting utö­ver text. En bild. En länk. En video. Mervärde för publi­ken helt enkelt! Så gene­re­ras stör­re genom­slag och stör­re sprid­ning.

Personlig kon­takt bru­kar sägas vara oer­sätt­ligt. I och med soci­a­la medi­er sud­das den grän­sen ut allt mer. När allt mer sker digi­talt, och vi spen­de­rar allt mer tid på nätet, kan soci­a­la medi­er hjäl­pa oss att kom­mu­ni­ce­ra per­son­ligt, på ett ”oper­son­ligt” sätt.

Nya tider kräver nya vanor

Vi pro­du­ce­rar inne­håll av en anled­ning. Det finns ett syf­te. Vi har någon­ting vi vill för­med­la. Ibland har vi dess­utom myc­ket vi vill för­med­la. Därför pro­du­ce­rar vi läng­re tex­ter med myc­ket, sub­stan­ti­ellt och mät­tan­de inne­håll. Det är lätt att svä­va iväg. Mina lära­re på uni­ver­si­te­tet sa all­tid kva­li­tet före kvan­ti­tet, när det kom­mer till text­pro­duk­tion är det­ta mer sant än någon­sin.

Avslutningsvis

Det bör­jar när­ma sig tiden för vår­städ­ning, var­för inte ta en städ­ning av våra vanor? Jag för­sö­ker ha som vana att bry­ta mina vanor. Fundera över vad det är jag gör som fun­ge­rar bra och vad som fun­ge­rar mind­re bra. Kanske är det till och med dags att ren­sa ut lite inne­håll? Kolla över dina webb­si­dor, soci­a­la medi­er och din mark­nads­fö­ring. Behövs verk­li­gen allt? Eller är det bara kvar av bekväm­lig­het? Av vana?

År 2014 är här, jag tän­ker göra mitt år till ett år av ord­ning och reda. Därför tän­ker jag fort­sät­ta för­bätt­ra mitt inne­håll och mitt arbets­sätt. Och jag kom­mer att dela med mig om mina upp­täck­ter längs vägen. Som i inläg­get Öka din syn­lig­het onli­ne där jag lär­de mig hur inne­håll behand­las av sök­mo­to­rer som exem­pel­vis Google. Man lär sig något nytt var­je dag som ord­språ­ket säger!

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
dolor. consectetur pulvinar Phasellus libero libero mattis

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest