Nytt direktiv om digital upphovsrätt

Slutet på internet eller ett nödvändigt ont? Vi syftar på den nya länkskatten och uppladdningsfiltret som nyligen röstades igenom av EU-parlamentet – efter att under en lång tid varit en av de mest kritiserade punkterna i förslaget till nytt direktiv för digital upphovsrätt. Vad går länkskatten och uppladdningsfiltret egentligen ut på och vad kommer det innebära för dig som marknadsförare? Detta diskuterar advokat Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå i denna artikel!

Erik Ullberg
27 februari 2019

Upphovsrätten är en grund­läg­gan­de skydds­funk­tion för lit­te­rärt och konst­när­ligt ska­pan­de som ger upp­hovs­man­nen en exklu­siv rätt till sitt verk. Som utgångs­punkt till­fal­ler allt­så upp­hovs­rät­ten den per­son som ska­pat ver­ket, upp­hovs­man­nen, men det är möj­ligt att regle­ra frå­gan om för­fo­gan­de över upp­hovs­rätt i ett avtal (upp­drags­av­tal, anställ­nings­av­tal, kol­lek­tivav­tal eller dylikt).

Upphovsrätten är inde­lad i en ide­ell och en eko­no­misk rät­tig­het. Den ide­el­la rät­ten inne­bär en skyl­dig­het att namn­ge upp­hovs­man­nen vid använd­ning av ett skyd­dat verk samt en skyl­dig­het att respek­te­ra ver­ket. Den ide­el­la rät­ten kan inte över­lå­tas i sin hel­het, men en upp­hovs­man kan i viss mån efter­ge sådan rätt.

Den eko­no­mis­ka rät­tig­he­ten inne­bär att rät­tig­hets­in­ne­ha­va­ren beslu­tar om och på vil­ket sätt ett verk får kopie­ras eller göras till­gäng­ligt för all­män­he­ten. Den eko­no­mis­ka rät­ten kan fritt över­lå­tas, helt eller del­vis, till exem­pel­vis en arbets­gi­va­re eller en pub­li­cist.

Del av EU:s övergripande digitaliseringsstrategi

Utvecklingen av digi­tal tek­nik har för­änd­rat sät­tet på vil­ket verk och and­ra skyd­da­de als­ter ska­pas, pro­du­ce­ras, dis­tri­bue­ras och används. EU har där­med sett ett behov av att anpas­sa lag­stift­ning­en till den nya digi­ta­la mil­jön, vil­ket nu skett genom ett direk­tiv om digi­tal upp­hovs­rätt, även kal­lat ”Copyright-direk­ti­vet”.

Reformen är en del av EU:s över­gri­pan­de digi­ta­li­se­rings­stra­te­gi om eta­ble­ring­en av ”the Digital Single Market”. Copyright-direk­ti­vet inne­hål­ler fler­ta­let nya skyl­dig­he­ter för de aktö­rer som nytt­jar upp­hovs­rätts­ligt skyd­dat mate­ri­al i digi­tal mil­jö i kom­bi­na­tion med utö­ka­de ersätt­nings­möj­lig­he­ter för upp­hovs­män.

Syftet med stormig länkskatt

En av direk­ti­vets två mest kon­tro­ver­si­el­la bestäm­mel­ser är den så kal­la­de ”länkskat­ten”, som har till syf­te att för­bätt­ra möj­lig­he­ter­na för rät­tig­hets­in­ne­ha­va­re att för­hand­la och få ersätt­ning för att deras verk nytt­jas av kom­mer­si­el­la tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer. Bestämmelsen åter­finns i arti­kel 11 i Copyright-direk­ti­vet och har ska­pat en viral storm blan­dad med gläd­je, ils­ka och miss­för­stånd under den senas­te tiden.

Av fler­ta­let kri­ti­ker har bestäm­mel­sen tol­kats som ett för­bud mot att län­ka till tid­ning­arsar­tik­lar genom exem­pel­vis soci­a­la medi­er, i och med att delar av rubrik eller text kan före­kom­ma i sådan hyper­länk.

Artikel 11 inne­bär i huvud­sak att medi­e­hus ges möj­lig­het att krä­va ersätt­ning för använd­ning av deras artik­lar. Den pri­mä­ra avsik­ten är att sådan ersätt­nings­skyl­dig­het ska omfat­ta aktö­rer såsom Google, YouTube och Facebook.

Skyldigheten att utge ersätt­ning är dock begrän­sad och kom­mer inte inne­bä­ra en inskränk­ning i möj­lig­he­ter­na att kost­nads­fritt dela hyper­län­kar till nyhets­ar­tik­lar med ensta­ka ord eller myc­ket kor­ta utdrag. Det kom­mer även att vara tillå­tet att använ­da del av verk med det s.k. citatun­dan­ta­get utan att behö­va erläg­ga ersätt­ning.

Aktörer såsom de kom­mer­si­el­la nyhets­saj­ter­na Omni och Google News kom­mer där­e­mot vara skyl­di­ga att teck­na en licens med medi­a­hu­sen och beta­la ersätt­ning för att kun­na visa ingres­ser eller kor­ta­re delar av artik­lar (snip­pets) genom deras tjänst. Samma sak gäl­ler i prin­cip alla kom­mer­si­el­la webb­si­dor som på lik­nan­de sätt pub­li­ce­rar län­kar med snip­pets.

Innebörden av ifrågasatt uppladdningsfilter

Den and­ra kon­tro­ver­si­el­la delen i Copyright-direk­ti­vet är arti­kel 13, vil­ket berör hur upp­hovs­rätts­skyd­dat mate­ri­al ska han­te­ras av tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer såsom Facebook, Twitter, Reddit och Youtube som till­han­da­hål­ler använ­dar­ge­ne­re­rad infor­ma­tion. Artikel 13 inne­bär en skyl­dig­het för kom­mer­si­el­la tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer att se till att upp­hovs­rätts­ligt skyd­dat mate­ri­al som pub­li­ce­ras utan upp­hovs­man­nens sam­tyc­ke fil­tre­ras från platt­for­men.

Kravet kom­mer att inne­bä­ra utö­ka­de skyl­dig­he­ter för tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer såsom exem­pel­vis Youtube, vil­ka mås­te fin­na lös­ning­ar för att han­te­ra sådant krav på fil­tre­ring rent tek­niskt.

I och med att Copyright-direk­ti­vet undan­tar upp­ladd­ning i icke kom­mer­si­ellt syf­te kom­mer fler­ta­let aktö­rer, som exem­pel­vis Wikipedia, att undan­tas från kra­vet på upp­ladd­nings­fil­tre­ring. Vissa lätt­na­der kom­mer även tilläm­pas på star­tup platt­for­mar, dvs. såda­na platt­for­mar vars tjäns­ter har varit till­gäng­li­ga för EU-publi­ken under en kor­ta­re tid än tre år och vars års­om­sätt­ning är på mind­re än 10 mil­jo­ner euro, i för­hål­lan­de till kra­vet på fil­tre­ring.

Syftet med det­ta är tro­li­gen att ska­pa en balan­se­rad mark­nad, då en hand­full eta­ble­ra­de tjäns­te­platt­for­mar i dags­lä­get är domi­ne­ran­de.

Konsekvenserna av länkskatten och uppladdningsfiltret

Rykten och spe­ku­la­tio­ner som gör gäl­lan­de att den nya länkskat­ten, vil­ket i sig är en något miss­vi­san­de benäm­ning, är slu­tet för inter­net som vi kän­ner det är med stor san­no­lik­het över­driv­na. Hyperlänkar till nyhets­ar­tik­lar inne­hål­lan­de ensta­ka ord eller myc­ket kor­ta utdrag ska även fort­sätt­nings­vis kun­na delas fritt. I des­sa fall kom­mer följakt­li­gen inte krä­vas att någon avgift erläggs till upp­hovs­rätts­in­ne­ha­va­ren.

En annon­sör bör dock alltjämt vara med­ve­ten om att län­kar som inne­hål­ler mer omfat­tan­de utdrag från artik­lar san­no­likt kan kom­ma att krä­va licens från rät­tig­hets­in­ne­ha­va­ren för pub­li­ce­ring. Copyright-direk­ti­vet kom­mer allt­så inte att gäl­la rena län­kar, som inte har någon ytter­li­ga­re infor­ma­tion, eller för ensta­ka ord och myc­ket kor­ta utdrag av tex­ten. Hur långt möj­lig­he­ten till ersätt­nings­fri länk­ning, dvs. vad som avses med ”ensta­ka ord” eller ”kor­ta utdrag”, är där­e­mot inte helt tyd­ligt. Vad det­ta inne­bär kan vi inte kan ge ett när­ma­re svar på för­rän prax­is i områ­det växt fram.

I spe­ku­la­tio­ner kring länkskat­tens kon­se­kven­ser befa­ras det att regle­ring­en kom­mer inne­bä­ra en minsk­ning av länk­tra­fi­ken till medi­er. Google har på eget ini­ti­a­tiv under­sökt regle­ring­ens poten­ti­el­la verk­ning­ar och menar att det kan kom­ma att mins­ka pub­li­cis­ter­nas nät­tra­fik med hela 45 pro­cent. Siffrorna är base­ra­de på ett test som Google genom­för­de bör­jan av feb­ru­a­ri där sök­mo­torn tog bort delar av tex­ten från sökre­sul­ta­ten i Google News.

Kraven i arti­kel 11 och 13 kan inne­bä­ra en del bekym­mer för mind­re aktö­rer då de kan få svårt att ta kost­na­den för licens­av­tal med rät­tig­hets­in­ne­ha­var­na, respek­ti­ve infö­ran­det av ett upp­ladd­nings­fil­ter. Fördelarna i länkskat­ten är givet­vis de poten­ti­el­la intäk­ter­na som gene­re­ras till fram­förallt medi­e­hu­sen. Skyldigheten för använ­da­ren att teck­na licens ska­par även en utö­kad kon­troll över hur saker sprids och pub­li­ce­ras.

Vad händer nu?

Innan allt är klart mås­te över­ens­kom­mel­sen slut­li­gen god­kän­nas efter omröst­ning i Europeiska uni­o­nens råd och i Europaparlamentets kam­ma­re, som i dags­lä­get för­vän­tas att ske under mars eller april 2019. Om direk­ti­vet antas mås­te regle­ring­en imple­men­te­ras i den svens­ka lag­stift­ning­en, vil­ket beräk­nas ske tidi­gast under 2020.

Marknadsförare mås­te fort­sätt­nings­vis noga över­vä­ga hur artik­lar delas och sprids samt hur upp­hovs­rätts­ligt skyd­dat mate­ri­al kan pub­li­ce­ras genom dess platt­for­mar, och avgö­ra om licens krävs före pub­li­ce­ring eller om upp­hovs­rätt hind­rar att alst­ren lad­das upp.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
dictum id, quis adipiscing Praesent Aenean Praesent dolor. libero Curabitur nec

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest