Skip to content

PostNords native advertising är lika bra som SEB:s

Thomas har tittat närmare på PostNords native advertising på di.se. Vi pratar om skrivblockering. Och Pia sammanfattar StockholmMediaWeek 2015. Lyssna (eller läs) avsnitt 30 av Kntnt radio.

Pia Tegborg
28 maj 2015

PostNord pro­var att göra nati­ve adver­ti­sing på Dagens Industris sajt di​.se under ett halv­år. Thomas har tit­tat när­ma­re på vad de gör, och jäm­för det med SEB:s sats­ning.

Vi pra­tar ock­så om skriv­bloc­ke­ring – en tem­po­rär för­lust av för­må­gan att för­fat­ta. Vad beror det på? Och vad kan man göra åt det?

Jag sam­man­fat­tar con­tent mar­ke­ting-spå­ret på StockholmMediaWeek som Sveriges Mediebyråer arran­ge­ra­de för 11:e året i för­ra vec­kan.

Och jag avslö­jar hös­tens tala­re på Kntnt fru­kost.

Allt det­ta i avsnitt 30 av Kntnt radio. Om du före­drar att läsa stäl­let för att lyss­na så finns hela manu­set pub­li­ce­rat nedan.

Innehållet ord för ord (nästan)

Pia: Välkommen till Kntnt Radio avsnitt 30 som spe­las in den 28 maj 2015.

Thomas: Dagens avsnitt hand­lar om

Pia: Jag heter Pia Tegborg.

Thomas: Och jag heter Thomas Barregren.

Skrivblockering

Pia: Hur ska vi för­kla­ra det här?

Thomas: Vaddå?

Pia: Att vi miss­lyc­ka­des att pub­li­ce­ra pod­den i tid. Den är inte bara för­se­nad någon dag – som ju har hänt förr – utan en hel vec­ka. Och mind­re än två måna­der efter att du skrev om hur vik­tigt det är att pub­li­ce­ra regel­bun­det. Vad var det du skrev…? Regelbundenhet är vik­ti­ga­re än kva­li­tet, som är vik­ti­ga­re är fre­kvens, som är jät­te­vik­tig.

Thomas: Kan vi inte bara lju­ga ihop en histo­ria? Mikrofonsladdarna trass­la­de sig och det tog en vec­ka att reda ut här­van…

Pia: Lysande! Men… hur för­kla­rar vi att det inte hel­ler kom någ­ra blog­gin­lägg under två vec­kor, och inga nyhets­brev, och att ström­men i våra soci­a­la medi­er av kura­te­rat inne­håll var minst sagt ojämn…?

Thomas: Öhh… Kan vi inte säga… att jag ock­så var intrass­ladd i slad­dar­na och inte kun­de kom­ma loss?!

Pia: Jaa… Den var ju bra… [sagt med iro­ni]

Thomas: Okej. Jag för­står. Vi får väl berät­ta san­ning­en.

Kntnt är en liten star­tup. Vi är bara tre per­so­ner. Förhoppningsvis fyra efter som­ma­ren. Men det spe­lar ing­en roll i sam­man­hang­et, eftersom det ändå är jag som står för myc­ket av vårt eget inne­håll. Och jag drab­ba­des av skriv­bloc­ke­ring.

Wikipedia för­kla­rar skriv­bloc­ke­ring som ”ett psy­kiskt feno­men som inne­bär att en skri­bent tem­po­rärt för­lo­rar för­må­gan att för­fat­ta. Orsaken kan vara pre­sta­tions­ång­est eller bris­tan­de inspi­ra­tion.”

Pia: Oj, det låter all­var­ligt. Är du depri­me­rad ”lil­le vän” [sagt över­dri­vet till­gjort].

Thomas: Äh, lägg av. 🙂

Pia: Men det står så i manu­set [sagt med en oför­rät­tad röst].

Thomas: Jag vet. Jag har ju skri­vit det. 😉

Skämt åtsi­do. Skrivblockering är något som alla råkar ut för då och då. Orsakerna kan vara bris­tan­de inspi­ra­tion. Eller så finns inspi­ra­tion ini­ti­alt, men vitt­rar bort efter bara någ­ra styc­ken. Ibland är det en del av berät­tel­sen som inte vill sig.

Det kan ock­så bero på stress. För myc­ket stress får hjär­nan att slå om kon­trol­len från hjärn­bar­ken – som är invol­ve­rad i många av de mer kom­plexa funk­tio­ner­na i hjär­nan, som min­ne, upp­märk­sam­het, tän­kan­de och språk – till det lim­bis­ka syste­met – som är invol­ve­rad i många av de mer pri­mi­ti­va funk­tio­ner­na i hjär­nan, som räds­la och aggres­sion, belö­ning och bero­en­de, ång­est och stress, lust och olust. Och när det hän­der bloc­ke­ras den kre­a­ti­va pro­ces­sen.

Andra orsa­ker är per­fek­tio­nism och prokrasti­ne­ring.

I mitt fall var det nog lite av allt.

När det redak­tio­nel­la arbe­tet sköts som vi lär ut i våra kur­ser, så finns det en buf­fert med fär­dig­pro­du­ce­ra­de artik­lar att ta av när något oför­ut­sett inträf­far. Men på grund av myc­ket arbe­te – och kundupp­dra­gen går ju före allt annat – så har vi tul­lat så hårt på vår buf­fert att den inte finns mer. Den senas­te tiden har vi upp­levt det som många av er som lyss­nar upp­le­ver var­je dag; att leva ur hand i mun när det kom­mer till inne­håll.

Så när influ­en­san slog till, sam­ti­digt som jag höll en tre­da­gars­kurs för mark­nads­av­del­ning­ar­na på Högskolan i Jönköping och Destination Jönköping, sam­ti­digt som de är kval för VM, EM och NM i opti­mistjol­le (mina söner seg­lar), sam­ti­digt som… Ja, du för­står bil­den. I det läget kom skriv­bloc­ke­ring som brev på pos­ten.

Pia: Vad gör man då?

Thomas: Det finns bok­stav­li­gen mil­jon­tals artik­lar på web­ben om skriv­bloc­ke­ring (sök på ”wri­ter’s block”), och många av dem har bra råd, som i kokar ned till

  • att inse och accep­te­ra,
  • att kom­ma till rät­ta med orsa­ken och
  • att trä­na skriv­mus­keln.

Pia: Kan du utveck­la det lite?

Thomas: Det förs­ta ste­get är att inse och accep­te­ra skriv­bloc­ke­ring. Blockering låter så defi­ni­tivt. Det är inte så att det från en dag till en annan blir omöj­ligt att skri­va. Det kom­mer smy­gan­de.

I van­li­ga fall är det roligt att skri­va. Jobbigt men roligt. Och ibland är det bara job­bigt. Men när det är job­bigt mest hela tiden, och blir job­bi­ga­re och job­bi­ga­re, då har man en begyn­nan­de skriv­bloc­ke­ring. Då gäl­ler det att inse det. Och accep­te­ra det.

Det and­ra ste­get är att kom­ma till rät­ta med orsa­ken till skriv­bloc­ke­ring – vad det nu kan vara. Söka inspi­ra­tion. Stressa mind­re. Släppa på kra­ven. Eller slu­ta att skju­ta upp. Lättare sagt att gjort. Jag vet. Men det är nöd­vän­digt.

Och det tred­je och sista ste­get är att trä­na skriv­mus­keln. Det är med skri­van­det som med krop­pen. Båda behö­ver trä­ning för att hål­la sig i trim. Så där­för är mitt råd att så fort som möj­ligt bör­ja skri­va igen.

Men döva den inre redak­tö­ren. Låt orden kom­ma som de kom­mer. Ologiskt och ostruk­tu­re­rat. Med stav­fel, menings­bygg­nads­fel och gram­ma­tis­ka fel. Börja för­sik­tigt. Och öka lite för var­je dag. Om det har jag skri­vit förr (gå till sidan www​.knt​nt​.se/​2​551). Efter någ­ra dagar bör­jar det fly­ta på igen och skrivgläd­jen kom­mer till­ba­ka.

Pia: Var det så du gjor­de?

Thomas: Ja. Efter kur­sen i Jönköping, med influ­en­sa och för myc­ket att göra, så kun­de jag inte få ur mig något. Jag accep­te­ra­de fak­tum och och tillät mig att ta ledigt från skri­van­det den vec­kan – och näs­ta.

I slu­tet av den and­ra vec­kan bör­ja­de jag skriv­trä­na. Jag hade pre­cis hål­lit ett tal om ”ret­ro-con­tent” på StockholmMediaWeek och kän­de mig inspi­re­rad. Så jag bör­ja­de skri­va lite om ICA:s con­tent mar­ke­ting-histo­ria. Utan krav på mig själv att det skul­le vara använd­bart. Bara för att det var intres­sant och sko­jigt. Och så döva­de jag min inre redak­tö­ren. Jag öka­de dosen lite för var­je dag – och det kän­des bra.

Så i mån­dags kän­de jag mig redo att fak­tiskt skri­va något för vår affärs­blogg. Och eftersom jag redan hade skri­vit myc­ket om ICA:s con­tent mar­ke­ting från begyn­nel­sen till idag, så var det natur­ligt att job­ba vida­re med den tex­ten, som sen pub­li­ce­ra­des i tis­dags.

Pia: Okej. Det var verk­li­gen den osmin­ka­de san­ning­en om vårt två vec­kor långa uppe­håll och för­se­na­de podd.

Rapport från StockholmMediaWeek

Pia: Vi ska nu fort­sät­ta med att pra­ta om just StockholmMediaWeek som du nämn­de. Det är Sveriges Mediebyråer som årli­gen arran­ge­rar StockholmMediaWeek, som i själ­va ver­ket bara är två dagar. Du och jag var där den and­ra dagen.

Thomas: Ja, jag som tala­re, och du som åhö­ra­re. Berätta. Vad tyck­te du?

Pia: Ja, vad tyck­te jag? Jag hade sett fram emot even­tet, och fram­förallt con­tent mar­ke­ting spå­ret som vara­de fram till lunch. Men… jag mås­te säga att jag blev besvi­ken. Missförstå mig inte. Det var ett bra event, många bra pro­gram­punk­ter och bra tala­re. Men halv­da­gen som var ägnad åt con­tent mar­ke­ting hand­la­de väl­digt lite om det.

Thomas: Vad menar du?

Pia: Förmiddagen inled­des med en intro­duk­tion till con­tent mar­ke­ting där tre för­men­ta exem­pel lyf­tes fram.

Först var det kund­tid­ning­en The Furrow som John Deere, till­ver­ka­re av jord­bruks­ma­ski­ner, har givit ut sedan 1895. Det var ett bra exem­pel.

Sen togs Doyle, Dane, Bernbachs (DDB:s) beröm­da reklam­kam­panj med annon­ser för Wolkswagens Bubblan upp. Det är en av värl­dens bäs­ta reklam­kam­pan­jer, som mar­ke­ra­de star­ten på den kre­a­ti­va revo­lu­tio­nen. Men det är en reklam-kam­panj. Inte con­tent mar­ke­ting.

Om jag kort ska för­kla­ra vad con­tent mar­ke­ting egent­li­gen är, så skul­le jag säga att con­tent mar­ke­ting är fort­lö­pan­de pub­li­ce­ring på egen platt­form, av inne­håll som mål­grup­pen vill ha, och som för­änd­rar eller för­stär­ker ett bete­en­de som leder till öns­kad nyt­ta.

En reklam-kam­panj är per defi­ni­tion inte fort­lö­pan­de, och annon­ser är säl­lan på egen platt­form.

Samma sak gäl­ler det tred­je exemp­let – en reklam­film från John West Red Salmon där en fis­ka­re slåss mot en björn. Definitivt under­hål­lan­de con­tent – men inte con­tent mar­ke­ting.

Mycket märk­li­ga exem­pel. Och synd. China-tea­tern var ju full­satt med män­ni­skor från medi­a­by­rå­er och annon­sö­rer som fick helt fel bild av con­tent mar­ke­ting.

Content mar­ke­ting är inte det sam­ma som mark­nads­fö­ring med ”con­tent”.

Efter den­na inled­ning­en bjöds det på fle­ra intres­san­ta tala­re.

En av den var Fredda Hurwitz, som är Global Chief Strategy Officer på Havas Sport & Entertainment, som är en del av den mul­ti­na­tio­nel­la reklam- och PR-byrån Havas med ursprung från Frankrike. Hon pra­ta­de om sto­rydo­ing, som är sto­ry­tel­ling fast hand­grip­li­gen. Istället för att bara berät­ta histo­ri­er som kny­ter an till varu­mär­kets kärni­de­o­lo­gi, så age­rar en sto­rydo­er i lin­je med varu­mär­kets kärni­de­o­lo­gi. Jag tyc­ker RedBull är ett bra exem­pel. De inte bara snac­kar extremsport, de ska­par möj­lig­het för sin mål­grupp att fak­tiskt ock­så göra det.

Därefter följ­de en panel­de­batt om vem som är bäst skic­kad att hjäl­pa varu­mär­ken att utveck­la inne­håll. TV-bola­gen? Kvällspressen? Nyhetsajterna? Eller con­tent byrå­er­na? Men vi fick ing­et svar. Istället pra­ta­de pane­len om var dagens sto­ra kom­mu­ni­ka­tions­ut­ma­ning lig­ger, och om hur bud­ge­ten bör för­de­las mel­lan inne­håll och dis­tri­bu­tion.

Sen fick jag lära mig ett nytt ord: react­ver­ti­sing. Det är annon­se­ring snabbt fram­ta­gen som en reak­tion på en dags­ak­tu­ell hän­del­se, som till exem­pel annon­sen som upp­ma­na­de Stefan Löfven och rege­ring­en att ta flyg­bus­sen istäl­let för rege­rings­pla­net mel­lan Bromma och Arlanda. Poängen ska vara att ju mer ”live” en annons är, desto mer rele­vant upp­levs den.

En höjd­punkt var Arlas pre­sen­ta­tion av sin con­tent mar­ke­ting-sats­ning Vardagspuls. De berät­ta­de ock­så hur de mäter effek­ten av con­tent mar­ke­ting i form av brand awa­re­ness. Bland annat kikar Arla på anta­let som använ­der recep­ten och anta­let som löser in kupong­er. Riktigt bra.

Vad mer? Jo… PostNord, Schibsted och Dagens Industri pra­ta­de om nati­ve adver­ti­sing. Vi fick lära oss att lyc­kad nati­ve adver­ti­sing för­ut­sät­ter…

  • att annon­sör och media har ett nära sam­ar­be­te,
  • att annon­sör för­står och anpas­sas sig till medie­platt­for­men, och
  • att annon­sör hela tiden föl­jer och anpas­sar sig efter vad som hän­der i medi­et.

De dis­ku­te­ra­de ock­så om det är bra att köpa klick, eller om det är bätt­re att mäta tid spen­de­rad.

De tog ock­så upp faran för ”nati­ve blind­ness”. Men någon sådan fara före­lig­ger inte – om nati­ve adver­ti­sing görs rätt.

Sedan var det dags för dig Thomas att hål­la den avslu­tan­de key­no­ten i con­tent mar­ke­ting spå­ret. Och det gjor­de du bra, tyc­ker jag. I raskt tem­po tog du åhö­rar­na på en con­tent mar­ke­ting resa från 1867 till idag. Många nya exem­pel. Och inte minst svens­ka exem­pel. Kul!

Vi träf­fa­de ock­så någ­ra bekan­ta, bland and­ra Kerstin Weidstam och Pontus Staunstrup, från SEB respek­ti­ve på PostNord. Båda har talat vid var sin Kntnt fru­kost i vår.

Thomas: Ja, det var roligt. Verkligen trev­li­ga män­ni­skor.

Pia avslöjar vem som talar på Kntnt frukost i höst

Thomas: Apropå Kntnt fru­kost så berät­ta­de Pontus att alla talar­na har fått bra kon­takt med varand­ra just genom att vara tala­re på vår fru­kost. Det var väl roligt?!

Pia: Ja verk­li­gen. Vi får hop­pas att de som talar i höst blir lika nöj­da.

Thomas: Ja. Berätta vil­ka de är.

Pia: Gärna.

Först ut är Lina Areblad, som är soci­a­la medi­er-nörd och mark­nads­chef på Uber – som är för tax­i­nä­ring­en vad Airbnb är för hotell­nä­ring­en – det vill säga crowd sour­ced taxi. Lina är en ung och jät­te­duk­tig tjej, som läm­nat hemsta­den Göteborg för det säkert både utma­nan­de och spän­nan­de job­bet på Uber. Henne kan du lyss­na på den 4 sep­tem­ber.

Den 2 okto­ber får vi besök av John Ekman, som är grun­da­ren av Conversionista. John kom­mer att pra­ta om onli­ne-kon­ver­te­ring. Ett myc­ket hett ämne idag.

I novem­ber får vi veta allt som con­tent mar­ke­ter mås­te veta för att inte ham­na i klam­me­ri med rätt­vi­san. Det är Cecilia Torelm Tornberg som besö­ker oss. Hon är advo­kat från MarLaw, som job­bar ute­slu­tan­de med mark­nads­rätt och lik­nan­de frå­gor. Det blir den 6 novem­ber (eller möj­ligt­vis den 13:e).

Vem som avslu­tar hös­tens fru­kost­se­rie är fort­fa­ran­de lite osä­kert. Men vi hop­pas på Airbnb. Igen. Förra gång­en vi för­sök­te få hit dem gick det inte så bra. Då var det Global Head of Content Marketing and Social Media vid huvud­kon­to­ret i San Francisco som skul­le tala. Men hon slu­ta­de abrupt dagen före avre­sa och utan att med­de­la oss. Det var job­bigt. Den här gång­en hop­pas vi bätt­re tur, när den nor­dis­ka che­fen från kon­to­ret i Köpenhamn kom­mer på besök den 4 decem­ber. Det är inte 100% spi­kat ännu. I näs­ta vec­ka vet jag bätt­re.

Så sam­man­fatt­nings­vis skri­ver du in föl­jan­de datum i kalen­dern: 4 sep­tem­ber, 2 okto­ber, 6 novem­ber (pre­li­mi­närt) och avslut­nings­vis 4 decem­ber. Prenumerera på vårt nyhets­brev så mis­sar du inte inbjud­ning­ar­na till våra fru­kostar.

Thomas: Japp. Det gör man på www​.knt​nt​.se. Du kan inte mis­sa anmäl­nings­for­mu­lä­ret som finns på första­si­dan.

PostNords native advertising lika bra som SEB:s

Thomas: Vi nämn­de för­ut att vi träf­fa­de SEB:s Kerstin Weidstam och PostNords Pontus Straunstrup. Båda är dri­van­de bakom respek­ti­ve bolags sats­ning på nati­ve adver­ti­sing. SEB i Omni och på Svenska Dagbladets sajt svd​.se, och PostNord på Dagens Industris sajt di​.se.

Pontus berät­ta­de att det ”kla­gas” över att vi, lil­la Kntnt, inte lyf­ter fram dem som ett bra exem­pel på nati­ve adver­ti­sing rätt gjort, utan bara pra­tar om SEB.

Pia: Det är ju smick­ran­de för oss. Om folk kla­gar på att vi inte upp­märk­sam­mar dem så bety­der det att vårt inne­håll fak­tiskt bety­der något för dem. Vad roligt.

Thomas: Ja verk­li­gen. Hur som helst så pas­sa­de jag natur­ligt­vis på att frå­ga Pontus om PostNords nati­ve-sats­ning. Och jag mås­te erkän­na att jag blev impo­ne­rad.

Pia: Innan du berät­tar mer, så ska jag för­kla­ra vad nati­ve adver­tis­nig är, i fall att det är någon som inte kän­ner sig hund­ra­pro­cen­tigt säker.

Thomas: Ja, bra idé.

Pia: Native adver­ti­sing är mark­nads­fö­ring med annon­ser som ser ut och upp­levs som ”rik­tigt” inne­håll i det medium där det pre­sen­te­ras.

Du ser exem­pel på nati­ve adver­ti­sing var­je dag. Sök efter vad som helst på Google, och resul­ta­tet top­pas av län­kar som är märk­ta ”annons”. Dessa annon­ser är exem­pel på nati­ve adver­ti­sing. De ser ut och upp­levs som det rik­ti­ga sökre­sul­ta­tet läng­re ned. Du har säkert ock­så sett de spons­ra­de inläg­gen på LinkedIn, Twitter och Facebook.

Men det som de fles­ta tän­ker på när de säger eller hör ter­men är nog annon­ser som ser ut som artik­lar och finns på afton​bla​det​.se, eller svd​.se, eller på näs­tan vil­ken dags­tid­nings webb­plats som helst. Reklam som ser ut som en arti­kel. Upplevs som en arti­kel. Är en arti­kel. Men betald av en annon­sör. Native adver­ti­sing i den­na form är när­be­släk­tat med adver­to­ri­al, tex­tre­klam och spons­rat inne­håll. Och blan­das ofta sam­man med con­tent mar­ke­ting.

Det finns ytter­li­ga­re vari­an­ter på nati­ve adver­ti­sing. Interactive Advertising Bureau (IAB), en intres­se­or­ga­ni­sa­tion för före­tag som arbe­tar med inter­ak­tiv annon­se­ring, har iden­ti­fi­e­rat sju for­mer av nati­ve adver­ti­sing.

Du kan läsa mer om nati­ve adver­ti­sing på vår webb­plats – till exem­pel www​.knt​nt​.se/​2​498 – eller lyss­na på före­gå­en­de avsnitt av Kntnt radio, num­mer 29, när vi inter­vju­ar Kerstin Weidstam från SEB.

Men till­ba­ka till Pontus. Vad berät­ta­de han?

Thomas: Han berät­tar att PostNord tes­tar nati­ve adver­ti­sing under ett halv­år med bör­jan i janu­a­ri. Mediet de köper plats för sina artik­lar är allt­så Dagens Industris webb­plats – di​.se – och inne­hål­let pro­du­ce­ras av dem själ­va i sam­ar­be­te med Spoon (som ock­så SEB sam­ar­be­tar med).

Pia: Varje dag…? Är det en arti­kel som syns fle­ra dagar, som SEB har, eller är det en ny arti­kel var­je dag?

Thomas: Det är en ny arti­kel var­je dag, vec­kans alla dagar. Sjukt ambi­tiöst.

Det är en skill­nad mot hur SEB gör. En annan är hur inne­hål­let pro­du­ce­ras.

SEB, å ena sidan, har egna skri­ben­ter som skri­ver tre artik­lar per vec­ka för deras affärs­blogg – Green Room. Spoons redak­tö­rer ploc­kar inne­håll från Green Room som de sam­man­fat­tar för att pas­sa in på Omni. [Rättelse: Native-annon­se­ring­en görs i sam­ar­be­te med respek­ti­ve media. Spoon hjäl­per SEB med redak­tör­ska­pet på GreenRoom.]

PostNord, å and­ra sidan, har fyra, fem egna per­so­ner som skri­ver direkt för di​.se, och två redak­tö­rer från Spoon som sit­ter inbäd­dad på Dagens Industris redak­tion. Artiklarna åter­pub­li­ce­ras ock­så i PostNords medi­aar­kiv.

Pia: Inbäddat? Vad bety­der det?

Thomas: De sit­ter bok­stav­li­gen till­sam­mans med DI:s egna redak­tö­rer; ser och hör allt DI:s redak­tö­rer ser och hör; och mäter och opti­me­rar PostNords artik­lar i real­tid på sam­ma sätt som DI:s redak­tö­rer gör.

Pia: Hur då opti­me­ra?

Thomas: När jag job­ba­de på Dagens Industri under 2008 så hade de något de kal­la­de tra­fik­ljus. Det var en skärm på vil­ken arti­kel-puf­far­na på första­si­dan syn­tes till­sam­mans med rött, gult eller grönt ljus. Färgen upp­da­te­ra­des löpan­de bero­en­de på hur många som hade klic­kat på puf­fen under de när­mast före­gå­en­de fem minu­ter­na.

Om en puff inte fun­ge­rar så bra som redak­tö­ren vill kan hen änd­ra rubri­ken, tex­ten eller pla­ce­ring­en för att på så sätt loc­ka mer tra­fik.

Då, 2008, var DI helt ensam­ma om det­ta. Jag för­mo­dar att fler har lik­nan­de lös­ning idag.

Hur som helst har Spoons redak­tö­rer till­gång till tra­fik­lju­set, och kan opti­me­ra rubri­ker och inne­håll på sam­ma sätt som DI:s redak­tö­rer.

Pia: Vad hän­der sen? Vad hän­der när en besö­ka­re klic­kar på en puff. Det finns ju tre model­ler: Antingen

  • tas man till en sida på annon­sö­rens egna CMS, eller så
  • tas man till en sida på en för ända­må­let sär­skilt upp­satt CMS (som till exem­pel Expressen och Aftonbladet gör) eller så
  • tas man till en sida på sam­ma CMS (som till exem­pel Omni gör).

Thomas: Puffen län­kar till en arti­kel som lig­ger på di.se:s egna CMS. Det är sam­ma som Omni gör.

Förr tyck­te jag den lös­ning­en var dålig. Besökarna stan­nar ju kvar i värd­me­di­et istäl­let för att dri­vas till den egna platt­for­men där man till slut vill ha dem.

Men efter att ha lyss­nat på Kerstin Weidstam – om hur SEB reso­ne­rar – så har jag tänkt om. Hela poäng­en med nati­ve adver­ti­sing är ju att annon­sen ska smäl­ta in i det redak­tio­nel­la mate­ri­a­let. Smälta in bety­der inte bara att det ska se ut som det redak­tio­nel­la mate­ri­a­let. Det ska ock­så vara minst lika bra. Och – här kom­mer den nya insik­ten – det ska helst inte avbry­ta besö­ka­rens upp­le­vel­se. Han eller hon är ju inte där för annon­sö­rens skull utan för värd­me­di­ets inne­håll.

Pia: Men ytterst ska ju en annon­sör strä­va efter att kon­ver­te­ra besö­kar­na; att göra dem till publik till det egna inne­hål­let på den egna platt­for­men.

Thomas: Ja, jag hål­ler med. Men istäl­let för att tvångs­för­flyt­ta dem, så är det bätt­re att för­må dem att kom­ma själv­mant. Vi skul­le kun­na kal­la det för mjuk kon­ver­te­ring.

Pia: Okej, och hur gör man en mjuk kon­ver­te­ring?

Thomas: SEB gör det på Omni genom att ange blog­gen som käl­la. Klickar du på den så vill du kom­ma till käl­lan. Och det är exakt sam­ma logik som gäl­ler för Omnins redak­tio­nel­la inne­håll.

PostNord gör det genom att i artik­lar­na på di​.se län­ka till artik­lar på sin egen sajt. Artiklar som tidi­ga­re kan ha varit pub­li­ce­ra­de på di​.se som nati­ve-annon­ser. Smart, va!?

Pia: Verkligen.

Allt det här låter grymt spän­nan­de. Vad tror du om att i höst spe­la in en ny inter­vju med Pontus om just PostNords nati­ve sats­ning.

Thomas: Jaa, var­för inte. Bara det inte blir för myc­ket Pontus, som ju var med i avsnitt 26, eller för myc­ket nati­ve adver­ti­sing, som vi ju pra­ta­de om i för­ra avsnit­tet, num­mer 29. Vad tyc­ker du som lyss­nar? Hör gär­na av dig och berät­ta.

Avslutning

Pia: Vad ska vi säga nu?

Thomas: Vad menar du?

Pia: Att det blir ett nytt avsnitt redan näs­ta vec­ka.

Thomas: Ah! Du menar att näs­ta ordi­na­rie podd enligt vår redak­tio­nel­la kalen­de är näs­ta vec­ka, och att på grund av att för­ra vec­kans podd kom den­na vec­ka, så blir det bara en vec­ka mel­lan?

Pia: Öh… Ja.

Thomas: Ja du, den är tuff. Hur för­kla­rar vi det på det ett enkelt sätt som låter begrip­ligt…? Äsch! Vi ski­ter i det.

Pia: Okej. Vad blir det för musik då?

Thomas: Idag tänk­te jag vi skul­le lyss­na på Cavanaugh – ett rock-/pop­band från Borlänge. Mer pre­cist Come Look For Me.

Pia: Och med den låten avslu­tar vi för idag. I näs­ta pro­gram, som allt­så kom­mer den 4 juni, blir det en inter­vju med en av Acasts grun­da­re.

På åter­hö­ran­de!

Thomas: Hej då!

Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0)
Musik: Come Look For Me © Cavanaugh (CC BY 3.0)

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gustav Sandberg och biträ­dan­de jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Kntnt Magasin. Detta är en and­ra. Trevlig läs­ning!

Läs artikel »

Vad är artificiell intelligens?

Funderar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Detta är något som vår krö­ni­kör Martin Modigh Karlsson ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens arti­kel.

Läs artikel »

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effektivisera arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Googles ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Detta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alexandra Jung hur du gör!

Läs artikel »

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019.

Läs artikel »

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Kntnt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Samtalet lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Thomas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hän­de?

Läs artikel »

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »
libero ipsum vel, risus vulputate, felis pulvinar luctus commodo

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest