Skip to content

Reklamen som försov sig.

I årets sista nyhetsbrev bjuder vår gode vän Lars Falk på en julkaramell. Historien tar avstamp i internets intåg för 25 år sedan och hur detta förväntas påverka reklambranschen. Nu skall information och kunskap blixtsnabbt kunna överföras mellan vem som helst, när som helst och var som helst på jordklotet, och nya tider stundar för reklamen! Paralleller dras till 60-talets kreativa revolution. Men den nya eran kommer av sig, berättelserna förblir desamma och allt fortsätter som vanligt. Varsågod, en bit reklamhistoria när den är som bäst. Signerad Lars Falk.

Lars Falk
22 december 2017

Har pub­li­ce­rats tidi­ga­reBara Ord – en blogg om just det.

Något märkligt är på gång

Det är tju­go­fem år sedan nu. Vilsenheten till­tog. Allt fler und­ra­de vad som var på gång. Något märk­ligt är det, men vad? Och hur kom­mer det att påver­ka mig, min familj? Hur ska man tän­ka? Vad ska man bli och var ska man bo?

Först tyck­tes det hand­la om en ny eko­no­mi. Men siff­ror­na fort­sat­te att vara desam­ma, ban­ker­na lika upp­näs­ta och kund­från­va­ran­de, lånen lika dyra, skul­der­na lika tunga att tän­ka på och spar­gri­sen lika mager och gnäl­lig över de fut­ti­ga rän­tor som slank in. Så vad var det nya, vad tala­de alla om? Är jag den ende som inte fat­tar?

En ny mediekanal växer fram

Det nya het­te IT och vi lär­de oss att det skul­le utta­las infor­ma­tions­tek­no­lo­gi och att det hand­la­de om att vi fick inter­net i datorn. Nu skul­le infor­ma­tion och kun­skap blixt­snabbt kun­na över­fö­ras mel­lan vem som helst var som helst på klo­tet. Så långt var vi med. Även på att här upp­stod en ny medi­e­ka­nal. Det lät kul. Men hur det på all­var skul­le påver­ka gam­la eko­no­mis­ka sam­band, för­stod nog bara för­stå­sig­på­ar­na. Och hur skul­le de nya se ut?

Man tala­de om glo­bal pro­duk­ti­vi­tets­ök­ning. Så vem skul­le nu bli rik och fat­tig? Vilka före­tag skul­le blomst­ra och vil­ka skul­le dö? Kanske hela bran­scher? Och hela län­der, kanske skul­le hela öst, väst, syd och nord byta plats? Hela kli­ma­tet hotas och klo­tet till slut lig­ga öde­lagt?

Allt kom att handla om ettor och nollor

Ständigt tja­ta­des det om den­na nya eko­no­mi. Om hur omväl­van­de allt nu skul­le bli. Och är det något man intres­se­rar sig för så är det hur omväl­van­de saker påver­kar en själv. Det kan man lig­ga sömn­lös för.

Som svam­par ur mar­ken väx­te it-före­tag. Unga män­ni­skor med huvu­det på skaft på ett visst sätt lär­de sig data­språ­ket och bör­ja­de pro­gram­me­ra. Hemma i garage och pojk­rum star­ta­des före­tag, som snabbt köp­tes upp var­på snart hela bör­sen hand­la­de om data, it, pro­gram, ettor och nol­lor.

Nu skul­le alla före­tag, all busi­ness, it-behand­las. Gurus i luse­kof­tor upp­träd­de. Bredband instal­le­ra­des. Härskaror av pro­gram­me­ra­re intog kon­tors­land­ska­pen. Att något nytt hän­de var efter­läng­tat. Krisen 91–93 hade satt sina spår i oss alla. Men tänk om allt är en bubb­la. Det skul­le drö­ja mind­re än tio år innan den sprack, men inte för att dö utan för att istäl­let bli mas­sor av små fris­ka bubb­lor i den cham­pagne som kor­kats upp.

Jag minns den­na tid myc­ket väl. Jag satt ensam i min fina holk på Grev Turegatan. Hade nyss läm­nat OCH som gick så bra att möns­ter jag kän­de igen bör­ja­de upp­re­pa sig. Det som var tänkt som en exklu­siv arbets­grupp på tre väl val­da och en minst lika väl vald Anneli blev en fram­gångs­fak­tor med allt vad dit hör av annat.

Hur allting upprepar sig

1994 fick jag kon­takt med en man vid namn Anders Ewerman. Han beskrevs som fram­tids­fors­ka­re, vil­ket många ansåg sig vara vid den­na tid för upp­vak­ning. Men med Anders var det något helt annat. Han är fors­ka­re, inte pro­fet med fing­ret i luf­ten. I åra­tal hade han stu­de­rat mänsk­ligt bete­en­de. Och han bör­ja­de rita och berät­ta så jag häp­na­de. Han beskrev i detalj de möns­ter som män­ni­skans prick­säk­ra upp­rep­ning av all levan­de akti­vi­tet ritar.

Han hade följt oss genom århund­ra­de­na och årtu­sen­de­na ja genom hela histo­ri­en. Om livet och hur det upp­re­par sig i sina faser anting­en det gäl­ler en blom­ma, en män­ni­ska, ett före­tag eller ett impe­ri­um. Allt föds, väx­er upp, åld­ras och dör. Sätter man fina ord på det, låter det märk­li­ga­re än vad det är. Och han berät­ta­de om de fyra sam­hälls­byg­gar­na; bon­den, arbe­ta­ren, präs­ten och affärs­man­nen av vil­ka den sena­re är den ende som all­tid över­le­ver.

Det förutspådda inträffade

Faserna kan vara kor­ta som en sälj­cy­kel, en kon­junk­tur eller långa som en grund­tek­no­lo­gisk era. De kom­mer och går, upp­re­par sig all­tid i sam­ma möns­ter. När den ena är på väg utför är den and­ra på väg upp. Och alla star­tar de med en ny tek­no­lo­gi. Som ska­par en soci­al upp­bygg­nads­tid. Som ska­par en eko­no­misk upp­gångs­tid. Som ska­par tid för poli­ti­ker att för­de­la över­skot­ten.

Där var vi just då. Med ena foten i den gam­la indu­stri­e­rans skäl­van­de slut­fas och med den and­ra i den nya infor­ma­tions­tek­no­lo­gins nyvak­na­de. Därav yrseln. Och oron. Det mesta Anders för­ut­spåd­de har sena­re inträf­fat. Det är fasci­ne­ran­de att föl­ja, som att pric­ka av från ett sche­ma.

Om någ­ra år, sa han, kom­mer ett it-före­tag att vara värl­dens dyras­te på bör­sen. Det var en uto­pi då. Och bil­fö­re­tag, som repre­sen­tan­ter för den gam­la indu­stri­e­ran, att få se sina börs­vär­den bli små som räk­ne­fel i nya digi­ta­la jät­tars börs­pos­ter.

Alltför svårt att förklara

Varje vec­ka under fle­ra år kom han på besök. Alltid med färs­ka bul­lar i han­den. Vi fika­de och han sat­te igång och rita­de sin S‑kurva, som väx­te till en väv­nad före­stäl­lan­de den evi­ga män­ni­skan och hen­nes stän­di­ga upp­rep­ning­ar. Inte på grund av okun­skap utan på grund av natu­rens och där­med även sam­häl­lets gång.

Tyvärr väx­te den till slut långt över mitt huvud. Att han besök­te mig så fli­tigt var inte för mitt goda kaf­fes skul­le utan för att han för­sök­te få mig att för­stå så att jag på mitt sätt skul­le kun­na för­kla­ra så att and­ra (dumskal­lar) för­står.

Jag har all­tid haft lätt för att skri­va manu­a­ler (även kok­böc­ker) så att ett barn begri­per dem. Men här gick jag bet. Vi åkte till London, satt en vec­ka på ett hotell­rum och ju mer jag hör­de desto läng­re in i hans fint ord­na­de system­värld för­lo­ra­de jag mig. Det blev ing­en bok. Det blev ett omslag som Torbjörn Lenskog så geni­alt ska­pa­de: två avlånga små tablett­lik­nan­de ting­es­tar, den ena en tran­sis­tor den and­re en prou­zac. Början och slu­tet såle­des.

Nya tider för reklamen

Men även om jag inte häng­de med på allt för­stod jag så myc­ket som att här stun­dar nya tiden för rekla­men. Nu öpp­na­des por­tar till en kom­mu­ni­ka­tion med mark­na­den som kun­de ge helt and­ra berät­tel­ser, helt nya sam­tal. Och jag såg paral­lel­len till hur rekla­men på 60-talet fick sam­ma extre­ma injek­tion av ”nytt, nya­re, bätt­re och bäst”, vil­ket gav oss den kre­a­ti­va revo­lu­tio­nen. Nu hade vi kun­nat få näs­ta, upp­föl­ja­ren eller punkt två.

Allt jag arbe­ta­de med under des­sa år (1994−2004) tog avstamp i tän­ket jag fått av Anders. Ur det kom kom­mu­ni­ka­ti­va platt­for­mar för en hel rad sto­ra svens­ka före­tag. Grunden var rikt­ning­en, vad vi gick till och vad vi gick ifrån, eftersom det är rikt­ning­en som är det intres­san­ta för en kom­mu­ni­ka­tör. Jag job­ba­de myc­ket med Hasse Brindfors. Även med Torbjörn Lenskog. Vi gjor­de ”prov­spel­ning­ar” för som­li­ga kun­der. Även med Lasse Hall och då främst Föreningssparbanken. Alla sög vi i oss av Anders kara­mel­ler.

Som om inget hade hänt

Men någon ny era tyck­te sig inte reklam­bran­schen som bransch se. Nya media ja, men nya berät­tel­ser nej. Allt fort­sat­te som van­ligt. Trots att publi­ken, i alla läger, törs­ta­de efter för­kla­ring­ar, kon­kre­ta berät­tel­ser om tek­ni­kens under, fort­sat­te rekla­men att tala om att man min­sann ”con­nec­tar peop­le”. Det gjor­de för­vis­so redan Televerket. Och järn­vä­gen. Pay offen hade pas­sat ång­ma­ski­nen bra.

Istället för ”nyhets­re­klam” med plats för häp­nads­väc­kan­de upp­täck­ter, hypo­te­ser, ana­ly­ser och rena giss­ning­ar gjor­de man livsstils­re­klam för mär­ken långt innan livssti­len fanns. Som om det som hän­de hade med mode eller trend att göra. Istället för att visa, för­kla­ra och ska­pa sam­tal skul­le allt ”kän­nas”. Jag tog mig för pan­nan och glöm­de för en stund att jag lovat att inte ännu en gång star­ta byrå.

I vår bok (snart och änt­li­gen klar eftersom den hela tiden sväll­de) Öga mot Öga – med den kre­a­ti­va revo­lu­tio­nen, som gör halt just 1993–94 har jag varit tvung­en att för­kla­ra var­för. Reklamen slu­ta­de läsa av sin tid. Den fort­sat­te som om ing­et hänt.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gustav Sandberg och biträ­dan­de jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Kntnt Magasin. Detta är en and­ra. Trevlig läs­ning!

Läs artikel »

Vad är artificiell intelligens?

Funderar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Detta är något som vår krö­ni­kör Martin Modigh Karlsson ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens arti­kel.

Läs artikel »

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effektivisera arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Googles ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Detta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alexandra Jung hur du gör!

Läs artikel »

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019.

Läs artikel »

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Kntnt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Samtalet lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Thomas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hän­de?

Läs artikel »

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »
Praesent consequat. dolor. felis libero elementum leo

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest