Reklamen som försov sig.

I årets sista nyhetsbrev bjuder vår gode vän Lars Falk på en julkaramell. Historien tar avstamp i internets intåg för 25 år sedan och hur detta förväntas påverka reklambranschen. Nu skall information och kunskap blixtsnabbt kunna överföras mellan vem som helst, när som helst och var som helst på jordklotet, och nya tider stundar för reklamen! Paralleller dras till 60-talets kreativa revolution. Men den nya eran kommer av sig, berättelserna förblir desamma och allt fortsätter som vanligt. Varsågod, en bit reklamhistoria när den är som bäst. Signerad Lars Falk.

Lars Falk
22 december 2017

Har pub­li­ce­rats tidi­ga­reBara Ord – en blogg om just det.

Något märkligt är på gång

Det är tju­go­fem år sedan nu. Vilsenheten till­tog. Allt fler und­ra­de vad som var på gång. Något märk­ligt är det, men vad? Och hur kom­mer det att påver­ka mig, min familj? Hur ska man tän­ka? Vad ska man bli och var ska man bo?

Först tyck­tes det hand­la om en ny eko­no­mi. Men siff­ror­na fort­sat­te att vara desam­ma, ban­ker­na lika upp­näs­ta och kund­från­va­ran­de, lånen lika dyra, skul­der­na lika tunga att tän­ka på och spar­gri­sen lika mager och gnäl­lig över de fut­ti­ga rän­tor som slank in. Så vad var det nya, vad tala­de alla om? Är jag den ende som inte fat­tar?

En ny mediekanal växer fram

Det nya het­te IT och vi lär­de oss att det skul­le utta­las infor­ma­tions­tek­no­lo­gi och att det hand­la­de om att vi fick inter­net i datorn. Nu skul­le infor­ma­tion och kun­skap blixt­snabbt kun­na över­fö­ras mel­lan vem som helst var som helst på klo­tet. Så långt var vi med. Även på att här upp­stod en ny medi­e­ka­nal. Det lät kul. Men hur det på all­var skul­le påver­ka gam­la eko­no­mis­ka sam­band, för­stod nog bara för­stå­sig­på­ar­na. Och hur skul­le de nya se ut?

Man tala­de om glo­bal pro­duk­ti­vi­tets­ök­ning. Så vem skul­le nu bli rik och fat­tig? Vilka före­tag skul­le blomst­ra och vil­ka skul­le dö? Kanske hela bran­scher? Och hela län­der, kanske skul­le hela öst, väst, syd och nord byta plats? Hela kli­ma­tet hotas och klo­tet till slut lig­ga öde­lagt?

Allt kom att handla om ettor och nollor

Ständigt tja­ta­des det om den­na nya eko­no­mi. Om hur omväl­van­de allt nu skul­le bli. Och är det något man intres­se­rar sig för så är det hur omväl­van­de saker påver­kar en själv. Det kan man lig­ga sömn­lös för.

Som svam­par ur mar­ken väx­te it-före­tag. Unga män­ni­skor med huvu­det på skaft på ett visst sätt lär­de sig data­språ­ket och bör­ja­de pro­gram­me­ra. Hemma i garage och pojk­rum star­ta­des före­tag, som snabbt köp­tes upp var­på snart hela bör­sen hand­la­de om data, it, pro­gram, ettor och nol­lor.

Nu skul­le alla före­tag, all busi­ness, it-behand­las. Gurus i luse­kof­tor upp­träd­de. Bredband instal­le­ra­des. Härskaror av pro­gram­me­ra­re intog kon­tors­land­ska­pen. Att något nytt hän­de var efter­läng­tat. Krisen 91–93 hade satt sina spår i oss alla. Men tänk om allt är en bubb­la. Det skul­le drö­ja mind­re än tio år innan den sprack, men inte för att dö utan för att istäl­let bli mas­sor av små fris­ka bubb­lor i den cham­pagne som kor­kats upp.

Jag minns den­na tid myc­ket väl. Jag satt ensam i min fina holk på Grev Turegatan. Hade nyss läm­nat OCH som gick så bra att möns­ter jag kän­de igen bör­ja­de upp­re­pa sig. Det som var tänkt som en exklu­siv arbets­grupp på tre väl val­da och en minst lika väl vald Anneli blev en fram­gångs­fak­tor med allt vad dit hör av annat.

Hur allting upprepar sig

1994 fick jag kon­takt med en man vid namn Anders Ewerman. Han beskrevs som fram­tids­fors­ka­re, vil­ket många ansåg sig vara vid den­na tid för upp­vak­ning. Men med Anders var det något helt annat. Han är fors­ka­re, inte pro­fet med fing­ret i luf­ten. I åra­tal hade han stu­de­rat mänsk­ligt bete­en­de. Och han bör­ja­de rita och berät­ta så jag häp­na­de. Han beskrev i detalj de möns­ter som män­ni­skans prick­säk­ra upp­rep­ning av all levan­de akti­vi­tet ritar.

Han hade följt oss genom århund­ra­de­na och årtu­sen­de­na ja genom hela histo­ri­en. Om livet och hur det upp­re­par sig i sina faser anting­en det gäl­ler en blom­ma, en män­ni­ska, ett före­tag eller ett impe­ri­um. Allt föds, väx­er upp, åld­ras och dör. Sätter man fina ord på det, låter det märk­li­ga­re än vad det är. Och han berät­ta­de om de fyra sam­hälls­byg­gar­na; bon­den, arbe­ta­ren, präs­ten och affärs­man­nen av vil­ka den sena­re är den ende som all­tid över­le­ver.

Det förutspådda inträffade

Faserna kan vara kor­ta som en sälj­cy­kel, en kon­junk­tur eller långa som en grund­tek­no­lo­gisk era. De kom­mer och går, upp­re­par sig all­tid i sam­ma möns­ter. När den ena är på väg utför är den and­ra på väg upp. Och alla star­tar de med en ny tek­no­lo­gi. Som ska­par en soci­al upp­bygg­nads­tid. Som ska­par en eko­no­misk upp­gångs­tid. Som ska­par tid för poli­ti­ker att för­de­la över­skot­ten.

Där var vi just då. Med ena foten i den gam­la indu­stri­e­rans skäl­van­de slut­fas och med den and­ra i den nya infor­ma­tions­tek­no­lo­gins nyvak­na­de. Därav yrseln. Och oron. Det mesta Anders för­ut­spåd­de har sena­re inträf­fat. Det är fasci­ne­ran­de att föl­ja, som att pric­ka av från ett sche­ma.

Om någ­ra år, sa han, kom­mer ett it-före­tag att vara värl­dens dyras­te på bör­sen. Det var en uto­pi då. Och bil­fö­re­tag, som repre­sen­tan­ter för den gam­la indu­stri­e­ran, att få se sina börs­vär­den bli små som räk­ne­fel i nya digi­ta­la jät­tars börs­pos­ter.

Alltför svårt att förklara

Varje vec­ka under fle­ra år kom han på besök. Alltid med färs­ka bul­lar i han­den. Vi fika­de och han sat­te igång och rita­de sin S-kur­va, som väx­te till en väv­nad före­stäl­lan­de den evi­ga män­ni­skan och hen­nes stän­di­ga upp­rep­ning­ar. Inte på grund av okun­skap utan på grund av natu­rens och där­med även sam­häl­lets gång.

Tyvärr väx­te den till slut långt över mitt huvud. Att han besök­te mig så fli­tigt var inte för mitt goda kaf­fes skul­le utan för att han för­sök­te få mig att för­stå så att jag på mitt sätt skul­le kun­na för­kla­ra så att and­ra (dumskal­lar) för­står.

Jag har all­tid haft lätt för att skri­va manu­a­ler (även kok­böc­ker) så att ett barn begri­per dem. Men här gick jag bet. Vi åkte till London, satt en vec­ka på ett hotell­rum och ju mer jag hör­de desto läng­re in i hans fint ord­na­de system­värld för­lo­ra­de jag mig. Det blev ing­en bok. Det blev ett omslag som Torbjörn Lenskog så geni­alt ska­pa­de: två avlånga små tablett­lik­nan­de ting­es­tar, den ena en tran­sis­tor den and­re en prou­zac. Början och slu­tet såle­des.

Nya tider för reklamen

Men även om jag inte häng­de med på allt för­stod jag så myc­ket som att här stun­dar nya tiden för rekla­men. Nu öpp­na­des por­tar till en kom­mu­ni­ka­tion med mark­na­den som kun­de ge helt and­ra berät­tel­ser, helt nya sam­tal. Och jag såg paral­lel­len till hur rekla­men på 60-talet fick sam­ma extre­ma injek­tion av ”nytt, nya­re, bätt­re och bäst”, vil­ket gav oss den kre­a­ti­va revo­lu­tio­nen. Nu hade vi kun­nat få näs­ta, upp­föl­ja­ren eller punkt två.

Allt jag arbe­ta­de med under des­sa år (1994−2004) tog avstamp i tän­ket jag fått av Anders. Ur det kom kom­mu­ni­ka­ti­va platt­for­mar för en hel rad sto­ra svens­ka före­tag. Grunden var rikt­ning­en, vad vi gick till och vad vi gick ifrån, eftersom det är rikt­ning­en som är det intres­san­ta för en kom­mu­ni­ka­tör. Jag job­ba­de myc­ket med Hasse Brindfors. Även med Torbjörn Lenskog. Vi gjor­de ”prov­spel­ning­ar” för som­li­ga kun­der. Även med Lasse Hall och då främst Föreningssparbanken. Alla sög vi i oss av Anders kara­mel­ler.

Som om inget hade hänt

Men någon ny era tyck­te sig inte reklam­bran­schen som bransch se. Nya media ja, men nya berät­tel­ser nej. Allt fort­sat­te som van­ligt. Trots att publi­ken, i alla läger, törs­ta­de efter för­kla­ring­ar, kon­kre­ta berät­tel­ser om tek­ni­kens under, fort­sat­te rekla­men att tala om att man min­sann ”con­nec­tar peop­le”. Det gjor­de för­vis­so redan Televerket. Och järn­vä­gen. Pay offen hade pas­sat ång­ma­ski­nen bra.

Istället för ”nyhets­re­klam” med plats för häp­nads­väc­kan­de upp­täck­ter, hypo­te­ser, ana­ly­ser och rena giss­ning­ar gjor­de man livsstils­re­klam för mär­ken långt innan livssti­len fanns. Som om det som hän­de hade med mode eller trend att göra. Istället för att visa, för­kla­ra och ska­pa sam­tal skul­le allt ”kän­nas”. Jag tog mig för pan­nan och glöm­de för en stund att jag lovat att inte ännu en gång star­ta byrå.

I vår bok (snart och änt­li­gen klar eftersom den hela tiden sväll­de) Öga mot Öga – med den kre­a­ti­va revo­lu­tio­nen, som gör halt just 1993–94 har jag varit tvung­en att för­kla­ra var­för. Reklamen slu­ta­de läsa av sin tid. Den fort­sat­te som om ing­et hänt.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
Praesent fringilla adipiscing libero elit. mattis elementum ultricies porta. in Aenean tristique

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest