Så hittar du bilder som fördubblar dina läsare

Du behöver ha en bild. Inte en genrebild. Och motivet får inte vara en stereotyp eller kliché. Absolut inte. Det ska vara en unik bild. Den ska dra till sig uppmärksamhet och locka läsaren in i din text. Och så ska den vara gratis.

Hur hittar du en sådan bild? Inte bara en gång. Utan flera gånger per vecka. Kanske rentav flera gånger per dag.

Jag kan inte erbjuda en patentlösning. Men jag har tips på bra bildkällor och några smarta trick. Så häng kvar så ska jag berätta hur.

Därför ska du alltid ha en bild

Men först: Varför är det så viktigt med en bild?

Det påstås att mer än 90% av all mänsklig kommunikation sker utan ord, och att hjärnan bearbetar visuell stimuli 60 000 gånger snabbare än ord. Det första påståendet är en sanning med modifikation. Det andra verkar nästan vara en modern vandringssägen.

Men det finns andra siffror som visar på bildens betydelse.

Hubspot studerade 2012 hur bilder påverkar inlägg på Facebook:

  • 53% fler gillar en bilduppdatering än uppdateringar i genomsnitt.
  • 104% fler kommentarer på en bilduppdatering än uppdateringar i genomsnitt.
  • 84% fler länkklick på en bilduppdatering än text- och länkuppdateringar.

Buffer gjorde en liten studie 2013 som jämförde inlägg på twitter (tweets) med och utan bild.

  • 150% fler retweets med bilder än utan
  • 89% fler favoritmarkeringar med bild än utan
  • 18% fler klick med bild än utan

PR Newswires berättar att deras egen webbanalytics visar att

  • 180% fler nås av pressmeddelande med bild än utan

BuzzSumo gjorde i början av 2014 en analys av mer än 100 miljoner artiklar på webben. Studien som redovisas av Huffington Post innehåller mycket intressanta data. Bland annat följande:

  • 230% fler delar en artikel med en bild än utan
  • 316% fler delar en artikel på Facebook om den har en miniatyrbild än utan
  • 210% fler delar en artikel på Twitter om den har en miniatyrbild än utan

Så får du tag på en bild

När du behöver en bild kan du välja mellan fyra tillvägagångssätt.

1. Du kan ta en bild själv. Det är ett ofta förbisett alternativ som duger gott för en blogg eller i sociala medier.

2. Du kan vända dig till en fotograf som tar bilder åt dig. Men se upp! Trots att du betalar fotografen så äger du inte bilderna. Det gör fotografen. Och hen kan kräva dig på royalty varje gång du använder dem. För att undvika det ska du avtala om att de ekonomiska rättigheterna övergår till dig, eller åtminstone att du har fri förfoganderätt.

3. Du kan köpa bild från fotograf eller bildbyrå. Men du köper den inte. Du betalar bara royalty för att få lov att använda den för ett angivet ändamål. Varje gång du använder den till något annat måste du förnya ditt lov och betala ny royalty.

4. Du kan köpa royaltyfria bilder, som ibland också kallas ”stockbilder” efter engelskans stockphoto. Du köper fortfarande inte äganderätten, utan en rätt att använda bilden på angivna villkor hur många gånger som helst utan att betala royalty.

5. Du kan ladda ned en gratis och royaltyfri bild. Många amatörfotografer, somliga riktigt duktiga, och även några professionella fotografer, lägger upp sina bilder på Flickr eller andra ställen där du gratis kan ladda ned dem och använda dem utan royalty. Ofta används en Creative Commons licens.

6. Du kan ladda ned en bild som är ”public domain”. De ekonomiska rättigheterna i en bild upphör 70 år efter fotografens död om bilden har verkshöjd, annars 50 år efter att den togs. En fotograf kan också avstå ekonomiska rättigheter, till exempel med en CC0-licens. I båda fallen är det fritt att använda bilden som du vill, så länge de ideella rättigheterna respekteras. Det är det närmaste vi kommer det som i USA kallas ”public domain” – allmän egendom.

Om du ska ha en bild till varje ny artikel på webben, och till varje nytt inlägg i sociala medier, så lockar gratis. Det vill säga alternativ 5 och 6 ovan. Men hur ska du hitta dem?

Google bildsök

Som allt annat i livet kan du googla fram svaret. Skämt åsido har Google en riktig användbar sökfunktion för bilder. Gå till Google bildsök och skriv in vad du söker efter. Sökresultatet består nu av bilder som föreställer det du angav. Klicka på en av dem för att se mer information samt knappar som tar dig till sidan där bilden förekommer respektive visar bilden i full storlek.

De flesta av dessa bilder har du inte lov att använda. Men du kan säga till Google att bara visa bilder du faktiskt får använda. Ovanför bilderna hittar du en rad med länkar. Längst till höger står ”Sökverktyg”. När du klickar på den visas en ny rad med länkar som du kan använda för att filtrera sökresultatet. En av dem är ”Användningsrättigheter”. Klicka på den och välj önskat villkor, till exempel ”Som får användas”.

google-bildsök

Men innan du använder bilderna behöver du ta reda på exakt vilka villkor som gäller. Bilder som är licensierade under Creative Commons ska alltid ha fotograf angiven samt licens med länk till licensvillkoren, och ofta också bildens namn med länk till originalet. Dessutom kan andra krav, som att du inte får ändra i bilden eller använda den kommersiellt tillkomma. Och eftersom de flesta slarvar (troligtvis av okunskap) med dessa saker, så måste du ägna dig åt ett detektivarbete för att ta reda på vad som gäller. Så trots att Googles bildsök är smidig så är det i praktiken ett alternativ du tillgriper i nödfall.

Flickr

Om du hittar en bild med Google bildsök och gör ditt detektivarbete så är sannolikheten stor att du hamnar på Flickr. Det är en av webbens mest populära webbplatser för bilddelning.

Många som använder Flickr, men långt ifrån alla, låter dig ladda ned deras bilder under någon av Creative Commons licenser. Så därför kan det vara en poäng att börja din jakt på bilder där.

Precis som Googles bildsök kan du i Flickrs sökverktyg ställa in att du bara ska se bilder med creative commons licens. När du klickar på en bild får du detaljerad information, inklusive bildens namn, fotografens namn, och vilken licens som gäller.

flickr

Flickrs bildsök är lite omständligt att använda. Så personligen föredrar jag att använda Compfight – en extern sökmotor till Flickrs bildskatt.

Men se upp! Varje sida med bilder inleds med två rader royaltyfria betalbilder.

Pixabay

Om du vill illustrera tid som koncept så kan du hos iStockphoto, Shutterstock och andra kommersiella bildbanker söka på ”time” och få upp bilder på bland andra klockor. Det fungerar inte på hos Flickr, och därmed inte heller hos Compfight. Där måste du själv ha idén att illustrera konceptet tid med en klocka och sen söka efter ”clock”.

Men det finns bildbanker med gratisbilder som fungerar som iStockphoto, Shutterstock och de andra. Den överlägset bästa av dem, enligt min mening, är Pixabay. Dessutom har alla bilder CC0-licens, de är ”public domain”, så du slipper allt strul med att ange fotograf med mera. Och som grädde på moset så kan du söka på svenska (även om resultatet blir träffsäkrare på engelska).

pixabay

Det finns både utmanare och äldre alternativ till Pixabay. Men inga lika bra (om du frågar mig).

Andra alternativ

Det finns flera sajter med mindre eller större samlingar av bilder du får använda fritt. Några av dem drivs av företag som ser det som marknadsföring, andra av enskilda. Några är en samling av olika fotografers bilder, andra bara med en. Några av de mer välrenommerade följer nedan.

Udda ställen att leta på

Många institutioner och myndigheter i Sverige och utomlands har bilder som är ”public domain”. Från Riksantikvarieämbetet till NASA. Många av dem deltar i projektet The Commons där ett urval av bilder görs tillgängliga på Flickr.

Många företag har pressbilder och till och med ett eget bildarkiv. Till exempel Volvo och SKF.

Sist vill jag också tipsa om Wikimedia Commons som har 25 miljoner bilder, videoklipp, ljudfiler mer mera som du kan använda. Can we image är en sökmotor för bilder på Wikimedia Commons.

Saker att tänka på

Till sist, tänk på att det inte alltid räcker att ha fotografens tillstånd för att använda en bild. Om det går att känna igen någon i en bild så behöver du tänka på personuppgiftslagen och lagen om namn och bild i reklam. Och finns det i bilden något med verkshöjd så kan du behöva ha dess upphovsmans tillstånd också. Vissa av dessa regler slipper du med utgivningsbevis för databas.

Jag har funderat på att skriva om dessa saker. Vad tycker du? Skulle det vara intressant? Eller kan du allt? Lämna din synpunkt i kommentarsfältet nedan.

Dela med dig

Tipsa gärna andra om denna artikel. Dela den gärna på LinkedIn, Facebook och Twitter.

Foto överst på sidan: The Photographer © Philip Male (CC BY 2.0)

Thomas Barregren

Författare: Thomas Barregren

Thomas är en av Sveriges främsta tänkare inom marknadskommunikation i allmänhet och content marketing i synnerhet. Han är en av grundarna till kommunikations- och mjukvarubyrån KNTNT som bland annat har utvecklat planerings, publicerings och rapporteringsverktyget Konzilo. Thomas har arbetat med strategi och content management sedan 2004. Under nio år var han vd för en digitalbyrå som var Sveriges mest snabbväxande bolag och numera ingår i Wunder Group. Thomas har anlitats som talare på IDG:s Webbdagarna, Sveriges Mediebyråers Stockholm Media Week, Content Marketing Norges Epic Content MarketingWednesday Relations Content Marketing Day, DI:s Gasellträff med flera konferenser. Han har förläst vid bland andra IHM och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, hållit föredrag på uppdrag av bland andra Sveriges Kommunikationsbyråer (Komm!), Väst Svenska Handelskammaren och Business Region Göteborg. Han är också medförfattare till boken Content marketing – Värdeskapande marknadskommunikation.

Läs mer av Thomas Barregren

dapibus Sed pulvinar fringilla odio ante. massa ultricies tristique in
Kntnts nyhesbrev

Kntnts nyhesbrev

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Missa inte nästa artikel!

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest