Skip to content
The Photographer © Philip Male (CC BY 2.0)

Så hittar du bilder som fördubblar dina läsare

Studie visar att en bild fördubblar läsare. Men var hittar du bilden? I den här artikeln får både tips på bra bildkällor och några smarta trick.

Thomas Barregren
10 mars 2015

Du behö­ver ha en bild. Inte en gen­re­bild. Och moti­vet får inte vara en ste­re­o­typ eller kli­ché. Absolut inte. Det ska vara en unik bild. Den ska dra till sig upp­märk­sam­het och loc­ka läsa­ren in i din text. Och så ska den vara gra­tis.

Hur hit­tar du en sådan bild? Inte bara en gång. Utan fle­ra gång­er per vec­ka. Kanske rentav fle­ra gång­er per dag.

Jag kan inte erbju­da en patent­lös­ning. Men jag har tips på bra bild­käl­lor och någ­ra smar­ta trick. Så häng kvar så ska jag berät­ta hur.

Därför ska du alltid ha en bild

Men först: Varför är det så vik­tigt med en bild?

Det påstås att mer än 90% av all mänsk­lig kom­mu­ni­ka­tion sker utan ord, och att hjär­nan bear­be­tar visu­ell sti­mu­li 60 000 gång­er snab­ba­re än ord. Det förs­ta påstå­en­det är en san­ning med modi­fi­ka­tion. Det and­ra ver­kar näs­tan vara en modern vand­rings­sä­gen.

Men det finns and­ra siff­ror som visar på bil­dens bety­del­se.

Hubspot stu­de­ra­de 2012 hur bil­der påver­kar inlägg på Facebook:

  • 53% fler gil­lar en bildupp­da­te­ring än upp­da­te­ring­ar i genom­snitt.
  • 104% fler kom­men­ta­rer på en bildupp­da­te­ring än upp­da­te­ring­ar i genom­snitt.
  • 84% fler länk­k­lick på en bildupp­da­te­ring än text- och län­kupp­da­te­ring­ar.

Buffer gjor­de en liten stu­die 2013 som jäm­för­de inlägg på twit­ter (tweets) med och utan bild.

  • 150% fler retweets med bil­der än utan
  • 89% fler favo­rit­mar­ke­ring­ar med bild än utan
  • 18% fler klick med bild än utan

PR Newswires berät­tar att deras egen web­ba­na­ly­tics visar att

  • 180% fler nås av press­med­de­lan­de med bild än utan

BuzzSumo gjor­de i bör­jan av 2014 en ana­lys av mer än 100 mil­jo­ner artik­lar på web­ben. Studien som redo­vi­sas av Huffington Post inne­hål­ler myc­ket intres­san­ta data. Bland annat föl­jan­de:

  • 230% fler delar en arti­kel med en bild än utan
  • 316% fler delar en arti­kel på Facebook om den har en mini­a­tyr­bild än utan
  • 210% fler delar en arti­kel på Twitter om den har en mini­a­tyr­bild än utan

Så får du tag på en bild

När du behö­ver en bild kan du väl­ja mel­lan fyra till­vä­ga­gångs­sätt.

1. Du kan ta en bild själv. Det är ett ofta för­bi­sett alter­na­tiv som duger gott för en blogg eller i soci­a­la medi­er.

2. Du kan vän­da dig till en foto­graf som tar bil­der åt dig. Men se upp! Trots att du beta­lar foto­gra­fen så äger du inte bil­der­na. Det gör foto­gra­fen. Och hen kan krä­va dig på royal­ty var­je gång du använ­der dem. För att und­vi­ka det ska du avta­la om att de eko­no­mis­ka rät­tig­he­ter­na över­går till dig, eller åtminsto­ne att du har fri för­fo­gan­de­rätt.

3. Du kan köpa bild från foto­graf eller bild­by­rå. Men du köper den inte. Du beta­lar bara royal­ty för att få lov att använ­da den för ett angi­vet ända­mål. Varje gång du använ­der den till något annat mås­te du för­nya ditt lov och beta­la ny royal­ty.

4. Du kan köpa royal­tyfria bil­der, som ibland ock­så kal­las ”stock­bil­der” efter eng­els­kans stockp­ho­to. Du köper fort­fa­ran­de inte ägan­de­rät­ten, utan en rätt att använ­da bil­den på angiv­na vill­kor hur många gång­er som helst utan att beta­la royal­ty.

5. Du kan lad­da ned en gra­tis och royal­tyfri bild. Många ama­tör­fo­to­gra­fer, som­li­ga rik­tigt duk­ti­ga, och även någ­ra pro­fes­sio­nel­la foto­gra­fer, läg­ger upp sina bil­der på Flickr eller and­ra stäl­len där du gra­tis kan lad­da ned dem och använ­da dem utan royal­ty. Ofta används en Creative Commons licens.

6. Du kan lad­da ned en bild som är ”pub­lic domain”. De eko­no­mis­ka rät­tig­he­ter­na i en bild upp­hör 70 år efter foto­gra­fens död om bil­den har verks­höjd, annars 50 år efter att den togs. En foto­graf kan ock­så avstå eko­no­mis­ka rät­tig­he­ter, till exem­pel med en CC0-licens. I båda fal­len är det fritt att använ­da bil­den som du vill, så länge de ide­el­la rät­tig­he­ter­na respek­te­ras. Det är det när­mas­te vi kom­mer det som i USA kal­las ”pub­lic domain” – all­män egen­dom.

Om du ska ha en bild till var­je ny arti­kel på web­ben, och till var­je nytt inlägg i soci­a­la medi­er, så loc­kar gra­tis. Det vill säga alter­na­tiv 5 och 6 ovan. Men hur ska du hit­ta dem?

Google bildsök

Som allt annat i livet kan du goog­la fram sva­ret. Skämt åsi­do har Google en rik­tig använd­bar sök­funk­tion för bil­der. Gå till Google bild­sök och skriv in vad du söker efter. Sökresultatet består nu av bil­der som före­stäl­ler det du angav. Klicka på en av dem för att se mer infor­ma­tion samt knap­par som tar dig till sidan där bil­den före­kom­mer respek­ti­ve visar bil­den i full stor­lek.

De fles­ta av des­sa bil­der har du inte lov att använ­da. Men du kan säga till Google att bara visa bil­der du fak­tiskt får använ­da. Ovanför bil­der­na hit­tar du en rad med län­kar. Längst till höger står ”Sökverktyg”. När du klic­kar på den visas en ny rad med län­kar som du kan använ­da för att fil­tre­ra sökre­sul­ta­tet. En av dem är ”Användningsrättigheter”. Klicka på den och välj öns­kat vill­kor, till exem­pel ”Som får använ­das”.

google-bildsök

Men innan du använ­der bil­der­na behö­ver du ta reda på exakt vil­ka vill­kor som gäl­ler. Bilder som är licen­si­e­ra­de under Creative Commons ska all­tid ha foto­graf angi­ven samt licens med länk till licens­vill­ko­ren, och ofta ock­så bil­dens namn med länk till ori­gi­na­let. Dessutom kan and­ra krav, som att du inte får änd­ra i bil­den eller använ­da den kom­mer­si­ellt till­kom­ma. Och eftersom de fles­ta slar­var (tro­ligt­vis av okun­skap) med des­sa saker, så mås­te du ägna dig åt ett detek­tiv­ar­be­te för att ta reda på vad som gäl­ler. Så trots att Googles bild­sök är smi­dig så är det i prak­ti­ken ett alter­na­tiv du till­gri­per i nöd­fall.

Flickr

Om du hit­tar en bild med Google bild­sök och gör ditt detek­tiv­ar­be­te så är san­no­lik­he­ten stor att du ham­nar på Flickr. Det är en av web­bens mest popu­lä­ra webb­plat­ser för bild­del­ning.

Många som använ­der Flickr, men långt ifrån alla, låter dig lad­da ned deras bil­der under någon av Creative Commons licen­ser. Så där­för kan det vara en poäng att bör­ja din jakt på bil­der där.

Precis som Googles bild­sök kan du i Flickrs sök­verk­tyg stäl­la in att du bara ska se bil­der med cre­a­ti­ve com­mons licens. När du klic­kar på en bild får du detal­je­rad infor­ma­tion, inklu­si­ve bil­dens namn, foto­gra­fens namn, och vil­ken licens som gäl­ler.

flickr

Flickrs bild­sök är lite omständ­ligt att använ­da. Så per­son­li­gen före­drar jag att använ­da Compfight – en extern sök­mo­tor till Flickrs bild­skatt.

Men se upp! Varje sida med bil­der inleds med två rader royal­tyfria betal­bil­der.

Pixabay

Om du vill illu­stre­ra tid som kon­cept så kan du hos iStockphoto, Shutterstock och and­ra kom­mer­si­el­la bild­ban­ker söka på ”time” och få upp bil­der på bland and­ra kloc­kor. Det fun­ge­rar inte på hos Flickr, och där­med inte hel­ler hos Compfight. Där mås­te du själv ha idén att illu­stre­ra kon­cep­tet tid med en kloc­ka och sen söka efter ”clock”.

Men det finns bild­ban­ker med gra­tis­bil­der som fun­ge­rar som iStockphoto, Shutterstock och de and­ra. Den över­läg­set bäs­ta av dem, enligt min mening, är Pixabay. Dessutom har alla bil­der CC0-licens, de är ”pub­lic domain”, så du slip­per allt strul med att ange foto­graf med mera. Och som gräd­de på moset så kan du söka på svens­ka (även om resul­ta­tet blir träff­säk­ra­re på eng­els­ka).

pixabay

Det finns både utma­na­re och äld­re alter­na­tiv till Pixabay. Men inga lika bra (om du frå­gar mig).

Andra alternativ

Det finns fle­ra saj­ter med mind­re eller stör­re sam­ling­ar av bil­der du får använ­da fritt. Några av dem drivs av före­tag som ser det som mark­nads­fö­ring, and­ra av enskil­da. Några är en sam­ling av oli­ka foto­gra­fers bil­der, and­ra bara med en. Några av de mer väl­re­nom­me­ra­de föl­jer nedan.

Udda ställen att leta på

Många insti­tu­tio­ner och myn­dig­he­ter i Sverige och utom­lands har bil­der som är ”pub­lic domain”. Från Riksantikvarieämbetet till NASA. Många av dem del­tar i pro­jek­tet The Commons där ett urval av bil­der görs till­gäng­li­ga på Flickr.

Många före­tag har press­bil­der och till och med ett eget bil­dar­kiv. Till exem­pel Volvo och SKF.

Sist vill jag ock­så tip­sa om Wikimedia Commons som har 25 mil­jo­ner bil­der, vide­oklipp, ljud­fi­ler mer mera som du kan använ­da. Can we image är en sök­mo­tor för bil­der på Wikimedia Commons.

Saker att tänka på

Till sist, tänk på att det inte all­tid räc­ker att ha foto­gra­fens till­stånd för att använ­da en bild. Om det går att kän­na igen någon i en bild så behö­ver du tän­ka på per­son­upp­giftsla­gen och lagen om namn och bild i reklam. Och finns det i bil­den något med verks­höjd så kan du behö­va ha dess upp­hovs­mans till­stånd ock­så. Vissa av des­sa reg­ler slip­per du med utgiv­nings­be­vis för data­bas.

Dela med dig

Tipsa gär­na and­ra om den­na arti­kel. Dela den gär­na på LinkedIn, Facebook och Twitter.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gustav Sandberg och biträ­dan­de jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Kntnt Magasin. Detta är en and­ra. Trevlig läs­ning!

Läs artikel »

Vad är artificiell intelligens?

Funderar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Detta är något som vår krö­ni­kör Martin Modigh Karlsson ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens arti­kel.

Läs artikel »

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effektivisera arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Googles ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Detta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alexandra Jung hur du gör!

Läs artikel »

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019.

Läs artikel »

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Kntnt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Samtalet lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Thomas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hän­de?

Läs artikel »

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »
sit consequat. id ut dapibus velit, libero Donec Sed lectus dolor.

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest