Samma budskap – olika kanaler

Vår gästkrönikör Annika Dacke är tillbaka med nya lärdomar. Denna gång om hur du ska tänka när du anpassar ditt budskap för olika kanaler – från din artikel på webben ner till minsta tweet.

Annika Dacke
28 september 2016

Det här är en grund­läg­gan­de gui­de till hur du anpas­sar ett bud­skap för de van­li­gas­te text­bur­na kana­ler­na.

”Hur anpas­sar jag mitt bud­skap för de oli­ka kana­ler­na?” är näm­li­gen bland de van­li­gas­te frå­gor som del­ta­ga­re på mina kur­ser stäl­ler. Nu delar jag kon­kret med mig en liten bit ur mina utbild­nings­pass. Vi bör­jar brett, med hur en arti­kel bör vara upp­byggd, tar oss vida­re ner genom trat­ten och avslu­tar med tweets.

Idag ägnar sig både små och sto­ra före­tag med­ve­tet eller omed­ve­tet åt mul­ti chan­nel mar­ke­ting. Alla som vill få ut sitt bud­skap behö­ver kom­mu­ni­ce­ra där mål­grup­pen befin­ner sig, vil­ket bru­kar vara i mer än en kanal. Med dagens verk­tyg som Buffer, Hootsuite, IFTTT, Konzilo och många and­ra är det lätt att täc­ka in alla kana­ler där vi behö­ver synas och föra dia­log. Lättheten stäl­ler krav på oss att även veta hur bud­ska­pet bör utfor­mas för att vara mest effek­tivt i var­je spe­ci­fik kanal.

Du kan se den­na arti­kel som en upp­föl­ja­re till arti­keln om rätt antal tec­ken för dina webb­tex­ter, som pub­li­ce­ra­des i Kntnt maga­sin den 12 april 2016.

Artikel

Hur lång ska en arti­kel eller ett blog­gin­lägg vara? Svaret är: Precis så lång/​t som den/​det behö­ver vara. Känner du att du inte blir klo­ka­re av det sva­ret och kanske blir lite irri­te­rad på mig? Lugn i stor­men, jag kon­kre­ti­se­rar.

Skriv för människan, inte för sökmotorerna

Hur lång en arti­kel bör vara beror på hur många väl val­da ord du anser dig behö­va för att läsa­ren ska få ut någon­ting av tex­ten, rea­ge­ra på den eller vil­ja ta sig vida­re i ditt varu­mär­kes digi­ta­la infra­struk­tur. Detta var vari­a­bel ett. Variabel två är hur lång tex­ten behö­ver vara för att ha ett sök­mo­to­rop­ti­me­ran­de vär­de, men hur SEO-vän­lig tex­ten är bestäms inte enbart av hur lång den är eller hur många sökord och fra­ser du lyc­kas få med.

På en bra dag lyc­kas du med båda vari­ab­ler­na. Ska du pri­o­ri­te­ra en vari­a­bel är det num­mer ett som gäl­ler eftersom en väl­skri­ven, intres­sant text all­tid har ett stort vär­de för varu­mär­ket, för mål­grup­pen och för Google. Här kan du läsa mina tips & tricks för bätt­re webb­text.

På webben regerar skumläsningen

Så långt har vi två vari­ab­ler. Nu släng­er vi in en kom­pli­ka­tion som en joker i leken. Komplikationen är: När vi skri­ver för web­ben skri­ver vi inte för att bli läs­ta. (Jag pau­sar och tar mig för pan­nan innan jag fort­sät­ter skri­va…) Hur genom­ar­be­tad och väl­ka­libre­rad din text än är, har den små chan­ser att fak­tiskt bli läst. Blir det läst blir den för­mod­li­gen inte ihåg­kom­men om den inte bok­märks, läggs i Pocket eller skrivs ut. Här vill jag häv­da att arti­keln och Pulse-inläg­get är de text­ty­per, för­u­tom kon­kre­ta ”Så gör du…”-texter, som lig­ger bäst till, för­ut­satt att rubri­ken sit­ter som en smäck och där­ef­ter ingres­sen. Rubriken fång­ar intres­set och ingres­sen visar på vad tex­ten kom­mer att inne­hål­la så vi vet om det är någon idé att fort­sät­ta läsa.

Var konkret redan i ingressen

När våra läng­re tex­ter inte blir läs­ta beror det i all­män­het på att rubri­ken är oin­tres­sant och att tex­ten redan i ingres­sen är spre­tig eller oen­ga­ge­ran­de. Om läsa­ren inte orkar till slu­tet kan det bero på att tex­ten är spre­tig, pra­tig eller helt enkelt trå­kigt skri­ven. Om en text är trå­kig beror givet­vis på för­vänt­ning­ar­na hos läsa­ren, men även den nör­di­gas­te mål­grupp gil­lar väl­skriv­na tex­ter. Vi har dess­utom myc­ket mind­re tåla­mod vid skärm­läs­ning än vid pap­persläs­ning.

En kon­cis ingress kan vara den som inled­de den­na arti­kel:

”Det här är en grund­läg­gan­de gui­de till hur du anpas­sar ett bud­skap för de van­li­gas­te text­bur­na kana­ler­na. ’Hur anpas­sar jag mitt bud­skap för de oli­ka kana­ler­na?’ är näm­li­gen bland de van­li­gas­te frå­gor som del­ta­ga­re på mina kur­ser stäl­ler. Nu delar jag kon­kret med mig en liten bit ur mina utbild­nings­pass. Vi bör­jar brett, med hur en arti­kel bör vara upp­byggd, tar oss vida­re ner genom trat­ten och avslu­tar med tweets.”

Om du inte kan sät­ta en tyd­ligt demonst­ra­tiv ingress på cir­ka tre mening­ar bör du ta en titt på din arti­kel och fun­de­ra på om du kanske bör dela upp den i fle­ra delar.

Här läser du mer om hur du sät­ter en ingress. Länken kom­mer ur en arti­kel­se­rie om press­med­de­lan­den men visar tyd­ligt hur en ingress bör vara även på web­ben.

Varsågod! Här får du en lat­hund till bätt­re webb­text som jag bru­kar dela ut på mina utbild­ning­ar.

För att se en arti­kel som är dis­po­ne­rad för bäs­ta läs­bar­het från skär­men rekom­men­de­rar jag arti­keln jag tip­sa­de om för­ut – Tips & tricks för bätt­re webb­text. Den är lång men luf­tig och inne­hål­ler tyd­li­ga mel­lan­ru­bri­ker och eti­ket­ter som hjäl­per ögat fär­das nedåt, genom tex­ten.

Pulse

Pulsar du? Pulse är Linkedins blogg­verk­tyg. När du skri­ver på Pulse syns det i ditt flö­de som en upda­te. Inlägget kan delas och spri­das pre­cis som en van­lig Linkedin-upda­te och du kan även föl­ja dina favo­rit­pul­sa­re.

Tänk på värdet för varumärket

På Pulse skri­ver du som vill eta­ble­ra dig som expert inom ditt områ­de och vill byg­ga ett stort yrkes­nät­verk. Ju fler som skri­ver på Pulse desto mer spän­nan­de blir det att bota­ni­se­ra där men det är tyd­ligt hur även den­na kanal kan miss­bru­kas. Det van­li­gas­te sät­tet att miss­bru­ka Pulse är att behand­la det som en annons för din verk­sam­het, skri­va något trist och säl­jan­de och endast läg­ga en länk till ditt före­tags webb­plats. På vil­ket sätt stär­ker det varu­mär­ket och väc­ker intres­set för dina varor eller tjäns­ter?

Kortfattad yrkesexpertis

Du kan väl­ja att se Pulse som din före­tags­blogg eller att läg­ga en sam­man­fatt­ning av din senas­te arti­kel för att fres­ta med en god­bit som gör att läsa­ren klic­kar sig vida­re till blog­gen på din domän eller till före­ta­gets webb­plats.

Jag har labo­re­rat med båda for­mer­na. Oavsett vad du väl­jer att göra så bör du tän­ka på att inte slö­sa med läsa­rens tid och att det är yrkes­ex­per­tis som är det intres­san­ta i Linkedinmiljön. Håll dig kort. Här ser du hur jag bjöd på en sam­man­fatt­ning av en pub­li­ce­rad arti­kel. Här ser du en liten arti­kel­se­rie som jag anpas­sa­de spe­ci­ellt för Pulse.

Startsidestext på webbplats

Nu antar vi att du dri­ver ett glu­ten­fritt bage­ri där folk kan bestäl­la deg som de kan göra egna bak­verk av hem­ma. Du fyl­ler före­tags­blog­gen med bak­ning, glu­ten­fria pro­duk­ter, recept och inspi­ra­tion.

På Pulse talar du kanske om häl­sa i all­män­het och mag-/tarm­häl­sa i syn­ner­het, för att få ut varu­mär­ket bland bransch­folk. Om du bedö­mer att du har möj­lig­het att nå ut till dem via Linkedin, vill säga. Du pri­o­ri­te­rar ju att kom­mu­ni­ce­ra där mål­grup­pen befin­ner sig.

What’s in it for me?

Startsidestexten har som sin främs­ta upp­gift att visa var besö­ka­ren har ham­nat, vad verk­sam­he­ten går ut på och ifall jag som ham­nat där får ut något av att vis­tas på webb­plat­sen och vill klic­ka vida­re, det som för­kor­tas: WIIFM – What’s In It For Me?

AF bostä­der har en start­si­da som är utfor­mad enligt WIIFM. Den sam­man­fat­tan­de tex­ten är myc­ket tyd­lig:

Hej stu­dent! (mål­grup­pen)

AF Bostäder är Lundastudenternas eget bostads­fö­re­tag. (Var har jag ham­nat?)

Ska du plug­ga i Lund, kan du söka bostad här! (Vad har jag för nyt­ta av den­na sajt?)

Sedan ser vi en knapp där vi snabbt kan kom­ma in och se en lis­ta med ledi­ga bostä­der.

För det glu­ten­fria bage­ri­et skul­le huvud­tex­ten till start­si­dan kun­na vara skri­ven så här:

Puff

Puffar är de små rutor­na, ofta med en bild, som lig­ger på webb­plat­ser och visar hur vi ska kom­ma vida­re när ögat söker efter infor­ma­tion i något ämne. I många pub­li­ce­rings­verk­tyg får man i prin­cip bara plats med en text­snutt som är lika lång som en rubrik där, i and­ra får man plats med mer.

Det vik­ti­ga är att vi för­står vad puf­fen sig­na­le­rar och vad som hän­der om vi klic­kar på den. Det kan ver­ka glas­klart men det är inte ovan­ligt med lud­digt skriv­na puf­far. T. ex. kan det hän­da att det ställs en frå­ga i rubri­ken till en puff och sedan får vi ald­rig veta sva­ret. Det här kan bli en oro­väc­kan­de indi­ka­tion på hur före­ta­get i stort ver­kar fun­ge­ra.

Unicef har en bra puff på sin webb­plats:

Facebookupdate/​Linkedinupdate

Speciellt på Facebook blixt­rar all­ting för­bi i en hejdund­ran­de takt, så när du gör en upda­te där bör du pri­o­ri­te­ra hårt hur du för ut ditt bud­skap. Alltför ofta ser jag upda­tes där den cen­tra­la infor­ma­tio­nen har för­svun­nit bakom ”Läs mer”. De fles­ta läser inte mer. Det all­ra bäs­ta är att läg­ga län­ken till webb­plat­sen och skri­va myc­ket kort om var­för det är bra att klic­ka på län­ken, om det är tra­fik till webb­plat­sen du är ute efter.

Facebook är varu­mär­kets var­dags­rum och här kan du släp­pa in föl­jar­na till and­ra egen­ska­per hos varu­mär­ket, till exem­pel hur det ser ut på kon­to­ret eller vil­ka akti­vi­te­ter före­ta­get del­tar i. Tonen på Facebook kan vara något mind­re for­mell än på Linkedin.

En Facebookupdate för det glu­ten­fria bage­ri­et kanske kan se ut så här: Nu blir det and­ra bul­lar! Mer effek­tiv jäs­ning med vårt nya glu­ten­fria mjöl, plus länk.

Eller: Mjöl upp till arm­bå­gar­na när vi knå­dar för att du ska slip­pa! – plus en glad bild från bage­ri­et.

För Linkedin kanske en upda­te hade kun­nat se ut så här: Nu bakar vi med XYZ, som för­bätt­rar jäs­ti­den. Vi berät­tar vad det inne­bär för dig. Länk.

På Linkedin kan det vara en bra idé när du kom­mu­ni­ce­rar för ditt varu­mär­ke, att du verk­li­gen fun­de­rar på hur du kan vara till hjälp för dem som ser dina upda­tes. Vad har de för yrkes­mäs­sig nyt­ta av att klic­ka på län­ken?

Tweet

Att twitt­ra fram­gångs­rikt är en konst­form i sig. Det har sagts att Twitter gör oss alla till copy­wri­ters. Eftersom inte alla är begå­va­de med för­må­ga att kon­stant kvitt­ra ur sig one­li­ners, skrev jag en gui­de till hur du skri­ver tweets som får ving­ar.

Mycket av twitt­ran­det hand­lar om retweets. Här kan du pub­li­ce­ra dina egna län­kar, med en kort för­kla­ring till var­för man bör klic­ka på län­ken, men du kan ock­så byg­ga ditt nät­verk genom att dela and­ras mate­ri­al och skri­va helt kort var­för det är intres­sant.

Twitter är ett forum där det är helt okej att ha åsik­ter, sko­ja och stäl­la frå­gor. Du kan vara allt­i­från expert till pajas.

Exempeltweets

Du är väl­kom­men att ta en titt på arti­kelns exem­pel­tweets om jord­gub­bar för att se hur du kan anpas­sa exemp­len till just dina bud­skap. Om vi utnytt­jar det glu­ten­fria bage­ri­et än en gång och vill berät­ta om XYZ som ger mer effek­tiv jäs­ning och gör det med hjälp av ett par av exem­pel­tweet­sen:

Enkel del­ning av inne­håll:

15 smar­ri­ga jord­gubbsre­cept till som­mar­ka­la­set: http://​bit​.ly/​1​X​c​h​uph

Kan bli:

Tre anled­ning­ar till var­för XYZ får glu­ten­fria degar att jäsa bätt­re: http://​bit​.ly/​1​X​c​h​uph

Problemet och lös­ning­en:

Kladdiga, mosi­ga jord­gub­bar i kylen, no more! Fräschare gub­bar med @jordgubbsdrottningens spe­ci­al­kor­gar http://​bit​.ly/​1​X​c​h​uph

Kan bli:

Glutenfri deg som fal­ler platt och ser led­sen ut? Med Andra bul­lar blir brö­det all­tid fluf­figt http://​bit​.ly/​1​X​c​h​uph

Statistik-/fak­ta­twee­ten:

Jordgubbar mins­kar ris­ken för depres­sion http://​bit​.ly/​1​X​c​h​uph

Kan bli:

Så hjäl­per XYZ den glu­ten­fria degen att jäsa http://​bit​.ly/​1​X​c​h​uph

Avslutningsvis vill jag säga att kors­post­ning (att kopp­la ihop kon­ton så att iden­tisk upda­te pub­li­ce­ras i fle­ra kana­ler) är ett fult ord. Dina föl­ja­re är smar­ta­re än så. Anpassa dina bud­skap till kanal och mål­grupp och håll all­tid i bak­hu­vu­det att det är en ynnest att få en bit av läsa­rens dyr­ba­ra tid.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »
Nullam sem, ipsum felis tristique vulputate, Phasellus fringilla

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest