Det är skillnad på relevans och frekvens

Det finns en mängd fällor att gå i när det gäller statistik – särskilt vad gäller siffror kring trafik och aktivitet på nätet. Vi missförstår lätt och gör våra egna tolkningar av vad siffrorna säger. Lägg därtill vår förmåga att tolka i linje med vår övertygelse. Dagens text, författad av vår gästskribent Martin Modigh Karlsson, handlar om svårigheten att hålla isär begreppen relevans, popularitet och frekvens vid analys av data. Läs den nu!

Martin Karlsson
5 september 2018

Efter ’Brexit’ goog­la­de de panikslag­na brit­ter­na på vad de egent­li­gen hade ställt till med.

”Hur läm­nar man EU?”, ”vad ÄR EU?” och så vida­re. Det kun­de vi läsa och höra om och skroc­ka åt.

Metro: Det här goog­la­de brit­ter­na på efter brex­it-resul­ta­tet

DN: Fem saker brit­ter­na goog­la­de dagen efter brex­it

Det pas­sar väl in i vår lätt upp­blåsta själv­bild att de anings­lö­sa brit­ter­na lura­des att rös­ta fram ett resul­tat de inte för­stod något av. Det skul­le ju ald­rig hän­da oss. Eller?

Dumma, men inte dumma

Ja, brit­ter­na är dum­ma som vill läm­na EU. Nej, dum­ma är inte brit­ter­na. ”Vad är EU?” var inte den mest sök­ta frå­gan efter Brexit. Det var ”bara” en av de snab­bast ökan­de frå­gor­na. Det kan för­stås bety­da vad som helst tills man jäm­för med något. En ökning från en sökan­de om dagen till 100 om dagen är ju en enorm ökning. Men 100 brit­ter som söker på sam­ma sak, det är bara tre paral­lell­klas­ser i års­kurs 7 som fått sam­ma SO-upp­gift. Jag ska vara tyd­lig med att jag har hit­tat på siff­ror­na 1 och 100, Google pre­sen­te­rar ju inte reda siff­ror, bara index.

Men för många jour­na­lis­ter och alle­han­da dela­re av skoj­sigt inne­håll i soci­a­la kana­ler var det en för bra sto­ry för att kol­la, som det bru­kar heta.

Bluff och fejk och fällor

Det finns lät­ta fäl­lor att gå i när det gäl­ler sta­tistik, och sär­skilt när det gäl­ler siff­ror kring tra­fik och akti­vi­tet på nätet. Lyssna till exem­pel på det utmärk­ta 191:a Kntnt radio-avsnit­tet om fejk­tra­fik på inter­net. Men det är inte bara bluff och fejk som ten­de­rar att lura oss, vi miss­för­står lätt och gör våra egna tolk­ning­ar av vad siff­ror säger. Ibland gör vi det med flit för att det ska pas­sa den bild vi vill för­med­la, ibland för att det är lätt att tol­ka i lin­je med vår över­ty­gel­se och ibland blir det fel för att det sak­nas data – siff­ror­na säger helt enkelt inte så myc­ket som vi vill tro. I ’The Curious Incident of the Dog in the Night-Time’ av Mark Haddon åter­be­rät­tas en histo­ria:

”There are three men on a train. One of them is an eco­no­mist and one of them is a logi­ci­an and one of them is a mat­he­ma­ti­ci­an.

And they have just crossed the bor­der into Scotland (I don’t know why they are going to Scotland) and they see a brown cow stan­ding in a field from the win­dow of the train (and the cow is stan­ding paral­lel to the train).

And the eco­no­mist says, ’Look, the cows in Scotland are brown.’ And the logi­ci­an says, ’No. There are cows in Scotland of which at least one is brown.’ And the mat­he­ma­ti­ci­an says, ’No. There is at least one cow in Scotland, of which one side appe­ars to be brown.’

Många av oss (re)agerar på data och ny infor­ma­tion som eko­no­men, medan den enda som har helt rätt är mate­ma­ti­kern. För att inte vara för tor­ra är logi­kerns mel­lan­lä­ge kanske egent­li­gen att rekom­men­de­ra? Om du vill ha en livsvis­dom vill säga. Vi är ock­så många, och här räk­nar jag in sök­mo­to­rer­nas algo­rit­mer  i ”vi” ock­så, som kan ha svårt att hål­la isär begrep­pen rele­vans, popu­la­ri­tet och fre­kvens.

Om du läs­te ”viri­li­tet” i rubri­ken så mås­te jag tyvärr göra dig besvi­ken. Jag rekom­men­de­rar i så fall en titt djupt i skräp­post­kor­gen istäl­let.

Röda lin­jen är ter­men ”Sverigedemokraterna”, övri­ga är två repre­sen­tan­ter från var­de­ra sida om mit­ten.

Se här när jag för­ra vec­kan jäm­för­de sök­ning­ar på någ­ra slump­vis utval­da riks­dags­par­ti­er. Alla ökar och har sin peak i dagar­na (fat­tas bara annat, det är ju val snart!). Ett par­ti stic­ker ut som det mar­kant mest sök­ta efter, Sverigedemokraterna.

En snabb slut­sats av att SD top­par en sån här graf är att deras popu­la­ri­tet ökar mest. Men vi vet fak­tiskt ing­et om var­för en mas­sa män­ni­skor sök­te på dem. Vi bor­de anta per­spek­ti­vet hos mate­ma­ti­kern ovan, att vi bara vet just det som vi har belägg för. Man kan spe­ku­le­ra i bak­grun­den till sök­ning­ar­na – nyfi­ken­het? hel­hjär­tat stöd? avsmak? – men det vi vet är att flest per­so­ner söker på det, om deras inställ­ning vet vi ing­et.

Frekvens blir relevans

Problemet som upp­står om man tol­kar såda­na här ökning­ar i fre­kvens som rele­vans blir det där skroc­kan­det vi gjor­de åt de dum­ma brit­ter­na. ”Snabbast öka­de sök­ning­en” blev snabbt ”den van­li­gas­te sök­ning­en”. Och rele­van­sen i det här fal­let – något att rap­por­te­ra om. Att redo­vi­sa de fak­tis­ka siff­ror­na hade kanske inte gjort någ­ra rubri­ker: ”Förra vec­kan sök­te en hand­full brit­ter på fak­ta om EU, dagen efter Brexit var de fler”. Jaha?

Problemet är att sök­mo­to­rer ten­de­rar att göra på sam­ma sätt, även om algo­rit­mer­na inne­hål­ler många fler vari­ab­ler än sök­fre­kvens. När många kopp­lar en sök­fras till ett visst par­ti kom­mer det hög­re upp i ser­pen även för and­ra. Oavsett vad anled­ning­en till de många kopp­ling­ar­na var – nyfi­ken­het? hel­hjär­tat stöd? avsmak?.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
elementum quis tristique felis commodo dolor. suscipit risus. id consectetur adipiscing

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest