Det är skillnad på relevans och frekvens Vad valet (förhoppningsvis) kan lära oss om viralitet

Det finns en mängd fällor att gå i när det gäller statistik – särskilt vad gäller siffror kring trafik och aktivitet på nätet. Vi missförstår lätt och gör våra egna tolkningar av vad siffrorna säger. Lägg därtill vår förmåga att tolka i linje med vår övertygelse. Dagens text, författad av vår gästskribent Martin Modigh Karlsson, handlar om svårigheten att hålla isär begreppen relevans, popularitet och frekvens vid analys av data. Läs den nu!

Britterna och Brexit

Efter ‘Brexit’ googlade de panikslagna britterna på vad de egentligen hade ställt till med.

”Hur lämnar man EU?”, ”vad ÄR EU?” och så vidare. Det kunde vi läsa och höra om och skrocka åt.

Metro: Det här googlade britterna på efter brexit-resultatet

DN: Fem saker britterna googlade dagen efter brexit

Det passar väl in i vår lätt uppblåsta självbild att de aningslösa britterna lurades att rösta fram ett resultat de inte förstod något av. Det skulle ju aldrig hända oss. Eller?

Dumma, men inte dumma

Ja, britterna är dumma som vill lämna EU. Nej, dumma är inte britterna. ”Vad är EU?” var inte den mest sökta frågan efter Brexit. Det var ”bara” en av de snabbast ökande frågorna. Det kan förstås betyda vad som helst tills man jämför med något. En ökning från en sökande om dagen till 100 om dagen är ju en enorm ökning. Men 100 britter som söker på samma sak, det är bara tre parallellklasser i årskurs 7 som fått samma SO-uppgift. Jag ska vara tydlig med att jag har hittat på siffrorna 1 och 100, Google presenterar ju inte reda siffror, bara index.

Men för många journalister och allehanda delare av skojsigt innehåll i sociala kanaler var det en för bra story för att kolla, som det brukar heta.

Bluff och fejk och fällor

Det finns lätta fällor att gå i när det gäller statistik, och särskilt när det gäller siffror kring trafik och aktivitet på nätet. Lyssna till exempel på det utmärkta 191:a Kntnt radio-avsnittet om fejktrafik på internet. Men det är inte bara bluff och fejk som tenderar att lura oss, vi missförstår lätt och gör våra egna tolkningar av vad siffror säger. Ibland gör vi det med flit för att det ska passa den bild vi vill förmedla, ibland för att det är lätt att tolka i linje med vår övertygelse och ibland blir det fel för att det saknas data – siffrorna säger helt enkelt inte så mycket som vi vill tro. I ‘The Curious Incident of the Dog in the Night-Time’ av Mark Haddon återberättas en historia:

”There are three men on a train. One of them is an economist and one of them is a logician and one of them is a mathematician.

And they have just crossed the border into Scotland (I don’t know why they are going to Scotland) and they see a brown cow standing in a field from the window of the train (and the cow is standing parallel to the train).

And the economist says, ‘Look, the cows in Scotland are brown.’ And the logician says, ‘No. There are cows in Scotland of which at least one is brown.’ And the mathematician says, ‘No. There is at least one cow in Scotland, of which one side appears to be brown.’

Många av oss (re)agerar på data och ny information som ekonomen, medan den enda som har helt rätt är matematikern. För att inte vara för torra är logikerns mellanläge kanske egentligen att rekommendera? Om du vill ha en livsvisdom vill säga. Vi är också många, och här räknar jag in sökmotorernas algoritmer  i ”vi” också, som kan ha svårt att hålla isär begreppen relevans, popularitet och frekvens.

Om du läste ”virilitet” i rubriken så måste jag tyvärr göra dig besviken. Jag rekommenderar i så fall en titt djupt i skräppostkorgen istället.

Röda linjen är termen ”Sverigedemokraterna”, övriga är två representanter från vardera sida om mitten.

Se här när jag förra veckan jämförde sökningar på några slumpvis utvalda riksdagspartier. Alla ökar och har sin peak i dagarna (fattas bara annat, det är ju val snart!). Ett parti sticker ut som det markant mest sökta efter, Sverigedemokraterna.

En snabb slutsats av att SD toppar en sån här graf är att deras popularitet ökar mest. Men vi vet faktiskt inget om varför en massa människor sökte på dem. Vi borde anta perspektivet hos matematikern ovan, att vi bara vet just det som vi har belägg för. Man kan spekulera i bakgrunden till sökningarna – nyfikenhet? helhjärtat stöd? avsmak? – men det vi vet är att flest personer söker på det, om deras inställning vet vi inget.

Frekvens blir relevans

Problemet som uppstår om man tolkar sådana här ökningar i frekvens som relevans blir det där skrockandet vi gjorde åt de dumma britterna. ”Snabbast ökade sökningen” blev snabbt ”den vanligaste sökningen”. Och relevansen i det här fallet – något att rapportera om. Att redovisa de faktiska siffrorna hade kanske inte gjort några rubriker: ”Förra veckan sökte en handfull britter på fakta om EU, dagen efter Brexit var de fler”. Jaha?

Problemet är att sökmotorer tenderar att göra på samma sätt, även om algoritmerna innehåller många fler variabler än sökfrekvens. När många kopplar en sökfras till ett visst parti kommer det högre upp i serpen även för andra. Oavsett vad anledningen till de många kopplingarna var – nyfikenhet? helhjärtat stöd? avsmak?.

Martin Modigh Karlsson

Författare: Martin Modigh Karlsson

Martin Modigh Karlsson driver kommunikations­byrån Bridget i Göteborg. Tillsammans med sina pigga kollegor hjälper han lokala och internationella bolag med webb och content marketing. Martin har en bakgrund inom både kommunikation och utbildning och arbetar dagligen med kunder inom allt från bygg till life science och mjukvaru­utveckling.

Läs mer av Martin Modigh Karlsson

nunc leo. ut dolor. consequat. adipiscing Curabitur dapibus Lorem Nullam mi,

Pin It on Pinterest