Bild © Steve Wilson (CC BY 2.0)

Skit i Facebook!

Ursäkta språket. Men jag vill vara tydlig. Skit i Facebook! Uppdateringar på din Facebok-sida syns bara hos någon ynka procent av dina följare. 94–98% får inget. Din ansträngning att bygga en Facebook-sida och bygga en publik är helt bortkastad. Om du inte betalar dem. Likt utpressare kräver de betalt för varje inlägg som du vill skall nå dina följare. Dina för detta prenumeranter. Facebook har låst dig. De har blåst dig dubbelt, för de flesta likes du får är fejk. Vill du veta mer? Vad är alternativen? Dags att bojkotta Facebook? Läs vidare för svaren!

Thomas Barregren
31 mars 2014

Ursäkta språ­ket. Men jag vill vara tyd­lig. Skit i Facebook! Uppdateringar på din Facebook-sida syns bara hos någon ynka pro­cent av dina föl­ja­re. 94–98% får ing­et. Din ansträng­ning att byg­ga en Facebook-sida och byg­ga en publik är helt bort­kas­tad. Om du inte beta­lar dem. Likt utpres­sa­re krä­ver de betalt för var­je inlägg som du vill skall nå dina föl­ja­re. Dina före det­ta pre­nu­me­ran­ter. Facebook har blåst dig. De har blåst dig dub­belt, för de fles­ta likes du får är fejk. Vill du veta mer? Vad är alter­na­ti­ven? Dags att boj­kot­ta Facebook? Läs vida­re för sva­ren!

94–98% av följare får inte dina uppdateringar

Nästan var­je dag träf­far jag mark­nads­fö­ra­re och kom­mu­ni­ka­tö­rer som använ­der Facebook som ett av sitt före­tags främs­ta kom­mu­ni­ka­tions­ka­na­ler. Allt från små­fö­re­ta­ga­re med någ­ra tusen föl­ja­re till stor­fö­re­tag med hund­ra­tu­sen­tals föl­ja­re.

Ibland frå­gar jag lite pil­le­ma­riskt hur de har han­te­rat det fak­tum att 94–98% av deras föl­ja­re på Facebook ald­rig får deras upp­da­te­ring­ar i sitt flö­de. Pillemariskt eftersom frå­gan är reto­risk. De all­ra fles­ta vet inte vad jag pra­tar om. Och natur­ligt­vis vill de veta mer. En per­fekt isbry­ta­re vid ming­el.

Facebook-sida

Facebook var från bör­jan en mötes­plats för pri­vat­per­so­ner. Men många före­tag och orga­ni­sa­tio­ner vill ock­så synas där. Vi mark­nads­fö­ra­re och kom­mu­ni­ka­tö­rer ska­pa­de där­för före­tags­kon­ton. Det gil­la­de inte Facebook. Bara du som fysisk per­so­ner får ha kon­to på Facebook, och du ”får inte använ­da din per­son­li­ga tids­lin­je för egen kom­mer­si­ell vin­ning, utan använ­da en Facebook-sida i såda­na syf­ten”.

Facebook-sida inför­des i slu­tet av 2007 för att ge varu­mär­ken, före­tag och orga­ni­sa­tio­ner möj­lig­het att synas. Riktiga använ­da­re av Facebook kan inte­ra­ge­ra med des­sa sidor som om de ock­så är använ­da­re. Se till exem­pel Kntnts Facebook-sida.

Prenumerera blir följa

Om du vil­le se upp­da­te­ring­ar av en Facebook-sida i ditt nyhets­flö­de så kun­de du från bör­jan pre­nu­me­re­ra på dem.

I bör­jan av 2012 för­be­red­des Facebook för börs­in­tro­duk­tion. Nu var Zuckerberg tvung­en att tjä­na peng­ar. Mer peng­ar än vad Facebook dit­tills hade dra­git in på annon­ser. Men hur?

Jo, genom att döpa om knap­pen för att pre­nu­me­re­ra till Följ och begrän­sa så att bara 16% av de tidi­ga­re pre­nu­me­ran­ter­na fak­tiskt får inne­hål­let. Företag som vill att fler skall se annon­sen – för­låt, inläg­get – mås­te beta­la för det. Simsalabim hade dina pre­nu­me­ran­ter redu­ce­rats till föl­ja­re och Facebook hade en ny inkomst­käl­la.

Men det är inte slut med det…

Alarmrapport: räckvidd närmar sig 0%

Ett inläggs orga­nis­ka räck­vidd är antal per­so­ner som ser det i sitt flö­de utan att du har beta­lat för det. Den orga­nisk räck­vid­den gick allt­så från 100% till 16% när knap­pen ”pre­nu­me­re­ra” döp­tes om till ”föl­ja”. Men det är som sagt inte slut med det…

Facebook har sedan dess skru­vat åt kra­nen ytter­li­ga­re. Enligt en alarm­rap­port från Social@Ogilvy var siff­ran i feb­ru­a­ri nere på 6,2% i genom­snitt och 2,1% för sidor med fler än 500 000 ”föl­ja­re”.

Samma rap­port hän­vi­sar till ano­ny­ma käl­lor hos Facebook som säger att vi skall ”expect it to appro­ach zero in the fore­se­e­ab­le futu­re”.

Mycket rik­tigt bör­jar det nu dyka upp rap­por­ter från stör­re före­tag och kän­da varu­mär­ken att deras orga­nis­ka räck­vidd är nere på 1–2%.

Känn dig blåst

Har ditt före­tag lagt ned peng­ar och tid, och din ener­gi och kre­a­ti­vi­tet, på att byg­ga en Facebook-sida och rekry­te­ra föl­ja­re? Då är du blåst. Av Facebook, som har upp­ma­nat och upp­munt­rat er och alla and­ra varu­mär­ken, före­tag och orga­ni­sa­tio­ner att göra pre­cis det. All den möda, all den tid och alla de peng­ar är nu för­lo­ra­de – om du inte beta­lar Facebook för att få nå ut till era föl­ja­re. Vilken djä­vulsk slug plan.

Facebook-bedrägeri

Videobloggen Veritasium har fått fle­ra pri­ser och utmär­kel­ser för sitt popu­lär­ve­ten­skap­li­ga inne­håll. I ett avsnitt från bör­jan av året tar Derek Muller upp faran med att beta­la Facebook för stör­re sprid­ning.

I ett expe­ri­men­tet beta­lar han för ökad expo­ne­ring. Resultat låter inte vän­ta på sig. På kort tid gil­lar tusen­tals hans sajt. Det finns bara ett pro­blem. De nya använ­dar­na gör ing­et efter att ha gil­lat sidan. På Facebook-språk säger man att de inte ”enga­ge­rar” sig.

En när­ma­re under­sök­ning visa­de att en stor del av dem kom från Malaysia och Indonesien, att de gil­la­de tusen­tals sidor, och att de själ­va hade gans­ka kons­ti­ga pro­fi­ler. Derek Mullers slut­sats var att des­sa pro­fi­ler hör till ”click-farms” som mot betal­ning ord­nar tusen­tals klick på före­tags gil­la-knapp.

Men vän­ta nu! Derek Muller köp­te inga klick. Han köp­te bara ökad expo­ne­ring i Facebook. Rätt. Men klick-far­ma­re klic­kar ock­så på and­ra än kun­ders annon­ser för att maske­ra sig.

Den nio minu­ter långa fil­men Facebook Fraud – Facebook-bedrä­ge­ri – är både fasci­ne­ran­de och skräm­man­de. Se den!

Svenskt exempel på Facebook-bedrägeri

Under Webbdagarna 2014 i Stockholm lyss­na­de jag på ett före­drag om mät­ning av resul­tat i soci­a­la medi­er. Talarna, som jag inte skall hänga ut här, berät­ta­de hur deras ”fullser­vice­by­rå inom digi­tal kom­mu­ni­ka­tion” hjälp­te en svensk exklu­siv klock­till­ver­ka­re att få fler likes och mäta resul­ta­tet. Mätningen visa­de att många ”gil­la” kom ifrån Malaysia och Indonesien. Fullservicebyrån drog slut­sat­sen att den exklu­si­va klock­till­ver­ka­ren har en out­nytt­jad poten­ti­al i syd­osta­si­en.

När jag hör­de fullser­vice­by­råns pre­sen­ta­tion tänk­te jag på det stac­kars klock­fö­re­ta­get som har beta­lat peng­ar för en björn­tjänst.

Späder ut

Björntjänst? De vil­le ju ha fler ”gil­la” och det fick de. Ja, det stäm­mer. Och det var ock­så klock­till­ver­ka­rens syf­tet. Inte att gene­re­ra enga­ge­mang. Så då spe­lar det ing­en roll var­i­från ”gil­la” kom­mer. Eller?

Jo det spe­lar stor roll. Antag att du har 1 000 gil­la på din Facebook-sida. 1 000 för­tjän­ta gil­la. Från 1 000 per­so­ner som tror på Facebooks påstå­en­de: ”Om du vill hål­la dig ajour med en sida (t.ex. före­tag, orga­ni­sa­tio­ner eller varu­mär­ken) kan du gil­la den.”

Nu vet du att det bara är 60 eller så som fak­tiskt får dina upp­da­te­ring i sitt nyhets­flö­de. Därför beta­lar du Facebook för att nå fler av dina föl­ja­re och deras vän­ner. Du får ock­så fler som ”gil­lar” sidan. Men om majo­ri­te­ten av des­sa är fejk, som san­no­likt är fal­let med klock­till­ver­ka­ren, så spä­der de ut de rik­ti­ga föl­jar­na, som allt­så nås i än mind­re omfatt­ning av dina upp­da­te­ring­ar.

Facebook annonsering är en ond cirkel

Vad blir effek­ten när dina rik­ti­ga föl­ja­re späds ut av fejk-föl­ja­re? Färre intres­se­ra­de ser dina inlägg, fär­re inte­ra­ge­rar med din sida eller gör något annat som i för­läng­ning­en leder till ditt affärs­mål med att vara på Facebook.

Vad gör du då? Den natur­li­ga reak­tio­nen på mins­kat enga­ge­mang är natur­ligt­vis att beta­la Facebook för än mer räck­vidd. Med än stör­re ska­da som resul­tat. En ond cir­kel.

Desto mer du annon­se­rar, desto mer behö­ver du annon­se­ra för att nå sam­ma publik som tidi­ga­re. Den köp­ta expo­ne­ring­en fun­ge­rar som en drog. Du vet att det ska­dar dig. Men du kan inte vara utan det. Det är som knark. Vem är i så fall knark­lang­a­ren?

Vad är alternativet?

Just nu är Facebook ensamt om att lura sina kun­der dub­belt. Så om du inte är oro­lig att and­ra skall föl­ja efter (och just nu finns inga såda­na tec­ken) så kan du väl­ja vil­ket annat soci­alt medium som helst.

Om ditt före­tag arbe­tar B2B så rekom­men­de­rar jag LinkedIn, som på sista tiden har gått från att vara en CV-data­bas till ett soci­alt medium inrik­tat på B2B.

För B2C-före­tag är det inte lika enkelt. De fles­ta kon­su­men­ter­na, för­u­tom de yngs­ta, finns trots allt på Facebook. Men det räc­ker inte med att få dem att gil­la eller föl­ja ditt före­tags sida. Du mås­te för­må dem att själv­mant besö­ka sidan och inte­ra­ge­ra med den.

Egen plattform som nav

Det bäs­ta alter­na­ti­vet enligt min mening är för både B2B- och B2C-före­tag att använ­da en egen webb­plats för att pub­li­ce­ra inne­håll och ska­pa möj­lig­het för mål­grup­pen att själ­va del­ta. Webbplasten kan vara allt från en enkel före­tags­blogg till ett soci­alt medium i sig. Oavsett lös­ning fun­ge­rar den som en platt­form för inne­håll.

Facebook och and­ra soci­a­la medi­er är fort­fa­ran­de vik­ti­ga i en sådan modell. Använd dem för att pro­mo­ta inne­hål­let på din platt­form. Och för att del­ta i dis­kus­sio­ner.

Bojkotta Facebook?

Skall du boj­kot­ta Facebook helt? Absolut inte! Facebook har sina för­tjäns­ter. De skall du utnytt­ja i din verk­sam­het. Men använd inte Facebook som din platt­form. Och beta­la inte Facebook för ökad räck­vidd.

Läs tips

Uppdatering: Inte helt ovän­tat har den­na arti­kel rört upp myc­ket damm – och resul­te­rat i någ­ra motin­lägg:

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
in mattis suscipit tempus velit, Donec commodo felis ut nunc facilisis

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest