Bild © Dawn Ashley (CC BY-ND 2.0)

Sökmotoroptimering är död! Eller?

Jobbar du med digital marknadsföring? Då har du säkert hört till leda att sökmotoroptimering är viktigt. Men är det verkligen så? På sista tiden har Google gjort en rad ändringar som mer är något annat har ställt begreppet på ända. I denna artikel förklarar jag hur sökmotorer fungerar, vad det innebär att sökmotoroptimera, begrepp som vit hatt och svart hatt, och inte minst vad alla ändringar från Panda till Hummingbird innebär för dig.

Thomas Barregren
23 oktober 2013

Jobbar du med digi­tal mark­nads­fö­ring? Då har du säkert hört till leda att sök­mo­to­rop­ti­me­ring är vik­tigt. Men är det verk­li­gen så? På sista tiden har Google gjort en rad änd­ring­ar som mer är något annat har ställt begrep­pet på ända. I den­na arti­kel för­kla­rar jag hur sök­mo­to­rer fun­ge­rar, vad det inne­bär att sök­mo­to­rop­ti­me­ra, begrepp som vit hatt och svart hatt, och inte minst vad alla änd­ring­ar från Panda till Hummingbird inne­bär för dig.

Vad är sökmotoroptimering?

Men först: Vad är egent­li­gen sök­mo­to­rop­ti­me­ring? Termen, som ofta för­kor­tas SEO efter det eng­els­ka uttryc­ket search engi­ne opti­mi­za­tion, beteck­nar en rad oli­ka tek­ni­ker och till­vä­ga­gångs­sätt som alla syf­tar till att pla­ce­ra just dina sidor så tidigt som möj­ligt i sökre­sul­ta­tet. Tanken är att desto hög­re upp i resul­tat­lis­tan din sida lig­ger, desto stör­re chans att att den som söker ock­så klic­kar på län­ken och kom­mer till din sida.

För att för­stå hur du kan sök­mo­to­rop­ti­me­ra, och hur du påver­kas av den senas­te tidens änd­ring­ar, så behö­ver du har lite för­stå­el­se för hur sök­mo­to­rer arbe­tar. För dig som kän­ner dig lite osä­ker på det­ta kom­mer först en enkel för­kla­ring.

Söktjänsters anatomi

Med sök­mo­tor menar vi ofta en web­ba­se­rad sök­tjänst för inter­net. De mest kän­da sök­tjäns­ter­na är Google och Bing. I Sverige är det prak­ti­ken bara Google som gäl­ler. En sök­tjänst består av tre delar.

Först är det en sökro­bot (som på eng­els­ka kal­las web craw­ler eller web spi­der). Den sur­far auto­mat­sikt på web­ben och i soci­a­la medi­er för att hit­ta län­kar till nya sidor. Den besö­ker ock­så sidor den redan har varit på, för att se om inne­hål­let har änd­rats.

Den and­ra delen är ett index. Det fun­ge­rar som ett sakre­gis­ter i en bok. För var­je sökord i index­et finns en lis­ta med sidor som bätt­re eller säm­re mat­char sökor­det. Hur bra en sida mat­char ett sökord bestäm­mer dess ran­king. Desto bätt­re match­ning, desto hög­re ran­king, och desto tidi­ga­re i lis­tan. Det är sökro­bo­ten som bestäm­mer under vil­ka sökord en sida skall föras in under och med vil­ken ran­king. Det kal­las för index­e­ring.

Den tred­je och sista delen är den egent­li­ga sök­mo­torn. Den tar emot din sök­frå­ga, slår upp rele­van­ta sökord i index­et, sam­man­stäl­ler ett svar rang­ord­nat efter ran­king och pre­sen­te­rar resul­ta­tet för dig. Sökresultatet kal­las av folk i bran­schen för SERP efter eng­els­kans search engi­ne results page.

Du kan i koden för en webb­si­da tala om för sök­mo­to­rer att du inte vill att sidan skall indexe­ras. Du kan ock­så tala om för sökro­bo­tar att inte föl­ja en länk.

Vad är sökmotoroptimering (igen)?

Sökmotoroptimering hand­lar om att med­ve­tet och sys­te­ma­tiskt påver­ka sökro­bo­tar så

  1. att de hit­ta sidan
  2. att de pla­ce­ra sidan i index­et under öns­ka­de sökord
  3. att de ge sidan så hög ran­king som möj­ligt

Du kan påver­ka på många sätt. Med inne­hål­let (till exem­pel vil­ka ord du använ­der, var du använ­der dem eller hur långt du skri­ver). Med län­kar (till exem­pel vil­ka sidor du län­kar till eller vil­ka sidor som län­kar till dig). Med soci­a­la medi­er (till exem­pel genom att dela det i Google+ eller få många att gil­la ditt inlägg). Med din webb­plats (till exem­pel ditt domän­namn, hur väl­skri­ven din HTML-kod är eller hur snabb din webb­ser­ver är). Och med en mas­sa and­ra saker. Google till exem­pel titar på mer än 200 oli­ka saker.

White hat, grey hat och black hat

Att ”med­ve­tet och sys­te­ma­tiskt påver­ka” låter som falsk­spel. Och ja, myc­ket som har gjorts, och görs än i dag, är både oär­ligt och regel­vid­rigt. Sådan sök­mo­to­rop­ti­me­ring beteck­nas som black hat. Exempel på black hat SEO är när före­tag erbju­der peng­ar eller and­ra för­må­ner för att någon skall län­ka till dem.

Men myc­ket sök­mo­to­rop­ti­me­ring är bara sunt för­nuft och helt i lin­je med sök­tjäns­ter­nas öns­kan och reg­ler. Sådan opti­me­ring beteck­nas som white hat.

Alla före­tag som hjäl­per kun­der med sök­mo­to­rop­ti­me­ring säger att de inte gör black hat. Och jag tror seri­ö­sa SEO-före­tag hål­ler sig (nume­ra) på betryg­gan­de avstånd från det. Men det är inte sam­ma sak som att de bara göra white hat. Många gör saker som för­vis­so inte stri­der mot sök­tjäns­ter­nas reg­ler, men där man kan ifrå­ga­sät­ta om det är i lin­je med ande­me­ning­en och god sed. Sådan opti­me­ring beteck­nas som grey hat. Överdriven använd­ning av ett sökord i en text är ett exem­pel på grey hat.

Gör rätt sökmotoroptimering

Du skall omfam­na white hat opti­me­ring. Det är hjäl­per sökro­bo­tar­na att hit­ta sidan, pla­ce­ra det under rätt sökord, och ge den rätt­vis ran­king. Det i sin tur hjäl­per din mål­grupp.

Och du skall sky både grey och black hat opti­me­ring. Det kan kort­sik­tigt ge dig en bätt­re ran­king. Men kom­mer på lång sikt bara att ska­da ran­king­en, och i värs­ta fall leda till att din webb­plats blir avstängd från Google och and­ra sök­tjäns­ter.

Minns du AltaVista?

World Wide Web, eller kort och gott web­ben, hade fun­nits i ett drygt decen­ni­um, och inter­net ännu läng­re, när Mosaic, den förs­ta gra­fis­ka webb­lä­sa­ren, såg dagens ljus 1993. Men det var Mosaic, och dess efter­föl­ja­re Netscape, som trans­for­me­ra­de både inter­net och web­ben från en mili­tär och aka­de­misk ange­lä­gen­het till ”infor­ma­tion super­hig­h­way” för alla och envar.

Men vart skul­le man åka på des­sa infor­ma­tio­nens motor­vä­gar? Det behöv­des kar­tor. Eller rät­ta­re sagt sök­ba­ra kata­lo­ger över webb­plat­ser. Och såda­na upp­stod i par­ti och minut under 1990-talets and­ra hälft. De mest kän­da het­te AltaVista, Excite, Infoseek, Inktomi, Magellan, Northern Light och Yahoo!.

Kuslig förmåga att visa extremt relevanta resultat

Under 1996 arbe­ta­de två stu­den­ter, som stu­de­ra­de till en mas­ter i data­ve­ten­skap vid Stanforduniversitetet, med en sök­mo­tor som de kal­la­de BackRub. Året där­på byt­te de namn på sök­mo­torn. Och ännu ett år sena­re star­ta­de de ett bolag med sam­ma namn. Sökmotorn och bola­get heter idag Google.

I feb­ru­a­ri 1999 skrev PC Magazine att Google har ”en kus­lig för­må­ga att visa extremt rele­van­ta resul­tat”. Med den­na för­må­ga sopa­de Google banan med kon­kur­rent, som inom något år var full­stän­digt för­bis­prung­na av upp­stic­ka­ren, och är idag döda och bort­glöm­da.

Googles kamp mot skräpinnehåll

AltaVistas och de and­ra sök­mo­to­rer­nas oför­måga att skil­ja agnar­na från vetet blev deras fall. Om inte Google fort­sät­ter att leve­re­ra ”extremt rele­van­ta resul­tat” så kom­mer någon annan göra det, och Google gå sam­ma öde som AltaVista och de and­ra. Detta vet Google. Och där­för har de för­kla­rat krig mot tun­na webb­plat­ser och skräp­in­ne­håll (som Google kal­lar web spam).

Sedan 2011 har Google rul­lat ut den ena för­änd­ring­en efter den and­ra i syf­te att ge mesta möj­li­ga rele­van­ta resul­tat på var­je sök­frå­ga. Först ut var Panda med syf­te ”att för­säm­ra pla­ce­ring­en för låg­kva­li­ta­ti­va webb­plat­ser” och ”att ge bätt­re pla­ce­ring för hög­kva­li­ta­ti­va webb­plat­ser”. Därefter kom Googles page lay­out algo­rithm som straf­far webb­si­dor som har för lite inne­håll ”ovan­för vec­ket”, det vill säga inte till­räck­ligt myc­ket vär­de­fullt inne­håll syn­ligt utan att rul­la. Sen kom Penguin som aggres­sivt straf­fat sök­mo­to­rop­ti­me­ring som inte är white hat. Nyligen har den eng­elsk­språ­ki­ga ver­sio­nen av Google ock­så bör­jat att lyf­ta fram in-depth articles – något som säkert kom­mer till Sverige.

Ny sökmotor

Det eng­els­ka ordet för koli­bri är ock­så nam­net på Googles nya sök­mo­tor – Hummingbird. Det är en helt ny sök­mo­tor som Google tog i bruk i augusti 2013. Fast helt ny är den kanske inte. Enligt Google är Hummingbird byggd av både gam­la delar, som till exem­pel Panda och Penguin, och helt nya delar.

Hummingbird är den störs­ta för­änd­ring­en av Googles motor sedan 2009. Den påver­kar 90% av alla sök­ning­ar. Så vad är så spe­ci­ellt med Hummingbird? För att för­stå det mås­te du först för­stå ”den långa svan­sen”.

Long tail sökord

Antag att du dri­ver en liten tebu­tik i Göteborg. Butiken har en webb­si­da som du vill sökordsop­ti­me­ra. Vilka sökord skall du sat­sa på?

Naturligtvis är ”te” ett av orden. Men om du söker på te så får du fler än 3,3 mil­jar­der träf­far. Inte lätt att stic­ka ut där inte. Minst sagt. Nästan lika många träf­far blir det för ”grönt te”, ”roo­i­bos te” och and­ra van­li­ga sök­fra­ser med ordet te. Men om du söker du på ”tebu­tik i Göteborg” så får du bara 115 träf­far. Och för ”tebu­tik i Göteborg med longjing” finns bara två träf­far.

Kurva där den långa svansen (the long tail) är markerad med gult.
Kurva där den långa svan­sen (the long tail) är mar­ke­rad med gult.

Om du räk­nar alla träf­far för alla tänk­ba­ra sök­fra­ser som inne­hål­ler ordet te så kom­mer du upp­täc­ka att det bara är någ­ra få som har fler än tio träf­far, men att det är oänd­ligt många som har fär­re. Den förs­ta grup­pen är väl­digt gene­rel­la, som till exem­pel ”grönt te”. Och den sena­re är väl­digt spe­ci­fik, som till exem­pel ”tebu­tik i Göteborg med longjing”. Om man ritar för­del­ning­en i ett dia­gram så bil­dar de spe­ci­fi­ka sök­fra­ser­na en lång svans. Därför kal­las des­sa för long tail sökord.

Sökord har förlorat betydelse

Fram till idag har SEO-exper­ter foku­se­rat myc­ket på long tail sökord. Det gäll­de att kom­ma på alla tänk­ba­ra vari­an­ter som mål­grup­pen för webb­si­dan kan tän­kas söka med. Tanken var att det är lät­ta­re att få en bra ran­king på long tail sökord än för de bre­da sökor­den. Och med till­räck­ligt många vari­an­ter, inklu­si­ve alter­na­ti­va stav­ning­ar och fel­stav­ning­ar, så ökar chan­sen att synas.

Men med Hummingbird för­lo­rar long­tail sökord sin bety­del­se. Hummingbird för­sö­ker näm­li­gen tol­ka sök­frå­gor­na, som till över­väl­di­gan­de majo­ri­tet hör till den långa svan­sen, och för­stå vad du som söker egent­li­gen frå­gar efter. Hummingbird tar till sin hjälp annan infor­ma­tion, som till exem­pel var du befin­ner dig när du söker, och vad du har sökt på tidi­ga­re, och så vida­re.

Koncept det nya svarta

Hummingbird för­sö­ker allt­så för­stå vad du söker efter. Google letar inte läng­re i sitt index efter exakt de sökord du har angi­vit utan efter det kon­cept du har beskri­vit med din sök­frå­ga. Och där­för hit­tar Googles sök­mo­tor nume­ra sidor med inne­håll som inte alls inne­hål­ler sökor­det som du angav men som ändå hand­lar om det. Detta är ett bety­del­se­fullt steg mot den så kal­la­de seman­tis­ka web­ben.

Och det är i lju­set av det­ta skif­te, från sökord till kon­cept, som vi kan för­stå var­för Google inte tyc­ker det är något stör­re pro­blem att ta bort sitt fria sökords­verk­tyg som alla SEO-exper­ter har använt sig av, eller att döl­ja för sajt­ä­ga­re vil­ka sökord som besö­ka­re har använt för att kom­ma till deras sida. (Här kan du läsa mer om des­sa för­änd­ring­ar.)

Så är sökmotoroptimering död?

Nej. Men Panda, Penguin och Hummingbird har gjort att det inte läng­re hand­lar om någon mys­tisk konst som bara någ­ra få troll­kar­lar bemäst­rar. Sökmotoroptimering hand­lar idag mest om att bestäm­ma sig för ett kon­cept som en webb­si­da skall hand­la om, och sen skri­va en inte allt för kort, enga­ge­ran­de och intres­sant arti­kel och tän­ka på att skri­va för web­ben. Om det­ta får jag åter­kom­ma en annan gång.

Sprid budskapet

Gillade du den­na arti­kel? Gav den dig något? Sprid den i så fall i soci­a­la medi­er till dina vän­ner, kol­le­gor och bekan­ta.

P.S. Gissa vil­ket kon­cept den­na arti­kel är opti­me­rad med avse­en­de på. 🙂

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
Donec diam Praesent risus. tristique Aenean ante. mi, elit. lectus ut

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest