SOS Barnbyars bilaga i Metro är exempel på advertorial.

SOS Barnbyar – exempel på redaktionell marknadskommunikation

Metro av idag (15 maj 2013) innehöll en tidning i tidningen. Det var SOS Barnbyar som bifogade Världens största familj – ett bra exempel på redaktionell marknadskommunikation.

Thomas Barregren
15 maj 2013

Metro av idag (15 maj 2013) inne­höll en tid­ning i tid­ning­en. Det var SOS Barnbyar som bifo­ga­de Världens störs­ta familj – ett bra exem­pel på redak­tio­nell mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion.

Advertorials är en form av redaktionell marknadskommunikation

SOS Barnbyars bila­ga i Metro var ett bra exem­pel på redak­tio­nell mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion. Tidningen inne­hål­ler fle­ra redak­tio­nel­la artik­lar som är av all­mänt intres­se för mål­grup­pen. Inget påträng­an­de bud­skap – bara intres­se­väc­kan­de artik­lar, bland and­ra ett repor­tage om över­giv­na späd­barn på ett sjuk­hus i Kosovo och en inter­vju med en barn­by­mam­ma. Tidningen är kom­plett med fak­taru­tor, leda­re, ”fem på stan” och van­li­ga annon­ser. Allt proff­sigt pake­te­rat som en rik­tig nyhets­tid­ning.

Just den­na kanal för redak­tio­nell mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion kal­las redak­tio­nell annons eller adver­to­ri­als – mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion skri­vet av jour­na­lis­ter och pake­te­rat som arti­kel eller redak­tio­nell pro­dukt. När adver­to­ri­als används i tid­ning­ars onli­ne-utgå­va kal­las det nati­ve adver­ti­sing. The Guardian skrev i april en intres­sant arti­kel om det­ta.

Advertorials är inte nytt – men omdiskuterat

Advertorials är inte nytt. Ordet i sig är känt sedan 1946 – men feno­me­net har säkert fun­nits långt före det. Ett tidigt exem­pel på en redak­tio­nell annons åter­fanns i New York Times den 15 novem­ber 1949. Annonsen, som är utfor­mad som en arti­kel med rubri­ken ”Last Days of F.D.R.”, gjor­de reklam för decem­ber­num­ret av maga­si­net McCall’s.

Advertorials är en form av tex­tre­klam. Textreklam i all­män­het är ifrå­ga­satt. Det fram­går inte minst av Wikipedias beskriv­ning av ter­men. Ett exem­pel på nylig kri­tik i frå­gan kom­mer från Svenska Jornalistförbundet som i Resumé såga­de Aftonbladets nati­ve adver­ti­sing for­mat.

Bättre med content marketing i egna kanaler

Advertorials och nati­ve adver­ti­sing är allt­så kana­ler för mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion. Rätt använt, som SOS Barnbyar har gjort, tror jag det är utmärk­ta kana­ler. Men det lig­ger i sakens natur att mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion genom des­sa kana­ler blir kam­pan­jer. Det finns undan­tag. Ett exem­pel är Västtrafiks Pling som finns i var­je num­mer av Metro.

Jag anser att redak­tio­nell mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion mås­te bedri­vas lång­sik­tigt och sys­te­ma­tiskt. Då blir det för de all­ra fles­ta syf­ten för dyrt att köpa plats i tid­ning­ars onli­ne- och pap­pers­ut­gå­vor. Därför mås­te en orga­ni­sa­tion eller ett före­tag sat­sa på con­tent mar­ke­ting – redak­tio­nell mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion i egna kana­ler.

Jag vill i sam­man­hang­et pas­sa på och näm­na Resumés arti­kel från igår: Content mar­ke­ting på stark fram­marsch. Läser man den, eller för den delen tar del av Swedish Content Agencies webb­plats, så får man intryc­ket att kund- och med­lems­tid­ning­ar är den alle­na salig­gö­ran­de kana­len. Så är det natur­ligt­vis inte. En väl­skri­ven blogg, en egen YouTube-kanal eller var­för inte en Facebook-sida, är både bil­li­ga­re och effek­ti­va­re kana­ler. Egen tid­ning är ett utmärkt kom­ple­ment till des­sa kana­ler.

Men tve­ka för all del inte att anli­ta Swedish Contents med­lem­mar för att pro­du­ce­ra åtminsto­ne en del av inne­hål­let. Content mar­ke­ting hand­lar ju till syven­de och sist om hög­kva­li­ta­tivt inne­håll av all­mänt intres­se för mål­grup­pen – pre­cis sådant som inne­hållsle­ve­ran­tö­rer är bra på.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
nec venenatis, ultricies dapibus Lorem vel,

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest