Svenskt exempel på content marketing anno 1903

Content marketing är inget nytt. Här presenteras ett svenskt exemplet från 1903. Missa inte den spännande historien som börjar i ett belägrat Paris och slutar i Van den Berghs Food AB.

Thomas Barregren
9 juni 2015

För en tid sedan berät­ta­de jag om ICA:s con­tent mar­ke­ting-histo­ria. Den bör­jar redan 1938. Det är ett tidigt exem­pel på con­tent mar­ke­ting.

Men ICA var långt ifrån först i Sverige. Jag skrev redan i min tidi­ga­re arti­kel att jag hade hit­tat ett svenskt exem­pel från 1903. Och jag lova­de att skri­va om det en annan gång. Och idag är en annan gång.

Om du lyss­na­de på min key­no­te på Stockholm Media Week så har du redan sett exemp­let fladd­ra för­bi. Jag pre­sen­te­ra­de en ny bild var tolf­te sekund, så jag för­står om du inte kom ihåg detal­jer­na. Så både för dig som var där, och för dig som inte var det, ska jag nu avslö­ja det älds­ta svens­ka exemp­let på con­tent mar­ke­ting som jag kän­ner till – då (blink, blink1).

Margarinets tillkomst

Napoleon III. Målning av Franz-Xaver-Winterhalter.
Napoleon III. Målning av Franz Xaver Winterhalter.

1866. Det är oros­ti­der i Europa. Preussen beseg­rar Österrike i det Tyska enhets­kri­get, och fram­står som Frankrikes främs­ta rival om mak­ten i Europa. Den frans­ke kej­sa­ren Napoleon III har diplo­ma­tis­ka mot­gång­ar gente­mot den preus­sis­ke kans­lern Bismarck, och krigs­hets­a­re på båda sidor gör ett krig allt mer ound­vik­ligt.

Samtidigt väx­er den under­när­da befolk­ning­en i stä­der­na. Något som bekym­rar Napoleon III.

För att rus­ta sig inför det annal­kan­de kri­get och lind­ra under­nä­ring­en anslår Napoleon III en stör­re sum­ma peng­ar till den som kan ska­pa ett bil­ligt alter­na­tiv till smör.

Hippolyte Mège-Mouriés
Hippolyte Mège Mouriés

Tre år sena­re lyc­kas den frans­ke kemis­ten Hippolyte Mège-Mouriès att iso­le­ra mar­garinsy­ra ur oxtalg. Han blan­dar det med skum­mjölk, och mar­ga­rin ser dagens ljus. Närmast oät­ligt visa­de det sig, och för­sälj­nings­suc­cén ute­blev.

Året efter, 1870, utbröt det Fransk-tys­ka kri­get. I sep­tem­ber beläg­ra­de de tys­ka 3:e och 4:e armé­er­na Paris. Belägringen vara­de tills sta­den kapi­tu­le­ra­de i mars 1871.

Den beläg­ra­de sta­den sak­na­de helt smör. Den grå­vi­ta emul­sio­nen var det enda som då stod till buds. Margarinet fick sitt genom­brott.

Du und­rar säkert, med rät­ta, vad det­ta har med con­tent mar­ke­ting att göra. Jag kom­mer strax till det.

Christiana smørfabrik

Kunskapen och ryk­ten om mar­ga­ri­nets goda egen­ska­per spreds snabbt. Till Norden kom mar­ga­ri­net efter bara sju år.

Auguste-pellerin. Målning av Henri Mantisse från 1916.
Auguste Pellerin. Målning av Henri Mantisse från 1916.

Det var nors­ka inve­ste­ra­re som loc­ka­de den tek­nis­ke che­fen för mar­ga­rin­fa­bri­ken i Paris, Auguste Pellerin, att flyt­ta till Christiania (nume­ra Oslo) och star­ta Aug. Pellerin fils & co. – mer känd som Christiana smør­fa­brik.

Bättre råva­ror, till­sat­ta aro­mer och gul­färg­ning öka­de popu­la­ri­te­ten. Christiana smør­fa­brik blev en eko­no­misk suc­cé, och följ­des av fler fabri­ker i Paris (1881), Southampton (1891) och Göteborg (1894). Pellerins mar­ga­rin­fa­brik i Göteborg blev Sveriges störs­ta.

Auguste Pellerin blev myc­ket för­mögen på mar­ga­rin. Han köp­te konst för peng­ar­na; bland and­ra Irisar av Vincent van Gogh (se bil­den överst på sidan).

Zenith margarinfabrik

Margarinaktieblaget Zeniths fabrik i Malmö.
Margarinaktieblaget Zeniths fabrik i Malmö.

Pellerin star­ta­de ock­så fabrik i Malmö. Tillsammans med loka­la affärs­män, främst riks­dags­man­nen Cornelius Faxe och hans bror gross­hand­la­ren Lorens Faxe, grun­da­de han Margarinaktiebolaget Zenith 1899.

Med ett akti­e­ka­pi­tal på en mil­jon kro­nor kun­de en stor fabrikslo­kal upp­fö­ras längs Sallerupsvägen, där Zenithgatan lig­ger idag. Fabriken stod klar 1904.

Samma år utkom den and­ra utgå­van av Zeniths Kokbok; ett tidigt exem­pel på con­tent mar­ke­ting.

Content marketing anno 1903

Zeniths mar­ga­rin­fa­brik lät 1903 ge ut den förs­ta utgå­van av sin kok­bok. På titelsi­dan står att läsa:

Zeniths Kokbok. En sam­ling recept för använd­ning af Zeniths mar­ga­rin. Profvade i eget kök och utar­be­ta­de af Anna Borgh. Utdelas gra­tis af Margarin-Aktiebolaget Zenith, Malmö.

Jag har varit runt i boklå­dor och antik­va­ri­at och letat efter exem­plar, och haft tur och hit­tat ett från 1904.

zenith-1904-framsida
Zeniths kok­bok från 1904.

Persilje-omelett

Kokboken känns för­vå­nans­värt modern – sina 111 år till trots. Jag kän­ner igen många recept, och de fles­ta kan lagas utan någ­ra som helst svå­rig­he­ter än idag. Får jag bju­da på per­sil­je-ome­lett?

4 äggu­lor sam­man­vis­pas med 4 matske­dar vat­ten, hvar­ef­ter 4 till skum slag­na ägg­hvi­tor sak­ta irö­ras tilli­ka med ett par matske­dar fint hac­kad per­sil­ja och en liten nypa salt. Blandningen slås sedan på en ome­lett­pan­na, hvari man för­ut har smält ett styc­ke Zeniths mar­ga­rin. Då ome­le­ten »stan­nat», låter man den gli­da ur pan­nan på ett fat och dub­bel­vi­ker den sam­ma gång. I stäl­let för per­sil­ja kan iläg­ga hac­kad gräslök, fint skur­na cham­pig­no­ner, bräckt rökt skin­ka, skur­na i tär­ning­ar o. d.

Bilder

Det enda insla­get i boken som känns lite främ­man­de idag är bil­der­na från fabri­ken. Kokboken avslu­tas med 11 plan­scher som visar inte­ri­ö­rer från dis­po­nen­tens kon­tor till pann­hu­set, natur­ligt­vis någ­ra bil­der från fabriks­gol­vet, och själv­klart de obli­ga­to­ris­ka bil­der­na på fabri­ken exte­ri­ört och per­so­na­len upp­ställd.

Är det content marketing?

Zeniths kok­bok är verk­li­gen ett tidigt exem­pel på con­tent mar­ke­ting. De fyra prin­ci­per­na upp­fylls med råge:

Zeniths kokbok från 1915.
Zeniths kok­bok från 1915.
  • Innehållet till­han­da­hålls för att vara vär­deska­pan­de för husmöd­rar som är mål­grup­pen.
  • Innehållet till­han­da­hålls i en bok som är egen platt­form.
  • Innehållet till­han­da­hålls fort­lö­pan­de under 1903–1926.2
  • Innehållet till­han­da­hålls för att för­änd­ra bete­en­de hos husmöd­rar så att de väl­jer Zeniths mar­ga­rin fram­för smör eller mar­ga­rin från kon­kur­ren­ter.

Sen då?

I bör­jan av 1920-talet slog en bomb ned i den svens­ka mar­ga­rin-idyl­len. Den hol­länds­ka famil­jen Van den Bergh star­ta­de mar­ga­rin­fa­brik i Sundbyberg och sat­sa­de på en låg­pris­lin­je. Våren 1922 utbröt ett pris­krig på mar­ga­rin. De pri­va­ta mar­garin­till­ver­kar­nas mar­gi­nal krymp­te kraf­tigt, medan koo­pe­ra­tio­nen med sina stor­drifts­för­de­lar fick en star­ka­re ställ­ning.

Margarinbolagen fick sto­ra utgif­ter för för­sälj­ning och mark­nads­fö­ring. Det hade inte koo­pe­ra­tio­nen, som där­för fick en ännu star­ka­re ställ­ning.

För att möta kon­kur­ren­sen från koo­pe­ra­tio­nen bil­da­des Margarinfabrikanternas Försäljnings AB, sena­re kal­lad Margarinbolaget, av Van den Bergh, Pellerin, Zentih och övri­ga pri­vat­äg­da mar­garin­till­ver­ka­re. Året var 1926.

Under 1927–30 gick Van den Berghs moder­bo­lag ihop med någ­ra and­ra hol­länds­ka bolag och blev Unilever, som på det sät­tet över­tog Van den Berghs del i Margarinbolaget. Pellerin i Göteborg och Zenith i Malmö går sam­man 1958 och blir AB Pellerin-Zenith. 1961 köp­te Unilever och Pellerin-Zenith ut övri­ga delä­ga­re i Margarinbolaget. Pellerin-Zenith upp­hör­de med verk­sam­he­ten i Göteborg 1965 och i Malmö 1968. 1991 över­tog Unilever alla akti­er i Margarinbolaget, som året där­på slogs ihop med and­ra varu­mär­ken i Unilevers bolag Van den Berghs Food.

Källor

Denna arti­kel byg­ger på upp­gif­ter från många käl­lor. Några har varit vik­ti­ga­re än and­ra och för­tjä­nar där­för att näm­nas:


  1. Jag har sedan Stockholm Media Week fun­nit ett ännu äld­re exem­pel på con­tent mar­ke­ting, som jag ock­så ska åter­kom­ma med. 🙂 
  2. Sista utgå­van som jag har hit­tat är från 1926. Om du kän­ner till en sena­re utgå­va får du gär­na med­de­la mig. 

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
pulvinar consequat. risus. at eget facilisis ut

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest