Vad gäller för användning av bilder på internet?

Från tid till annan väcks frågan om vad som gäller för användning av bilder på internet. Får till exempel en bloggare ta en bild som någon annan publicerat på sitt Instagram-konto och lägga upp på sin blogg? I den här artikeln berättar advokat Erik Ullberg och biträdande juristen Richard Fürst på Wistrand Advokatbyrå om de stränga krav på samtycke som råder för användning av någon annans bild och vilka undantag som eventuellt finns.

Erik Ullberg
14 november 2018

Med utgångs­punkt i att en bild utgörs av ett foto­gra­fi bru­kar des­sa i upp­hovs­rätts­lig mening delas in i foto­gra­fis­ka verk och foto­gra­fis­ka bil­der. Gränsdragningen mel­lan des­sa kate­go­ri­er är inte helt tyd­lig men foto­gra­fis­ka verk skyd­das under foto­gra­fens livs­tid och 70 år efter den­nes bort­gång. Medan en foto­gra­fisk bild skyd­das i 50 år från dagen då bil­den togs.

För att ett foto­gra­fi ska upp­nå det star­ka­re skyd­det genom att betrak­tas som ett verk krävs att det har till­räck­lig ori­gi­na­li­tet och allt­så utgör ett konst­när­ligt verk. En foto­gra­fisk bild för­ut­sät­ter ing­en ori­gi­na­li­tet utan kan vara en helt all­dag­lig bild tagen med mobi­len. Oavsett vil­ken kate­go­ri ett foto­gra­fi inord­nas i så upp­står skyd­det vid dess till­komst och omfat­tar dess kon­kre­ta utfö­ran­de.

Konsekvenser vid otillåtet användande

För att få använ­da någon annans bild krävs som huvud­re­gel ett sam­tyc­ke från den som ska­pat bil­den, det vill säga upp­hovs­man­nen. Vidare mås­te den så kal­la­de ide­el­la rät­ten respek­te­ras, vil­ket exem­pel­vis bety­der att upp­hovs­man­nen ska anges.

I det nyli­gen avgjor­da rätts­fal­let med blog­ga­ren hade den­ne var­ken frå­gat efter eller fått ett sam­tyc­ke från upp­hovs­man­nen. Genom att pub­li­ce­ra bil­den på sin blogg och på så vis göra den till­gäng­lig för all­män­he­ten gjor­de sig blog­ga­ren där­med skyl­dig till upp­hovs­rätts­in­trång.

Konsekvenserna av att inte föl­ja upp­hovs­rättsla­gen kan med­fö­ra ersätt­nings­skyl­dig­het samt i all­var­li­ga­re fall vara straff­bart.

Fritt fram använda annans bild i sociala medier – eller?

Frågan upp­kom­mer om du som upp­hovs­rätts­in­ne­ha­va­re läm­nar ett sam­tyc­ke för and­ra att använ­da dina bil­der när du läg­ger upp des­sa på soci­a­la medi­er. Svaret är att det beror på. I fal­let med blog­ga­ren kom dom­sto­len fram till att den efter­gift som läm­nats i för­hål­lan­de till Instagram inte ska­par en egen rätt för en tred­je part att fritt använ­da bil­den på det sätt som blog­ga­ren gjor­de.

En annan sak är att en per­son som läg­ger upp sina bil­der på exem­pel­vis Facebook eller Instagram sam­ti­digt läm­nar ett sam­tyc­ke till att des­sa aktö­rer har rätt att för­fo­ga över bil­der­na och even­tu­ellt även dela dem med en tred­je part.

Undantag från samtycke finns

I både fal­let med blog­ga­ren och i fal­let Sara Skyttedal mot Dagens Nyheter för­li­ta­de sig blog­ga­ren respek­ti­ve Dagens Nyheter bland annat på undan­ta­get som gäl­ler för använd­ning av verk som syns i sam­band med så kal­la­de dags­hän­del­ser. Detta undan­tag kal­las ibland för pressens låne­rätt.

Enligt upp­hovs­rättsla­gen får näm­li­gen offent­lig­gjor­da verk och bil­der åter­ges i en tid­ning eller tid­skrift i sam­band med en redo­gö­rel­se för en dags­ak­tu­ell hän­del­se. Det för­ut­sät­ter dock att det görs i över­ens­stäm­mel­se med god sed, vil­ket bland annat inne­fat­tar att namn­ge upp­hovs­man­nen och käl­lan, och endast i en omfatt­ning som moti­ve­ras av ända­må­let.

Sedan länge har med en tid­ning eller tid­skrift i förs­ta hand avsetts peri­o­dis­ka pub­li­ka­tio­ner, det vill säga tid­ning­ar eller maga­sin. Emellertid har tek­nik­ut­veck­ling­en gjort att det­ta nume­ra betrak­tas som en snäv defi­ni­tion som läm­nats att klar­gö­ras i rätts­prax­is. Nu för tiden anses till exem­pel en webb­plats med löpan­de pub­li­ce­ring av nyhets­ar­tik­lar, om webb­plat­sen till­han­da­hålls av före­tag med en uppen­bart jour­na­lis­tisk verk­sam­het, som en tid­ning eller tid­skrift i lagens mening.

Domstolens beslut

I fal­let med blog­ga­ren kom dom­sto­len fram till att blog­gen inte var att betrak­ta som en tid­ning eller tid­skrift i lagens mening eftersom den inte mot­sva­ra­des av eller var knu­ten till en pub­li­ka­tion som utkom med en viss peri­o­di­ci­tet. Undantaget för dags­hän­del­ser var där­med inte tillämp­ligt för blog­gen. Därutöver ifrå­ga­sat­te dom­sto­len om bil­den kun­de anses vara fram­ställd i sam­band med en nyhets­re­do­gö­rel­se.

I fal­let röran­de Sara Skyttedals bil­der kom där­e­mot dom­sto­len fram till att webb­plat­sen DN​.se och DN via Twitter ansågs som tid­ning­ar i lagens mening. Dessutom ansågs den hän­del­se som bil­der­na här­rör­de sig från som en frå­ga om en redo­gö­rel­se av en aktu­ell hän­del­se som det tidi­ga­re inte rap­por­te­rats om.

Det fanns även ett infor­ma­tions­in­tres­se då en vid den tid­punk­ten möj­lig par­ti­le­da­re, det vill säga Ebba Bush Thor, före­kom på en av bil­der­na. Domstolen fann även att ett angi­van­de av käl­lan som foto­gra­fi­er­na häm­tats från till­go­do­sågs på ett ade­kvat sätt.

GDPR:s inverkan

Efter GDPR:s infö­ran­de kan även foto­gra­fi­er och fil­mer utgö­ra per­son­upp­gif­ter. All infor­ma­tion som direkt eller indi­rekt kan kny­tas till en levan­de per­son betrak­tas näm­li­gen som en per­son­upp­gift. Det inne­bär att ett sam­tyc­ke om använd­ning kan behö­va inhäm­tas även i det­ta avse­en­de om ing­en annan rätts­lig grund för behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na före­lig­ger.

Mer om vad som gäl­ler med anled­ning av GDPR beskrivs i Cecilia Torelm Tornbergs läsvär­da arti­kel från den 25 april i år.

Användning av en persons bilder i reklam

I mark­nads­fö­rings­hän­se­en­de är det även av vikt att poäng­te­ra att det ock­så krävs ett sam­tyc­ke för att använ­da en iden­ti­fi­er­bar per­sons bild eller namn i reklam eller and­ra kom­mer­si­el­la sam­man­hang.

Som regel krävs ett samtycke

Sammanfattningsvis kan det kon­sta­te­ras att sena­re rätts­prax­is bekräf­tar att möj­lig­he­ten att använ­da någon annans bild utan sam­tyc­ke är starkt begrän­sad. Möjligheten för and­ra än nyhets­re­dak­tio­ner att åbe­ro­pa undan­ta­get för dags­hän­del­ser, exem­pel­vis på en blogg, fram­står som när­mast ute­slu­ten. I ett kom­mer­si­ellt per­spek­tiv mås­te vida­re lagen om namn och bild i reklam beak­tas, vil­ken för­ut­sät­ter sam­tyc­ke från på bil­den före­kom­man­de indi­vid.

Avslutningsvis inne­bär GDPR att om en bild por­trät­te­rar en (levan­de) per­son behö­ver även reg­ler om per­son­upp­gif­ter över­vä­gas.

 

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »
eleifend adipiscing neque. sit velit, porta. tempus consequat. mattis elementum

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest