Vad gäller för användning av bilder på internet?

Från tid till annan väcks frågan om vad som gäller för användning av bilder på internet. Får till exempel en bloggare ta en bild som någon annan publicerat på sitt Instagram-konto och lägga upp på sin blogg? I två förhållandevis färska domar har frågan om vad som är tillåtet och inte utretts. I det första fallet behandlades Dagens Nyheters användning av de bilder Sara Skyttedal lagt upp på Facebook och i det senaste fallet behandlades en bloggares förfogande över en annan persons bild upplagd på Instagram.

I den här artikeln berättar advokat Erik Ullberg och biträdande juristen Richard Fürst på Wistrand Advokatbyrå om de stränga krav på samtycke som råder för användning av någon annans bild och vilka undantag som eventuellt finns. Läs nu!

Så uppstår upphovsrättsligt skydd för bilder

Med utgångspunkt i att en bild utgörs av ett fotografi brukar dessa i upphovsrättslig mening delas in i fotografiska verk och fotografiska bilder. Gränsdragningen mellan dessa kategorier är inte helt tydlig men fotografiska verk skyddas under fotografens livstid och 70 år efter dennes bortgång. Medan en fotografisk bild skyddas i 50 år från dagen då bilden togs.

För att ett fotografi ska uppnå det starkare skyddet genom att betraktas som ett verk krävs att det har tillräcklig originalitet och alltså utgör ett konstnärligt verk. En fotografisk bild förutsätter ingen originalitet utan kan vara en helt alldaglig bild tagen med mobilen. Oavsett vilken kategori ett fotografi inordnas i så uppstår skyddet vid dess tillkomst och omfattar dess konkreta utförande.

Konsekvenser vid otillåtet användande

För att få använda någon annans bild krävs som huvudregel ett samtycke från den som skapat bilden, det vill säga upphovsmannen. Vidare måste den så kallade ideella rätten respekteras, vilket exempelvis betyder att upphovsmannen ska anges.

I det nyligen avgjorda rättsfallet med bloggaren hade denne varken frågat efter eller fått ett samtycke från upphovsmannen. Genom att publicera bilden på sin blogg och på så vis göra den tillgänglig för allmänheten gjorde sig bloggaren därmed skyldig till upphovsrättsintrång.

Konsekvenserna av att inte följa upphovsrättslagen kan medföra ersättningsskyldighet samt i allvarligare fall vara straffbart.

Fritt fram använda annans bild i sociala medier – eller?

Frågan uppkommer om du som upphovsrättsinnehavare lämnar ett samtycke för andra att använda dina bilder när du lägger upp dessa på sociala medier. Svaret är att det beror på. I fallet med bloggaren kom domstolen fram till att den eftergift som lämnats i förhållande till Instagram inte skapar en egen rätt för en tredje part att fritt använda bilden på det sätt som bloggaren gjorde.

En annan sak är att en person som lägger upp sina bilder på exempelvis Facebook eller Instagram samtidigt lämnar ett samtycke till att dessa aktörer har rätt att förfoga över bilderna och eventuellt även dela dem med en tredje part.

Undantag från samtycke finns

I både fallet med bloggaren och i fallet Sara Skyttedal mot Dagens Nyheter förlitade sig bloggaren respektive Dagens Nyheter bland annat på undantaget som gäller för användning av verk som syns i samband med så kallade dagshändelser. Detta undantag kallas ibland för pressens lånerätt.

Enligt upphovsrättslagen får nämligen offentliggjorda verk och bilder återges i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagsaktuell händelse. Det förutsätter dock att det görs i överensstämmelse med god sed, vilket bland annat innefattar att namnge upphovsmannen och källan, och endast i en omfattning som motiveras av ändamålet.

Sedan länge har med en tidning eller tidskrift i första hand avsetts periodiska publikationer, det vill säga tidningar eller magasin. Emellertid har teknikutvecklingen gjort att detta numera betraktas som en snäv definition som lämnats att klargöras i rättspraxis. Nu för tiden anses till exempel en webbplats med löpande publicering av nyhetsartiklar, om webbplatsen tillhandahålls av företag med en uppenbart journalistisk verksamhet, som en tidning eller tidskrift i lagens mening.

Domstolens beslut

[pull right-breakout sidebar]Källor:

B 11629-18: Bloggfallet
Svea HR PMT 722-17: Skyttedal mot DN[/pull]I fallet med bloggaren kom domstolen fram till att bloggen inte var att betrakta som en tidning eller tidskrift i lagens mening eftersom den inte motsvarades av eller var knuten till en publikation som utkom med en viss periodicitet. Undantaget för dagshändelser var därmed inte tillämpligt för bloggen. Därutöver ifrågasatte domstolen om bilden kunde anses vara framställd i samband med en nyhetsredogörelse.

I fallet rörande Sara Skyttedals bilder kom däremot domstolen fram till att webbplatsen DN.se och DN via Twitter ansågs som tidningar i lagens mening. Dessutom ansågs den händelse som bilderna härrörde sig från som en fråga om en redogörelse av en aktuell händelse som det tidigare inte rapporterats om.

Det fanns även ett informationsintresse då en vid den tidpunkten möjlig partiledare, det vill säga Ebba Bush Thor, förekom på en av bilderna. Domstolen fann även att ett angivande av källan som fotografierna hämtats från tillgodosågs på ett adekvat sätt.

GDPR:s inverkan

Efter GDPR:s införande kan även fotografier och filmer utgöra personuppgifter. All information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person betraktas nämligen som en personuppgift. Det innebär att ett samtycke om användning kan behöva inhämtas även i detta avseende om ingen annan rättslig grund för behandling av personuppgifterna föreligger.

Mer om vad som gäller med anledning av GDPR beskrivs i Cecilia Torelm Tornbergs läsvärda artikel från den 25 april i år.

Användning av en persons bilder i reklam

I marknadsföringshänseende är det även av vikt att poängtera att det också krävs ett samtycke för att använda en identifierbar persons bild eller namn i reklam eller andra kommersiella sammanhang.

Som regel krävs ett samtycke

Sammanfattningsvis kan det konstateras att senare rättspraxis bekräftar att möjligheten att använda någon annans bild utan samtycke är starkt begränsad. Möjligheten för andra än nyhetsredaktioner att åberopa undantaget för dagshändelser, exempelvis på en blogg, framstår som närmast utesluten. I ett kommersiellt perspektiv måste vidare lagen om namn och bild i reklam beaktas, vilken förutsätter samtycke från på bilden förekommande individ.

Avslutningsvis innebär GDPR att om en bild porträtterar en (levande) person behöver även regler om personuppgifter övervägas.

 

Erik Ullberg

Författare: Erik Ullberg

Erik Ullberg arbetar inom allmän affärsjuridik med primärt fokus på immateriella rättigheter, reklam, marknadsföring, IT och dataskydd samt offentlig upphandling. Han har särskild erfarenhet från sociala medier, IT, teknik samt reklam- och kommunikationsbranschen. Erik är svensk representant inom GALA (Global Advertising Lawyers Alliance), en sammanslutning av advokater verksamma över hela världen med expertis och erfarenhet inom reklam och marknadsföring. Erik är en återkommande föreläsare inom sina specialområden vid bl.a. Chalmers Tekniska Högskola.

Läs mer av Erik Ullberg

Aenean id, fringilla nunc mattis suscipit
Kntnts nyhesbrev

Kntnts nyhesbrev

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Missa inte nästa artikel!

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest