Vad gäller för användning av bilder på internet?

Från tid till annan väcks frågan om vad som gäller för användning av bilder på internet. Får till exempel en bloggare ta en bild som någon annan publicerat på sitt Instagram-konto och lägga upp på sin blogg? I den här artikeln berättar advokat Erik Ullberg och biträdande juristen Richard Fürst på Wistrand Advokatbyrå om de stränga krav på samtycke som råder för användning av någon annans bild och vilka undantag som eventuellt finns.

Erik Ullberg
14 november 2018

Med utgångs­punkt i att en bild utgörs av ett foto­gra­fi bru­kar des­sa i upp­hovs­rätts­lig mening delas in i foto­gra­fis­ka verk och foto­gra­fis­ka bil­der. Gräns­drag­ning­en mel­lan des­sa kate­go­ri­er är inte helt tyd­lig men foto­gra­fis­ka verk skyd­das under foto­gra­fens livs­tid och 70 år efter den­nes bort­gång. Medan en foto­gra­fisk bild skyd­das i 50 år från dagen då bil­den togs.

För att ett foto­gra­fi ska upp­nå det star­ka­re skyd­det genom att betrak­tas som ett verk krävs att det har till­räck­lig ori­gi­na­li­tet och allt­så utgör ett konst­när­ligt verk. En foto­gra­fisk bild för­ut­sät­ter ing­en ori­gi­na­li­tet utan kan vara en helt all­dag­lig bild tagen med mobi­len. Oav­sett vil­ken kate­go­ri ett foto­gra­fi inord­nas i så upp­står skyd­det vid dess till­komst och omfat­tar dess kon­kre­ta utförande.

Konsekvenser vid otillåtet användande

För att få använ­da någon annans bild krävs som huvud­re­gel ett sam­tyc­ke från den som ska­pat bil­den, det vill säga upp­hovs­man­nen. Vida­re mås­te den så kal­la­de ide­el­la rät­ten respek­te­ras, vil­ket exem­pel­vis bety­der att upp­hovs­man­nen ska anges.

I det nyli­gen avgjor­da rätts­fal­let med blog­ga­ren hade den­ne var­ken frå­gat efter eller fått ett sam­tyc­ke från upp­hovs­man­nen. Genom att pub­li­ce­ra bil­den på sin blogg och på så vis göra den till­gäng­lig för all­män­he­ten gjor­de sig blog­ga­ren där­med skyl­dig till upphovsrättsintrång.

Kon­se­kven­ser­na av att inte föl­ja upp­hovs­rättsla­gen kan med­fö­ra ersätt­nings­skyl­dig­het samt i all­var­li­ga­re fall vara straffbart.

Fritt fram använda annans bild i sociala medier – eller?

Frå­gan upp­kom­mer om du som upp­hovs­rätts­in­ne­ha­va­re läm­nar ett sam­tyc­ke för and­ra att använ­da dina bil­der när du läg­ger upp des­sa på soci­a­la medi­er. Sva­ret är att det beror på. I fal­let med blog­ga­ren kom dom­sto­len fram till att den efter­gift som läm­nats i för­hål­lan­de till Instagram inte ska­par en egen rätt för en tred­je part att fritt använ­da bil­den på det sätt som blog­ga­ren gjorde.

En annan sak är att en per­son som läg­ger upp sina bil­der på exem­pel­vis Face­book eller Instagram sam­ti­digt läm­nar ett sam­tyc­ke till att des­sa aktö­rer har rätt att för­fo­ga över bil­der­na och even­tu­ellt även dela dem med en tred­je part.

Undantag från samtycke finns

I både fal­let med blog­ga­ren och i fal­let Sara Skytte­dal mot Dagens Nyhe­ter för­li­ta­de sig blog­ga­ren respek­ti­ve Dagens Nyhe­ter bland annat på undan­ta­get som gäl­ler för använd­ning av verk som syns i sam­band med så kal­la­de dags­hän­del­ser. Det­ta undan­tag kal­las ibland för pressens lånerätt.

Enligt upp­hovs­rättsla­gen får näm­li­gen offent­lig­gjor­da verk och bil­der åter­ges i en tid­ning eller tid­skrift i sam­band med en redo­gö­rel­se för en dags­ak­tu­ell hän­del­se. Det för­ut­sät­ter dock att det görs i över­ens­stäm­mel­se med god sed, vil­ket bland annat inne­fat­tar att namn­ge upp­hovs­man­nen och käl­lan, och endast i en omfatt­ning som moti­ve­ras av ändamålet.

Sedan länge har med en tid­ning eller tid­skrift i förs­ta hand avsetts peri­o­dis­ka pub­li­ka­tio­ner, det vill säga tid­ning­ar eller maga­sin. Emel­ler­tid har tek­nik­ut­veck­ling­en gjort att det­ta nume­ra betrak­tas som en snäv defi­ni­tion som läm­nats att klar­gö­ras i rätts­prax­is. Nu för tiden anses till exem­pel en webb­plats med löpan­de pub­li­ce­ring av nyhets­ar­tik­lar, om webb­plat­sen till­han­da­hålls av före­tag med en uppen­bart jour­na­lis­tisk verk­sam­het, som en tid­ning eller tid­skrift i lagens mening.

Domstolens beslut

I fal­let med blog­ga­ren kom dom­sto­len fram till att blog­gen inte var att betrak­ta som en tid­ning eller tid­skrift i lagens mening eftersom den inte mot­sva­ra­des av eller var knu­ten till en pub­li­ka­tion som utkom med en viss peri­o­di­ci­tet. Undan­ta­get för dags­hän­del­ser var där­med inte tillämp­ligt för blog­gen. Där­ut­ö­ver ifrå­ga­sat­te dom­sto­len om bil­den kun­de anses vara fram­ställd i sam­band med en nyhetsredogörelse.

I fal­let röran­de Sara Skytte­dals bil­der kom där­e­mot dom­sto­len fram till att webb­plat­sen DN​.se och DN via Twit­ter ansågs som tid­ning­ar i lagens mening. Dess­utom ansågs den hän­del­se som bil­der­na här­rör­de sig från som en frå­ga om en redo­gö­rel­se av en aktu­ell hän­del­se som det tidi­ga­re inte rap­por­te­rats om.

Det fanns även ett infor­ma­tions­in­tres­se då en vid den tid­punk­ten möj­lig par­ti­le­da­re, det vill säga Ebba Bush Thor, före­kom på en av bil­der­na. Dom­sto­len fann även att ett angi­van­de av käl­lan som foto­gra­fi­er­na häm­tats från till­go­do­sågs på ett ade­kvat sätt.

GDPR:s inverkan

Efter GDPR:s infö­ran­de kan även foto­gra­fi­er och fil­mer utgö­ra per­son­upp­gif­ter. All infor­ma­tion som direkt eller indi­rekt kan kny­tas till en levan­de per­son betrak­tas näm­li­gen som en per­son­upp­gift. Det inne­bär att ett sam­tyc­ke om använd­ning kan behö­va inhäm­tas även i det­ta avse­en­de om ing­en annan rätts­lig grund för behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na föreligger.

Mer om vad som gäl­ler med anled­ning av GDPR beskrivs i Ceci­lia Torelm Torn­bergs läsvär­da arti­kel från den 25 april i år.

Användning av en persons bilder i reklam

I mark­nads­fö­rings­hän­se­en­de är det även av vikt att poäng­te­ra att det ock­så krävs ett sam­tyc­ke för att använ­da en iden­ti­fi­er­bar per­sons bild eller namn i reklam eller and­ra kom­mer­si­el­la sammanhang.

Som regel krävs ett samtycke

Sam­man­fatt­nings­vis kan det kon­sta­te­ras att sena­re rätts­prax­is bekräf­tar att möj­lig­he­ten att använ­da någon annans bild utan sam­tyc­ke är starkt begrän­sad. Möj­lig­he­ten för and­ra än nyhets­re­dak­tio­ner att åbe­ro­pa undan­ta­get för dags­hän­del­ser, exem­pel­vis på en blogg, fram­står som när­mast ute­slu­ten. I ett kom­mer­si­ellt per­spek­tiv mås­te vida­re lagen om namn och bild i reklam beak­tas, vil­ken för­ut­sät­ter sam­tyc­ke från på bil­den före­kom­man­de individ.

Avslut­nings­vis inne­bär GDPR att om en bild por­trät­te­rar en (levan­de) per­son behö­ver även reg­ler om per­son­upp­gif­ter övervägas.

 

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »