Väg dina ord på våg

Dåliga texter får dina kunder att fly. Gör därför dina ordval med omsorg, stava rätt och se upp för fallgropar i det främmande språket. Tips på vägen och ett par goda exempel på klavertramp får du i dagens artikel skriven Martin Modigh Karlsson. Läs nu!

Martin Karlsson
18 april 2018

I tre lite läng­re delar har jag gett tips för bätt­re webb­tex­ter. Jag har dis­ku­te­rat hur långa tex­ter kan och får vara, hur man kan tän­ka som en redak­tör för att själv göra sina tex­ter bätt­re samt listat någ­ra van­li­ga och utmär­kan­de fel. Den enk­la anled­ning­en till att göra tex­ter bätt­re (eller att göra bätt­re tex­ter för den delen) är att de tjä­nar på det. Det vik­ti­ga, under­hål­lan­de eller lägereldstriv­sam­ma du har att berät­ta fly­ger helt enkelt bätt­re. Du når läsa­ren utan att det bli extra bru­sigt på vägen.

Mycket mate­ri­al här på KNTNT Magasin hand­lar om con­tent mar­ke­ting. Kanske kan någon där­för ledas att tro att det här med att väga ord och sta­va rätt är vik­ti­gast för de som talar med egen röst, i blog­gar, krö­ni­kor och pod­dar eller vlog­gar (allt är inte bara impro­vi­sa­tion och memo­re­ra­de kun­ska­per om du trod­de det)? Inte då. Tvärt om fak­tiskt, det är lät­ta­re att bort­se från uppen­ba­ra fel om det före­kom­mer i en per­son­lig stil. I tex­ter som ska över­ty­ga på and­ra sätt och ge fak­ta är läsa­re myc­ket mer käns­li­ga.

Text är inte bara blogg

De förs­ta tex­ter­na som behö­ver en över­syn kanske inte är före­ta­gets blogg. Det där sce­na­ri­ot där en poten­ti­ell läsa­re går någon annan­stans på grund av under­må­ligt språk är lika aktu­ellt när det gäl­ler pro­dukt­tex­ter och leverans­vill­kor. Men kon­se­kven­sen är mer direkt känn­bar – ni har för­lo­rat en kund. Tänk efter, finns det någ­ra tex­ter på er webb som är slar­vi­ga? Några som inne­bär en risk att ni fram­står som ose­ri­ö­sa? Om så är fal­let så vet du var du ska bör­ja redi­ge­rings­ar­be­tet.

Flytande köksengelska?

I Sverige är vi duk­ti­ga på eng­els­ka. Vi övar gär­na när vi träf­far eng­elsk­språ­ki­ga (det mås­te vara svårt att lära sig svens­ka för en britt som flyt­tat hit?) och stän­digt får vi beröm från omvärl­den.

”Tack” säger vi ”det är nog för att vi inte dub­bar våra tv-pro­gram. Och så sko­lan för­stås. Free educa­tion!”.

Sedan skri­ver vi ’flu­ent’ efter ”Engelska:” i cv:t.

Fredrik Lindström lär ta såda­na språkskry­ti­sar i sin när­het till närms­ta kök­slå­da och be dem namn­ge van­li­ga verk­tyg. Få, som fak­tiskt inte är fly­tan­de på ett språk, kla­rar såda­na utma­ning­ar. Testa själv:

Köksredskap

Kan du vad alla red­ska­pen heter på eng­els­ka?

Vad är poäng­en med det här nu då? Låt en per­son med eng­els­ka som moders­mål gå ige­nom era eng­els­ka tex­ter. Det krävs en hög språk­lig nivå för att uttryc­ka sig pre­cist; för att säga det man menar. Saknas den nivån är ris­ken att man menar det man kan säga. Vad det än kan vara.

Text är allt­så inte bara blog­gar, pro­dukt­tex­ter eller pre­sen­ta­tio­ner. Det tala­de och på and­ra sätt för­med­la­de ordet är ock­så en del av en slags text.

Carl-Henric Svanbergs ursäktstal till off­ren för BP:s sto­ra läc­kage i mex­i­kans­ka gol­fen bor­de ha kol­lats av någon som fak­tiskt kan eng­els­ka. Då skul­le Carl-Henric Svanberg (eller hans med störs­ta san­no­lik­het nor­disk­språk­li­ga tal­skri­va­re) fått veta att ”small peop­le” inte kom­mer upp­fat­tas som ”van­ligt folk”. Det hade ock­så varit bra om sam­ma per­son fått en för­hand­s­titt på Svenska Fotbollsförbundets pep­pi­ga hash­tag #clap­forswe­den inför VM i Kanada 2015 ock­så. Då hade han eller hon kanske kun­nat påpe­ka att clap på eng­els­ka ock­så är slang för gonor­ré?

Köksredskap från väns­ter till höger:
Spatula, whisk, tong, lad­le och helt enkelt spaghet­ti grab­ber

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »
id vel, Praesent fringilla sit luctus velit, sem, felis Lorem

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest