Vem äger bilden och vem äger bakgrunden?

Att skapa content genom att fotografera och dela bilder är ett effektivt och billigt sätt att marknadsföra varor och tjänster. Men vem äger egentligen bilden som du publicerar i sociala medier och har du rätten att sprida den vidare? Och vad får avbildas för att inte göra intrång i andras rättigheter? Det är inte alls så självklart som du kanske tror. Om detta handlar dagens artikel av advokat Cecilia Torelm Tornberg.

Starkt skydd för bilder

Brott mot den upphovsrättsliga lagstiftningen är idag vardag i sociala medier. Vanligast är att andras bilder publiceras eller delas utan tillstånd. Få verkar känna till, eller i vart fall bry sig om, att det krävs tillstånd från rättighetsinnehavaren innan det är tillåtet att använda bilden.

Istället förefaller det som att en sorts sedvana utvecklats i sociala medier, där man ogenerat använder andras bilder och i bästa fall anger källan – som att det i sig skulle göra användningen tillåten!

Man bör vara medveten om att ett sådant synsätt inte har någon förankring i lagstiftningen. Enligt god sed krävs att källan, det vill säga upphovsmannens namn, skall  anges förutsatt att du fått tillstånd att använda bilden. Skyddet för fotografier i upphovsrättslagen (URL) är synnerligen starkt.

Både fotografiska verk och fotografiska bilder skyddas nämligen av lagen (1 § respektive 49a § URL) Ett fotografiskt verk är en bild som är tillräckligt originell eller med  ett annat ord har verkshöjd för att få skydd av upphovsrättslagen. Skyddstiden är likt andra verk som skyddas av URL 70 år efter upphovsmannens död. Fotografiska bilder som inte har några krav på originalitet skyddas bara i 50 år efter det att bilden togs. I och med att det saknas krav på originalitet innebär det att alla bilder i vart fall är skyddade i 50 år.

Olagliga bilder i sociala medier

När du publicerar en bild i sociala medier överlåter du rätten att använda bilden i och med att du accepterar de allmänna villkoren. För att det skall vara tillåtet för dig att överlåta användningen krävs naturligtvis att det är du som har rätten till bilden från början.

De flesta plattformars allmänna villkor innehåller därför en skrivelse om att varje enskild användare garanterar att man har nödvändiga rättigheter för att de bilder som användaren publicerar får användas och spridas vidare i det sociala mediet. Det innebär också att det inte är tillåtet för någon att använda bilder från sociala medier i andra sammanhang utan upphovsmannens tillstånd.

Tyvärr är det få som kan, vill, eller orkar läsa de allmänna villkoren och sätta sig in i de regler som gäller. Utan att sticka ut hakan allt för långt bedömer jag därför att merparten av de bilder som är publicerade i sociala medier är olagliga!

Man kan givetvis reflektera över varför utvecklingen gått i denna riktning. En sannolik förklaring kan vara att den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att enkelt sprida, dela och publicera bilder och annat upphovsrättsligt skyddatmaterial, i sådan hastighet att det är få som hinner fundera över upphovsrättslagen eller allmänna villkor.

Ytterligare en förklaring kan vara att dessa ”brott” sällan beivras av rättighetsinnehavare när det gäller användning som sker av enskilda. De få domstolsärenden som finns rör kommersiell användning av företag. Och får brotten inga konsekvenser skapas inte heller någon preventiv effekt.

Ändå det finns ingen anledning att utsätta sig för risken att bli anklagad för rättighetsintrång. Det är trots allt inte svårare än att man skall fråga om lov innan man använder annans egendom.

Ditt content kräver tillstånd

Tänk också på att det du avbildar, det vill säga innehållet i bilden, kan kräva särskilt tillstånd innan bilden kan publiceras. Exempelvis är det inte tillåtet att publicera en bild av en person i marknadsföring utan personens särskilda tillstånd.

Personnamn och bilder som används i kommersiella sammanhang skyddas nämligen av lagen om namn och bild i reklam som kräver att tillstånd lämnats av den person som avbildats. Även ett foto av en person anses vara en personuppgift som kan kräva tillstånd för publicering enligt personuppgiftslagen.

Avbildade varumärken eller andra immaterialrättsligt skyddade alster kan också kräva att tillstånd finns. Ytterligare en aspekt att hålla i åtanke är att konstverk som finns på allmänna platser kan kräva tillstånd från upphovsmannen till konstverket.

Enligt 24 § upphovsrättslagen (URL) får konstverk i och för sig avbildas – exempelvis genom fotografering, om de är stadigvarande placerade på allmän plats utomhus, men det gäller att se upp.

Högsta domstolen har nämligen i ett nyligen meddelat beslut (Wikimediamålet) förklarat att 24 § URL inte medger att fotografier som innehåller sådana konstverk, får överföras via internet till allmänheten utan tillstånd. Beslutet innebär alltså att den som skall publicera fotografier på internet, exempelvis i sociala medier, först måste tillförsäkra sig om att tillstånd för användningen finns.

Sammanfattat är det juridiska skyddet för bilder synnerligen starkt. Om du ska skapa content genom att använda bilder bör du därför se till att använda egna bilder eller skaffa det tillstånd som krävs. Tänk även på att det du avbildar, såsom offentliga verk, personer, varumärken med mera, kan vara särskild skyddade i annan lagstiftning.

Din tur

Jag svarar gärna på dina frågor och funderingar i kommentarsfältet nedan.

Cecilia Torelm Tornberg

Författare: Cecilia Torelm Tornberg

Advokat Cecilia Torelm Tornberg är specialiserad på marknads- och immaterialrätt, avtalsrätt samt säljfrämjande åtgärder i Sverige och Norden. Verksam som processombud vid domstol och biträder vid förhandlingar med myndigheter och privata organ. Flitigt anlitad som föreläsare av Berghs School of Communication, universitet, högskolor, organisationer och företag.

Läs mer av Cecilia Torelm Tornberg

3 Kommentarer

  1. Lisar den 23 september 2016 kl 10.06

    När man ska ha ”tillstånd” från en person att lägga upp en bild på denne på sociala medier. Räcker muntligt tillstånd? Eller måste man skriva på papper?



  2. Malin jacobsson den 23 september 2016 kl 15.00

    Hej!
    Super bra artikel! Funderar lite på skärmdumpar, hur fungerar det? Låt oss säga att SVT har publicerat en artikel och jag tar en skärmbild där artikelns ursprung, tittel och bild är med och sedan lägger jag upp det på sociala medier. Hur ser det ut då?



  3. Fredrik Karlsson den 26 september 2016 kl 11.52

    ”Exempelvis är det inte tillåtet att publicera en bild av en person i marknadsföring utan personens särskilda tillstånd.”
    Nu när gränsen mellan redaktionellt innehåll och marknadsföring blir alltmer luddig – när behöver man egentligen som fotograf be personen på bilden att skriva på en modellrelease?



tempus consectetur id nunc ipsum Phasellus tristique at et, dictum
Kntnts nyhesbrev

Kntnts nyhesbrev

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest