Vem äger bilden och vem äger bakgrunden?

Att skapa content genom att fotografera och dela bilder är ett effektivt och billigt sätt att marknadsföra varor och tjänster. Men vem äger egentligen bilden som du publicerar i sociala medier och har du rätten att sprida den vidare? Och vad får avbildas för att inte göra intrång i andras rättigheter? Det är inte alls så självklart som du kanske tror. Om detta handlar dagens artikel av advokat Cecilia Torelm Tornberg.

Cecilia Torelm Tornberg
21 september 2016

Brott mot den upp­hovs­rätts­li­ga lag­stift­ning­en är idag var­dag i soci­a­la medi­er. Vanligast är att and­ras bil­der pub­li­ce­ras eller delas utan till­stånd. Få ver­kar kän­na till, eller i vart fall bry sig om, att det krävs till­stånd från rät­tig­hets­in­ne­ha­va­ren innan det är tillå­tet att använ­da bil­den.

Istället före­fal­ler det som att en sorts sed­va­na utveck­lats i soci­a­la medi­er, där man oge­ne­rat använ­der and­ras bil­der och i bäs­ta fall anger käl­lan – som att det i sig skul­le göra använd­ning­en tillå­ten!

Man bör vara med­ve­ten om att ett sådant syn­sätt inte har någon för­ank­ring i lag­stift­ning­en. Enligt god sed krävs att käl­lan, det vill säga upp­hovs­man­nens namn, skall  anges för­ut­satt att du fått till­stånd att använ­da bil­den. Skyddet för foto­gra­fi­er i upp­hovs­rättsla­gen (URL) är syn­ner­li­gen starkt.

Både foto­gra­fis­ka verk och foto­gra­fis­ka bil­der skyd­das näm­li­gen av lagen (1 § respek­ti­ve 49a § URL) Ett foto­gra­fiskt verk är en bild som är till­räck­ligt ori­gi­nell eller med  ett annat ord har verks­höjd för att få skydd av upp­hovs­rättsla­gen. Skyddstiden är likt and­ra verk som skyd­das av URL 70 år efter upp­hovs­man­nens död. Fotografiska bil­der som inte har någ­ra krav på ori­gi­na­li­tet skyd­das bara i 50 år efter det att bil­den togs. I och med att det sak­nas krav på ori­gi­na­li­tet inne­bär det att alla bil­der i vart fall är skyd­da­de i 50 år.

Olagliga bilder i sociala medier

När du pub­li­ce­rar en bild i soci­a­la medi­er över­lå­ter du rät­ten att använ­da bil­den i och med att du accep­te­rar de all­män­na vill­ko­ren. För att det skall vara tillå­tet för dig att över­lå­ta använd­ning­en krävs natur­ligt­vis att det är du som har rät­ten till bil­den från bör­jan.

De fles­ta platt­for­mars all­män­na vill­kor inne­hål­ler där­för en skri­vel­se om att var­je enskild använ­da­re garan­te­rar att man har nöd­vän­di­ga rät­tig­he­ter för att de bil­der som använ­da­ren pub­li­ce­rar får använ­das och spri­das vida­re i det soci­a­la medi­et. Det inne­bär ock­så att det inte är tillå­tet för någon att använ­da bil­der från soci­a­la medi­er i and­ra sam­man­hang utan upp­hovs­man­nens till­stånd.

Tyvärr är det få som kan, vill, eller orkar läsa de all­män­na vill­ko­ren och sät­ta sig in i de reg­ler som gäl­ler. Utan att stic­ka ut hakan allt för långt bedö­mer jag där­för att mer­par­ten av de bil­der som är pub­li­ce­ra­de i soci­a­la medi­er är olag­li­ga!

Man kan givet­vis reflek­te­ra över var­för utveck­ling­en gått i den­na rikt­ning. En san­no­lik för­kla­ring kan vara att den tek­nis­ka utveck­ling­en gjort det möj­ligt att enkelt spri­da, dela och pub­li­ce­ra bil­der och annat upp­hovs­rätts­ligt skyd­dat­ma­te­ri­al, i sådan has­tig­het att det är få som hin­ner fun­de­ra över upp­hovs­rättsla­gen eller all­män­na vill­kor.

Ytterligare en för­kla­ring kan vara att des­sa ”brott” säl­lan beiv­ras av rät­tig­hets­in­ne­ha­va­re när det gäl­ler använd­ning som sker av enskil­da. De få dom­stol­sä­ren­den som finns rör kom­mer­si­ell använd­ning av före­tag. Och får brot­ten inga kon­se­kven­ser ska­pas inte hel­ler någon pre­ven­tiv effekt.

Ändå det finns ing­en anled­ning att utsät­ta sig för ris­ken att bli ankla­gad för rät­tig­hets­in­trång. Det är trots allt inte svå­ra­re än att man skall frå­ga om lov innan man använ­der annans egen­dom.

Ditt content kräver tillstånd

Tänk ock­så på att det du avbil­dar, det vill säga inne­hål­let i bil­den, kan krä­va sär­skilt till­stånd innan bil­den kan pub­li­ce­ras. Exempelvis är det inte tillå­tet att pub­li­ce­ra en bild av en per­son i mark­nads­fö­ring utan per­so­nens sär­skil­da till­stånd.

Personnamn och bil­der som används i kom­mer­si­el­la sam­man­hang skyd­das näm­li­gen av lagen om namn och bild i reklam som krä­ver att till­stånd läm­nats av den per­son som avbil­dats. Även ett foto av en per­son anses vara en per­son­upp­gift som kan krä­va till­stånd för pub­li­ce­ring enligt per­son­upp­giftsla­gen.

Avbildade varu­mär­ken eller and­ra imma­te­ri­al­rätts­ligt skyd­da­de als­ter kan ock­så krä­va att till­stånd finns. Ytterligare en aspekt att hål­la i åtan­ke är att konst­verk som finns på all­män­na plat­ser kan krä­va till­stånd från upp­hovs­man­nen till konst­ver­ket.

Enligt 24 § upp­hovs­rättsla­gen (URL) får konst­verk i och för sig avbil­das – exem­pel­vis genom foto­gra­fe­ring, om de är sta­dig­va­ran­de pla­ce­ra­de på all­män plats utom­hus, men det gäl­ler att se upp.

Högsta dom­sto­len har näm­li­gen i ett nyli­gen med­de­lat beslut (Wikimediamålet) för­kla­rat att 24 § URL inte med­ger att foto­gra­fi­er som inne­hål­ler såda­na konst­verk, får över­fö­ras via inter­net till all­män­he­ten utan till­stånd. Beslutet inne­bär allt­så att den som skall pub­li­ce­ra foto­gra­fi­er på inter­net, exem­pel­vis i soci­a­la medi­er, först mås­te till­för­säk­ra sig om att till­stånd för använd­ning­en finns.

Sammanfattat är det juri­dis­ka skyd­det för bil­der syn­ner­li­gen starkt. Om du ska ska­pa con­tent genom att använ­da bil­der bör du där­för se till att använ­da egna bil­der eller skaf­fa det till­stånd som krävs. Tänk även på att det du avbil­dar, såsom offent­li­ga verk, per­so­ner, varu­mär­ken med mera, kan vara sär­skild skyd­da­de i annan lag­stift­ning.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
dolor Lorem vel, id massa commodo dolor. venenatis, commodo amet, libero.

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest