Skip to content

Vem äger bilden och vem äger bakgrunden?

Att skapa content genom att fotografera och dela bilder är ett effektivt och billigt sätt att marknadsföra varor och tjänster. Men vem äger egentligen bilden som du publicerar i sociala medier och har du rätten att sprida den vidare? Och vad får avbildas för att inte göra intrång i andras rättigheter? Det är inte alls så självklart som du kanske tror. Om detta handlar dagens artikel av advokat Cecilia Torelm Tornberg.

Cecilia Torelm Tornberg
21 september 2016

Brott mot den upp­hovs­rätts­li­ga lag­stift­ning­en är idag var­dag i soci­a­la medi­er. Vanligast är att and­ras bil­der pub­li­ce­ras eller delas utan till­stånd. Få ver­kar kän­na till, eller i vart fall bry sig om, att det krävs till­stånd från rät­tig­hets­in­ne­ha­va­ren innan det är tillå­tet att använ­da bil­den.

Istället före­fal­ler det som att en sorts sed­va­na utveck­lats i soci­a­la medi­er, där man oge­ne­rat använ­der and­ras bil­der och i bäs­ta fall anger käl­lan – som att det i sig skul­le göra använd­ning­en tillå­ten!

Man bör vara med­ve­ten om att ett sådant syn­sätt inte har någon för­ank­ring i lag­stift­ning­en. Enligt god sed krävs att käl­lan, det vill säga upp­hovs­man­nens namn, skall  anges för­ut­satt att du fått till­stånd att använ­da bil­den. Skyddet för foto­gra­fi­er i upp­hovs­rättsla­gen (URL) är syn­ner­li­gen starkt.

Både foto­gra­fis­ka verk och foto­gra­fis­ka bil­der skyd­das näm­li­gen av lagen (1 § respek­ti­ve 49a § URL) Ett foto­gra­fiskt verk är en bild som är till­räck­ligt ori­gi­nell eller med  ett annat ord har verks­höjd för att få skydd av upp­hovs­rättsla­gen. Skyddstiden är likt and­ra verk som skyd­das av URL 70 år efter upp­hovs­man­nens död. Fotografiska bil­der som inte har någ­ra krav på ori­gi­na­li­tet skyd­das bara i 50 år efter det att bil­den togs. I och med att det sak­nas krav på ori­gi­na­li­tet inne­bär det att alla bil­der i vart fall är skyd­da­de i 50 år.

Olagliga bilder i sociala medier

När du pub­li­ce­rar en bild i soci­a­la medi­er över­lå­ter du rät­ten att använ­da bil­den i och med att du accep­te­rar de all­män­na vill­ko­ren. För att det skall vara tillå­tet för dig att över­lå­ta använd­ning­en krävs natur­ligt­vis att det är du som har rät­ten till bil­den från bör­jan.

De fles­ta platt­for­mars all­män­na vill­kor inne­hål­ler där­för en skri­vel­se om att var­je enskild använ­da­re garan­te­rar att man har nöd­vän­di­ga rät­tig­he­ter för att de bil­der som använ­da­ren pub­li­ce­rar får använ­das och spri­das vida­re i det soci­a­la medi­et. Det inne­bär ock­så att det inte är tillå­tet för någon att använ­da bil­der från soci­a­la medi­er i and­ra sam­man­hang utan upp­hovs­man­nens till­stånd.

Tyvärr är det få som kan, vill, eller orkar läsa de all­män­na vill­ko­ren och sät­ta sig in i de reg­ler som gäl­ler. Utan att stic­ka ut hakan allt för långt bedö­mer jag där­för att mer­par­ten av de bil­der som är pub­li­ce­ra­de i soci­a­la medi­er är olag­li­ga!

Man kan givet­vis reflek­te­ra över var­för utveck­ling­en gått i den­na rikt­ning. En san­no­lik för­kla­ring kan vara att den tek­nis­ka utveck­ling­en gjort det möj­ligt att enkelt spri­da, dela och pub­li­ce­ra bil­der och annat upp­hovs­rätts­ligt skyd­dat­ma­te­ri­al, i sådan has­tig­het att det är få som hin­ner fun­de­ra över upp­hovs­rättsla­gen eller all­män­na vill­kor.

Ytterligare en för­kla­ring kan vara att des­sa ”brott” säl­lan beiv­ras av rät­tig­hets­in­ne­ha­va­re när det gäl­ler använd­ning som sker av enskil­da. De få dom­stol­sä­ren­den som finns rör kom­mer­si­ell använd­ning av före­tag. Och får brot­ten inga kon­se­kven­ser ska­pas inte hel­ler någon pre­ven­tiv effekt.

Ändå det finns ing­en anled­ning att utsät­ta sig för ris­ken att bli ankla­gad för rät­tig­hets­in­trång. Det är trots allt inte svå­ra­re än att man skall frå­ga om lov innan man använ­der annans egen­dom.

Ditt content kräver tillstånd

Tänk ock­så på att det du avbil­dar, det vill säga inne­hål­let i bil­den, kan krä­va sär­skilt till­stånd innan bil­den kan pub­li­ce­ras. Exempelvis är det inte tillå­tet att pub­li­ce­ra en bild av en per­son i mark­nads­fö­ring utan per­so­nens sär­skil­da till­stånd.

Personnamn och bil­der som används i kom­mer­si­el­la sam­man­hang skyd­das näm­li­gen av lagen om namn och bild i reklam som krä­ver att till­stånd läm­nats av den per­son som avbil­dats. Även ett foto av en per­son anses vara en per­son­upp­gift som kan krä­va till­stånd för pub­li­ce­ring enligt per­son­upp­giftsla­gen.

Avbildade varu­mär­ken eller and­ra imma­te­ri­al­rätts­ligt skyd­da­de als­ter kan ock­så krä­va att till­stånd finns. Ytterligare en aspekt att hål­la i åtan­ke är att konst­verk som finns på all­män­na plat­ser kan krä­va till­stånd från upp­hovs­man­nen till konst­ver­ket.

Enligt 24 § upp­hovs­rättsla­gen (URL) får konst­verk i och för sig avbil­das – exem­pel­vis genom foto­gra­fe­ring, om de är sta­dig­va­ran­de pla­ce­ra­de på all­män plats utom­hus, men det gäl­ler att se upp.

Högsta dom­sto­len har näm­li­gen i ett nyli­gen med­de­lat beslut (Wikimediamålet) för­kla­rat att 24 § URL inte med­ger att foto­gra­fi­er som inne­hål­ler såda­na konst­verk, får över­fö­ras via inter­net till all­män­he­ten utan till­stånd. Beslutet inne­bär allt­så att den som skall pub­li­ce­ra foto­gra­fi­er på inter­net, exem­pel­vis i soci­a­la medi­er, först mås­te till­för­säk­ra sig om att till­stånd för använd­ning­en finns.

Sammanfattat är det juri­dis­ka skyd­det för bil­der syn­ner­li­gen starkt. Om du ska ska­pa con­tent genom att använ­da bil­der bör du där­för se till att använ­da egna bil­der eller skaf­fa det till­stånd som krävs. Tänk även på att det du avbil­dar, såsom offent­li­ga verk, per­so­ner, varu­mär­ken med mera, kan vara sär­skild skyd­da­de i annan lag­stift­ning.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gustav Sandberg och biträ­dan­de jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Kntnt Magasin. Detta är en and­ra. Trevlig läs­ning!

Läs artikel »

Vad är artificiell intelligens?

Funderar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Detta är något som vår krö­ni­kör Martin Modigh Karlsson ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens arti­kel.

Läs artikel »

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effektivisera arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Googles ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Detta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alexandra Jung hur du gör!

Läs artikel »

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019.

Läs artikel »

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Kntnt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Samtalet lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Thomas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hän­de?

Läs artikel »

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »
vulputate, quis Nullam eleifend suscipit Aliquam ipsum ultricies justo Donec sem,

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest