Vem jobbar du för egentligen? Kntnt Peptalk 8

I det åttonde avsnittet av Kntnt Peptalk berättar Gabriella Myrén om ett samtal med en begravningsentreprenör. Vad har det med content markering, undrar du. Tja, du får väl lyssna. 🙂

Om man är van läsare av Göteborgs-Posten och dessutom särskilt uppmärksam på innehållet på sidorna som finns längst bak i del 1, så vet man nog vem Gillis Edman är. Gillis driver nämligen sedan många år tillbaka en framgångsrik begravningsbyrå: Gillis Edmans Begravningsbyrå. Så framgångsrikt faktiskt att den rankas som Sveriges största begravningsbyrå ägd av en person.

Fast jag borde kanske vara korrekt och använda imperfekt. Gillis har numera överlåtit det övergripande ansvaret och ägandet till fyra medarbetare även om han fortfarande är väldigt aktiv i byrån. Men vem det är som äger vilken andel är egentligen inte det minsta avgörande för vad jag vill ta upp idag.

Att närma sig en målgrupp som befinner sig i ett utsatt läge

Jag är nämligen nyfiken på hur man bygger sitt varumärke inom begravningsbranschen. I synnerhet om man som jag har läggning att bli lite ängslig och rädd att upplevas som en person som skor sig på andras olycka. Vilket begravningsbranschen skulle kunna liknas vid.

Men så fel jag har. Det är väl den mest naturliga sak i världen och det enda vi kan vara säkra på att vi kommer göra. Dö. Det är bara det att vi sällan vet när eller hur. Framförallt vet vi inte vad som händer sen. Och vad döden – vår egen eller någon anhörigs – gör med oss. Att det påverkar oss det kan vi förstå. Men hur vi förändras, det är svårt att förutspå.

Tillbaka till Gillis. ”Hur har du byggt ditt varumärke?”, frågar jag honom.

”Gabriella”, säger han.

Och jag tänker senare på att han ofta säger mitt namn under vårt samtal. Jag gillar det. Det får mig att känna mig sedd och betydelsefull.

Avgörande framgångsfaktorer för småföretagare

”Gabriella, allt handlar om tillgänglighet. Och för en småföretagare som jag själv är den faktorn helt avgörande.”

”Men det handlar också om närvaro och autencitet.”

Se där. Den viktiga närvaron. Du som lyssnade på mitt förra poddavsnitt som handlade just om närvaro, kan säkert föreställa dig hur jag sitter och nickar åt Gillis ord.

Är det någon egenskap eller tillgång som kan bidra till att bygga ett starkt varumärke så är det en påtaglig närvaro i kundkontakten. Eller om vi kallar det patient-, brukare-, elev-, publik- eller klientkontakt.

Du blir ingen stjärna på scengolvet utan att ha en påtaglig närvaro när du väl står där i strålkastarskenet. Du blir inte en omtyckt läkare utan att din patient upplever din fulla närvaro när ni ses. Du kommer aldrig lyckas som pedagog om du inte är närvarande i mötet med dina elever.

Den tuffa verkligheten kräver stor närvaro

”En sak till”, säger Gillis. ”Om du inte vårdar dessa begrepp – närvaron och autenticiteten – så har du ingen framgång. Och inte nog med det. Du kommer heller inte orka med din verklighet.
Utan att själv vara närvarande skulle jag aldrig orka se alla dessa döda människor hela tiden.”

Och så tar Gillis ett exempel från vardagen.

”Att se en nära vän eller släkting död är ett kraftfullt ögonblick. Det kan lika väl kan mynna ut i en känslomässig framgång där man vågar möta alla sina känslor som i ett rent känslohaveri. Därför är det så viktigt att ha med sig någon som kan ge hjälp, gå med och visa vägen. Just här kan jag med min närvaro möta den sörjandes närvaro. Jag är med, berättar vad som händer och vad som kommer möta dem och visar att jag finns där hela tiden – oavsett vad som sker. För när människor ska utsätta sig för något okänt då känns det gott att ha någon som tryggt går med och som man vet bemästrar situationen.”

Så är det naturligtvis. Och jag förstår ju också att den som med stor fingertoppskänsla, lika delar professionalism och värme samt en påtaglig närvaro kan hjälpa människor genom dessa avgörande passager i livet, också blir omtalad och får fler uppdrag.

Tydlighet är också en slags närvaro

”Sen har vi också blivit mer transparenta kring kostnader och utvecklat en närvaro även i form av ökad tydlighet” fortsätter Gillis som om han läste mina tankar kring det känsliga kapitlet om att bli en lönsam begravningsentreprenör.

Under 1990-talet var trenden att man inte skulle ha någon ceremoni överhuvudtaget. Inga kostnader för kista, inga blommor, inga mottagningar efter, ingenting.

Den trenden är sedan länge förbi.

”Vad tror du det beror på?” frågar jag Gillis.

De livsviktiga riterna

”Jo, Gabriella” fortsätter han. ”Vi människor är skapta för riter. Under livet så förekommer en rad olika övergångsriter: Födsel, bröllop, död. Och när vi sitter där och bevittnar ett dop, ett bröllop eller en begravning påverkas vi. Vi blir berörda. Det är som om någon sätter en spegel framför oss så att vi själva kan ställa oss frågan ’Vem är jag i detta? Vem var jag i detta?’ ”

Exakt så är det ju, tänker jag och minns alla bröllop jag varit på. Hur jag kommer på mig själv att liksom översätta allt som sägs om brudparet till att handla om mig själv och mitt äktenskap. Här är det väl kanske på sin plats att säga att jag absolut kan sitta på en vigsel och önska huvudpersonerna lycka till utan att hela tiden tänka på mig själv.

Vi relaterar allt till vårt eget liv

Men likväl. Det vi människor är med om omsätter vi snabbt till vår egen vardag, våra egna referensramar, våra egna erfarenheter. Vi använder det vi är med om för att ständigt definiera och även omdefiniera oss själva.

”De här riterna” säger Gillis, ”är till för att vi ska kunna landa i våra egna känslor. Vi behöver dem.”

”Vi lägger till exempel mer pengar än någonsin på dödsannonser. Orden blir otroligt viktiga och vi flödar nästan över i vårt behov av att uttrycka oss.”

Känslan av att någon vill lyssna

Jag försöker sätta mig in i hur ett första möte med Gillis eller hans kollegor kan vara. När man är mitt i en sorgeprocess. Kanske har man inte ens påbörjat den på grund av att man är så paralyserad av det som hänt. Vad är det man behöver då?

Någon som lyssnar, tänker jag. Någon som verkligen visar att den lyssnar och som tar sig tid. Någon som är närvarande och vill höra allt du har att säga – för att det uppenbarligen är väldigt viktigt för dig att få det sagt. Någon som lyssnar minst lika uppmärksamt på det som inte sägs. Och som sedan lägger ihop pusslet och förklarar vad han eller hon tycker sig höra. Någon som lugnt och metodiskt visar på en lösning för hur man kan ta sig från detta läge till nästa. Någon som utstrålar uppriktig beslutsamhet att vilja gå med och se till att det här ska bli bra för dig.

Kundnytta, kundnytta, kundnytta

Ska vi översätta detta till krasst marknadsspråk är det ren och skär kundtillfredsställelse vi pratar om. Kundnytta i sin allra renaste form. Det är den vi efterfrågar.

Precis som resten av det svenska näringslivet gör. Eller borde. Åtminstone om man ska tro analyserna av Sverigestudien.

För nu byter jag spår en stund. Fast egentligen inte alls.

I alla fall. Jag har under några års tid följt Sverigestudien med stor spänning. Har du aldrig tidigare hört talas om den tycker jag du ska hämta en kopp kaffe och gå in på sverigestudien.se Det är viktiga minuter att investera i.

Sverigestudien – en sammanställning av svenskarnas värderingar

I korta drag går Sverigestudien ut på att tillfråga svenskar om vilka värderingar de anser karaktäriserar dem själva, deras arbetsplats och det svenska samhället. Svaren har årligen sammanställts och presenterats av Preera och samarbetspartners som Volvo, SKF och Skandia.

Efter att ha redogjort för vilka personliga värderingar man sätter främst har de tillfrågade fått svara på liknande fråga vad gäller deras arbetsplatser. Följande citat är från Sverigestudien 2013.

Enligt studien är kundtillfredsställelse en helt frånvarande värdering på svenska arbetsplatser, vilket blir extra anmärkningsvärt i ett internationellt perspektiv. I samtliga länder som USA, Australien, Kanada, Danmark, Frankrike och Finland hamnar kundtillfredsställelse på topp-tio över rådande värderingar på arbetsplatsen men i Sverige först på plats 55.

Det kan väl ändå inte stämma?

När jag hörde detta kunde jag inte tro mina öron. Helt ärligt. Vad gör vi på våra arbetsplatser? Vem är vi egentligen där för?

Nåväl, detta skulle väl komma att ändras på nu när vi blivit plågsamt medvetna om det, tänkte jag och såg fram emot helt andra resultat när jag satte mig på Världskulturmuséet i Göteborg förrförra våren.

”Den försvunna kunden, som varit ett återkommande tema i alla de Sverigestudier som publicerats, är minst lika försvunnen i år som tidigare.”

Citatet är från Sverigestudien 2014 där kundnyttan, eller kundtillfredsställelsen, otroligt nog halkat ner till plats 57.

Plats 57.

57.

Från 57 till plats nummer ett. Hur svårt kan det vara?

Visst är de anställdas hälsa viktig. Visst är det utvecklande att få känna ansvar och engagemang. Lagarbete är toppen och ärlighet är alltid bättre än motsatsen. Men kom igen, om vi inte bryr oss om kunden så kan vi lika gärna lägga ner.

Och vad är det som säger att de andra värderingarna skulle få mindre fokus bara för att vi väljer att finnas där för kunden? Ska vi kunna serva kunden och se hela bilden så måste vi nog själva se till att vara i balans och fokusera på rätt saker. Vi måste ha ordning på vårt eget torp och i våra egna led. Det ena leder alltid till det andra. Att älska din nästa så som du älskar dig själv.

”Visst finns det verktyg för att varumärkesbygga” säger Gillis. ”Människorna, att det finns bra struktur i alla arbetsmoment och processer, våra veckomöten och alla viktiga samtal mellan medarbetarna. Det är klart att det bildas öar på arbetsplatserna, det är fullt naturligt, och därför är det också viktigt att lokalisera varandras kompetenser och olika fallenheter.”

Du har det i dig. Ta fram det.

Jag sammanfattar för mig själv det jag nyss hört.
Din tillgänglighet. Din närvaro. Din autencitet. Eller äkthet, som det innebär.

Att förstå att du är en viktig del av din kunds vardag och att du själv är en del av lösningen.

”Jag har fått en livsuppgift och den är att tillsammans med andra reflektera över livet. Det är jag tacksam för” avrundar Gillis.

Är du lat? Så bra.

”Och Gabriella, du som också är egenföretagare. Vet du vilken egenskap du ska vara extra rädd om?”

Äntligen! Ett hett tips från en framgångsrik entreprenör. Jag spetsar öronen.

”Gåvan att vara lat. Lathet ska aldrig underskattas. Har du inte förmågan att också kunna släppa allt kommer du bränna ut dig.”

Den smartaste lösningen är ofta enklare än man tror.

Han är klok, den gode Gillis. Och jag funderar på hur alltsammans hänger ihop.

Det goda du gör för dig själv blir gott för någon annan. Det goda du gör för någon annan blir gott för dig.

Bjud på din tillgänglighet och bli mer tillgänglig för dig själv. Bjud på din närvaro och bli mer närvarande i ditt eget liv. Bjud på ditt äkta jag och se hur andra gör detsamma mot dig.

Framgångsreceptet behöver inte vara mer komplicerat än så.

Tack för nu.

Läs eller hör Gabriellas alla krönikor!

Gabriella Myrén

Författare: Gabriella Myrén

Gabriella Myrén är copywriter med förflutet på Forsman & Bodenfors, Mecka och Sunny Side Up; som också har provat på den andra sidan hos bland andra NCC, och undervisat vid Göteborgs Universitet. Idag driver hon den egna byrån MYRENMYREN. Här sammanför hon alla sina kompetenser som pedagog, reklamkreatör, skribent och musiker. Hållbarhetsfrågorna ligger henne varmt om hjärtat och hon drivs av övertygelsen att konkurrenskraften hos företag till stor del avgörs av dess förmåga att kommunicera – såväl inåt som utåt i organisationen.

Läs mer av Gabriella Myrén

libero consequat. quis, sem, ipsum ante. adipiscing accumsan Aliquam elementum dolor Phasellus
Kntnts nyhesbrev

Kntnts nyhesbrev

Gör som 2200+ kollegor.

Fyll i din epostadress och få ett mejl varje fredag med veckans innehåll.

You have Successfully Subscribed!

Pin It on Pinterest