Vem jobbar du för egentligen?

I det åttonde avsnittet av Kntnt Peptalk berättar Gabriella Myrén om ett samtal med en begravningsentreprenör. Vad har det med content markering, undrar du. Tja, du får väl lyssna. :-)

Gabriella Myrén
3 mars 2016

Hör Gabriella läsa sin krö­ni­ka eller läs den själv.

Om man är van läsa­re av Göteborgs-Posten och dess­utom sär­skilt upp­märk­sam på inne­hål­let på sidor­na som finns längst bak i del 1, så vet man nog vem Gillis Edman är. Gillis dri­ver näm­li­gen sedan många år till­ba­ka en fram­gångs­rik begrav­nings­by­rå: Gillis Edmans Begravningsbyrå. Så fram­gångs­rikt fak­tiskt att den ran­kas som Sveriges störs­ta begrav­nings­by­rå ägd av en per­son.

Fast jag bor­de kanske vara kor­rekt och använ­da imper­fekt. Gillis har nume­ra över­lå­tit det över­gri­pan­de ansva­ret och ägan­det till fyra med­ar­be­ta­re även om han fort­fa­ran­de är väl­digt aktiv i byrån. Men vem det är som äger vil­ken andel är egent­li­gen inte det mins­ta avgö­ran­de för vad jag vill ta upp idag.

Att närma sig en målgrupp som befinner sig i ett utsatt läge

Jag är näm­li­gen nyfi­ken på hur man byg­ger sitt varu­mär­ke inom begrav­nings­bran­schen. I syn­ner­het om man som jag har lägg­ning att bli lite ängs­lig och rädd att upp­le­vas som en per­son som skor sig på and­ras olyc­ka. Vilket begrav­nings­bran­schen skul­le kun­na lik­nas vid.

Men så fel jag har. Det är väl den mest natur­li­ga sak i värl­den och det enda vi kan vara säk­ra på att vi kom­mer göra. Dö. Det är bara det att vi säl­lan vet när eller hur. Framförallt vet vi inte vad som hän­der sen. Och vad döden – vår egen eller någon anhö­rigs – gör med oss. Att det påver­kar oss det kan vi för­stå. Men hur vi för­änd­ras, det är svårt att för­ut­spå.

Tillbaka till Gillis. ”Hur har du byggt ditt varu­mär­ke?”, frå­gar jag honom.

”Gabriella”, säger han.

Och jag tän­ker sena­re på att han ofta säger mitt namn under vårt sam­tal. Jag gil­lar det. Det får mig att kän­na mig sedd och bety­del­se­full.

Avgörande framgångsfaktorer för småföretagare

”Gabriella, allt hand­lar om till­gäng­lig­het. Och för en små­fö­re­ta­ga­re som jag själv är den fak­torn helt avgö­ran­de.”

”Men det hand­lar ock­så om när­va­ro och auten­ci­tet.”

Se där. Den vik­ti­ga när­va­ron. Du som lyss­na­de på mitt för­ra pod­dav­snitt som hand­la­de just om när­va­ro, kan säkert före­stäl­la dig hur jag sit­ter och nic­kar åt Gillis ord.

Är det någon egen­skap eller till­gång som kan bidra till att byg­ga ett starkt varu­mär­ke så är det en påtag­lig när­va­ro i kund­kon­tak­ten. Eller om vi kal­lar det pati­ent-, bru­ka­re-, elev-, publik- eller kli­ent­kon­takt.

Du blir ing­en stjär­na på scen­gol­vet utan att ha en påtag­lig när­va­ro när du väl står där i strål­kas­tarske­net. Du blir inte en omtyckt läka­re utan att din pati­ent upp­le­ver din ful­la när­va­ro när ni ses. Du kom­mer ald­rig lyc­kas som peda­gog om du inte är när­va­ran­de i mötet med dina ele­ver.

Den tuffa verkligheten kräver stor närvaro

”En sak till”, säger Gillis. ”Om du inte vår­dar des­sa begrepp – när­va­ron och auten­ti­ci­te­ten – så har du ing­en fram­gång. Och inte nog med det. Du kom­mer hel­ler inte orka med din verk­lig­het.
Utan att själv vara när­va­ran­de skul­le jag ald­rig orka se alla des­sa döda män­ni­skor hela tiden.”

Och så tar Gillis ett exem­pel från var­da­gen.

”Att se en nära vän eller släk­ting död är ett kraft­fullt ögon­blick. Det kan lika väl kan myn­na ut i en känslo­mäs­sig fram­gång där man vågar möta alla sina käns­lor som i ett rent käns­lo­ha­ve­ri. Därför är det så vik­tigt att ha med sig någon som kan ge hjälp, gå med och visa vägen. Just här kan jag med min när­va­ro möta den sör­jan­des när­va­ro. Jag är med, berät­tar vad som hän­der och vad som kom­mer möta dem och visar att jag finns där hela tiden – oav­sett vad som sker. För när män­ni­skor ska utsät­ta sig för något okänt då känns det gott att ha någon som tryggt går med och som man vet bemäst­rar situ­a­tio­nen.”

Så är det natur­ligt­vis. Och jag för­står ju ock­så att den som med stor fing­er­topps­käns­la, lika delar pro­fes­sio­na­lism och vär­me samt en påtag­lig när­va­ro kan hjäl­pa män­ni­skor genom des­sa avgö­ran­de pas­sa­ger i livet, ock­så blir omta­lad och får fler upp­drag.

Tydlighet är också en slags närvaro

”Sen har vi ock­så bli­vit mer trans­pa­ren­ta kring kost­na­der och utveck­lat en när­va­ro även i form av ökad tyd­lig­het” fort­sät­ter Gillis som om han läs­te mina tan­kar kring det käns­li­ga kapit­let om att bli en lön­sam begrav­nings­ent­re­pre­nör.

Under 1990-talet var tren­den att man inte skul­le ha någon cere­mo­ni över­hu­vud­ta­get. Inga kost­na­der för kis­ta, inga blom­mor, inga mot­tag­ning­ar efter, ingen­ting.

Den tren­den är sedan länge för­bi.

”Vad tror du det beror på?” frå­gar jag Gillis.

De livsviktiga riterna

”Jo, Gabriella” fort­sät­ter han. ”Vi män­ni­skor är skap­ta för riter. Under livet så före­kom­mer en rad oli­ka över­gångs­ri­ter: Födsel, bröl­lop, död. Och när vi sit­ter där och bevitt­nar ett dop, ett bröl­lop eller en begrav­ning påver­kas vi. Vi blir berör­da. Det är som om någon sät­ter en spe­gel fram­för oss så att vi själ­va kan stäl­la oss frå­gan ’Vem är jag i det­ta? Vem var jag i det­ta?’ ”

Exakt så är det ju, tän­ker jag och minns alla bröl­lop jag varit på. Hur jag kom­mer på mig själv att lik­som över­sät­ta allt som sägs om brud­pa­ret till att hand­la om mig själv och mitt äkten­skap. Här är det väl kanske på sin plats att säga att jag abso­lut kan sit­ta på en vig­sel och öns­ka huvud­per­so­ner­na lyc­ka till utan att hela tiden tän­ka på mig själv.

Vi relaterar allt till vårt eget liv

Men lik­väl. Det vi män­ni­skor är med om omsät­ter vi snabbt till vår egen var­dag, våra egna refe­rens­ra­mar, våra egna erfa­ren­he­ter. Vi använ­der det vi är med om för att stän­digt defi­ni­e­ra och även omde­fi­ni­e­ra oss själ­va.

”De här riter­na” säger Gillis, ”är till för att vi ska kun­na lan­da i våra egna käns­lor. Vi behö­ver dem.”

”Vi läg­ger till exem­pel mer peng­ar än någon­sin på döds­an­non­ser. Orden blir otro­ligt vik­ti­ga och vi flö­dar näs­tan över i vårt behov av att uttryc­ka oss.”

Känslan av att någon vill lyssna

Jag för­sö­ker sät­ta mig in i hur ett förs­ta möte med Gillis eller hans kol­le­gor kan vara. När man är mitt i en sor­ge­pro­cess. Kanske har man inte ens påbör­jat den på grund av att man är så para­ly­se­rad av det som hänt. Vad är det man behö­ver då?

Någon som lyss­nar, tän­ker jag. Någon som verk­li­gen visar att den lyss­nar och som tar sig tid. Någon som är när­va­ran­de och vill höra allt du har att säga – för att det uppen­bar­li­gen är väl­digt vik­tigt för dig att få det sagt. Någon som lyss­nar minst lika upp­märk­samt på det som inte sägs. Och som sedan läg­ger ihop puss­let och för­kla­rar vad han eller hon tyc­ker sig höra. Någon som lugnt och meto­diskt visar på en lös­ning för hur man kan ta sig från det­ta läge till näs­ta. Någon som utstrå­lar upp­rik­tig beslut­sam­het att vil­ja gå med och se till att det här ska bli bra för dig.

Kundnytta, kundnytta, kundnytta

Ska vi över­sät­ta det­ta till krasst mark­nads­språk är det ren och skär kund­till­freds­stäl­lel­se vi pra­tar om. Kundnytta i sin all­ra renas­te form. Det är den vi efter­frå­gar.

Precis som res­ten av det svens­ka närings­li­vet gör. Eller bor­de. Åtminstone om man ska tro ana­ly­ser­na av Sverigestudien.

För nu byter jag spår en stund. Fast egent­li­gen inte alls.

I alla fall. Jag har under någ­ra års tid följt Sverigestudien med stor spän­ning. Har du ald­rig tidi­ga­re hört talas om den tyc­ker jag du ska häm­ta en kopp kaf­fe och gå in på sve​ri​gestu​di​en​.se Det är vik­ti­ga minu­ter att inve­ste­ra i.

Sverigestudien – en sammanställning av svenskarnas värderingar

I kor­ta drag går Sverigestudien ut på att till­frå­ga svens­kar om vil­ka vär­de­ring­ar de anser karak­tä­ri­se­rar dem själ­va, deras arbets­plats och det svens­ka sam­häl­let. Svaren har årli­gen sam­man­ställts och pre­sen­te­rats av Preera och sam­ar­bets­part­ners som Volvo, SKF och Skandia.

Efter att ha redogjort för vil­ka per­son­li­ga vär­de­ring­ar man sät­ter främst har de till­frå­ga­de fått sva­ra på lik­nan­de frå­ga vad gäl­ler deras arbets­plat­ser. Följande citat är från Sverigestudien 2013.

Enligt stu­di­en är kund­till­freds­stäl­lel­se en helt från­va­ran­de vär­de­ring på svens­ka arbets­plat­ser, vil­ket blir extra anmärk­nings­värt i ett inter­na­tio­nellt per­spek­tiv. I samt­li­ga län­der som USA, Australien, Kanada, Danmark, Frankrike och Finland ham­nar kund­till­freds­stäl­lel­se på topp-tio över rådan­de vär­de­ring­ar på arbets­plat­sen men i Sverige först på plats 55.

Det kan väl ändå inte stämma?

När jag hör­de det­ta kun­de jag inte tro mina öron. Helt ärligt. Vad gör vi på våra arbets­plat­ser? Vem är vi egent­li­gen där för?

Nåväl, det­ta skul­le väl kom­ma att änd­ras på nu när vi bli­vit plåg­samt med­vet­na om det, tänk­te jag och såg fram emot helt and­ra resul­tat när jag sat­te mig på Världskulturmuséet i Göteborg förr­för­ra våren.

”Den för­svun­na kun­den, som varit ett åter­kom­man­de tema i alla de Sverigestudier som pub­li­ce­rats, är minst lika för­svun­nen i år som tidi­ga­re.”

Citatet är från Sverigestudien 2014 där kund­nyt­tan, eller kund­till­freds­stäl­lel­sen, otro­ligt nog hal­kat ner till plats 57.

Plats 57.

57.

Från 57 till plats nummer ett. Hur svårt kan det vara?

Visst är de anställ­das häl­sa vik­tig. Visst är det utveck­lan­de att få kän­na ansvar och enga­ge­mang. Lagarbete är top­pen och ärlig­het är all­tid bätt­re än mot­sat­sen. Men kom igen, om vi inte bryr oss om kun­den så kan vi lika gär­na läg­ga ner.

Och vad är det som säger att de and­ra vär­de­ring­ar­na skul­le få mind­re fokus bara för att vi väl­jer att fin­nas där för kun­den? Ska vi kun­na ser­va kun­den och se hela bil­den så mås­te vi nog själ­va se till att vara i balans och foku­se­ra på rätt saker. Vi mås­te ha ord­ning på vårt eget torp och i våra egna led. Det ena leder all­tid till det and­ra. Att äls­ka din näs­ta så som du äls­kar dig själv.

”Visst finns det verk­tyg för att varu­mär­kes­byg­ga” säger Gillis. ”Människorna, att det finns bra struk­tur i alla arbets­mo­ment och pro­ces­ser, våra vec­komö­ten och alla vik­ti­ga sam­tal mel­lan med­ar­be­tar­na. Det är klart att det bil­das öar på arbets­plat­ser­na, det är fullt natur­ligt, och där­för är det ock­så vik­tigt att loka­li­se­ra varand­ras kom­pe­ten­ser och oli­ka fal­len­he­ter.”

Du har det i dig. Ta fram det.

Jag sam­man­fat­tar för mig själv det jag nyss hört.
Din till­gäng­lig­het. Din när­va­ro. Din auten­ci­tet. Eller äkt­het, som det inne­bär.

Att för­stå att du är en vik­tig del av din kunds var­dag och att du själv är en del av lös­ning­en.

”Jag har fått en livs­upp­gift och den är att till­sam­mans med and­ra reflek­te­ra över livet. Det är jag tack­sam för” avrun­dar Gillis.

Är du lat? Så bra.

”Och Gabriella, du som ock­så är egen­fö­re­ta­ga­re. Vet du vil­ken egen­skap du ska vara extra rädd om?”

Äntligen! Ett hett tips från en fram­gångs­rik ent­re­pre­nör. Jag spet­sar öro­nen.

”Gåvan att vara lat. Lathet ska ald­rig underskat­tas. Har du inte för­må­gan att ock­så kun­na släp­pa allt kom­mer du brän­na ut dig.”

Den smartaste lösningen är ofta enklare än man tror.

Han är klok, den gode Gillis. Och jag fun­de­rar på hur allt­sam­mans häng­er ihop.

Det goda du gör för dig själv blir gott för någon annan. Det goda du gör för någon annan blir gott för dig.

Bjud på din till­gäng­lig­het och bli mer till­gäng­lig för dig själv. Bjud på din när­va­ro och bli mer när­va­ran­de i ditt eget liv. Bjud på ditt äkta jag och se hur and­ra gör det­sam­ma mot dig.

Framgångsreceptet behö­ver inte vara mer kom­pli­ce­rat än så.

Tack för nu.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
Donec commodo nec fringilla massa libero.

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest