Vem jobbar du för egentligen?

I det åttonde avsnittet av Kntnt Peptalk berättar Gabriella Myrén om ett samtal med en begravningsentreprenör. Vad har det med content markering, undrar du. Tja, du får väl lyssna. :-)

Gabriella Myrén
3 mars 2016

Hör Gabriella läsa sin krö­ni­ka eller läs den själv.

Om man är van läsa­re av Göteborgs-Posten och dess­utom sär­skilt upp­märk­sam på inne­hål­let på sidor­na som finns längst bak i del 1, så vet man nog vem Gillis Edman är. Gillis dri­ver näm­li­gen sedan många år till­ba­ka en fram­gångs­rik begrav­nings­by­rå: Gillis Edmans Begravningsbyrå. Så fram­gångs­rikt fak­tiskt att den ran­kas som Sveriges störs­ta begrav­nings­by­rå ägd av en per­son.

Fast jag bor­de kanske vara kor­rekt och använ­da imper­fekt. Gillis har nume­ra över­lå­tit det över­gri­pan­de ansva­ret och ägan­det till fyra med­ar­be­ta­re även om han fort­fa­ran­de är väl­digt aktiv i byrån. Men vem det är som äger vil­ken andel är egent­li­gen inte det mins­ta avgö­ran­de för vad jag vill ta upp idag.

Att närma sig en målgrupp som befinner sig i ett utsatt läge

Jag är näm­li­gen nyfi­ken på hur man byg­ger sitt varu­mär­ke inom begrav­nings­bran­schen. I syn­ner­het om man som jag har lägg­ning att bli lite ängs­lig och rädd att upp­le­vas som en per­son som skor sig på and­ras olyc­ka. Vilket begrav­nings­bran­schen skul­le kun­na lik­nas vid.

Men så fel jag har. Det är väl den mest natur­li­ga sak i värl­den och det enda vi kan vara säk­ra på att vi kom­mer göra. Dö. Det är bara det att vi säl­lan vet när eller hur. Framförallt vet vi inte vad som hän­der sen. Och vad döden – vår egen eller någon anhö­rigs – gör med oss. Att det påver­kar oss det kan vi för­stå. Men hur vi för­änd­ras, det är svårt att för­ut­spå.

Tillbaka till Gillis. ”Hur har du byggt ditt varu­mär­ke?”, frå­gar jag honom.

”Gabriella”, säger han.

Och jag tän­ker sena­re på att han ofta säger mitt namn under vårt sam­tal. Jag gil­lar det. Det får mig att kän­na mig sedd och bety­del­se­full.

Avgörande framgångsfaktorer för småföretagare

”Gabriella, allt hand­lar om till­gäng­lig­het. Och för en små­fö­re­ta­ga­re som jag själv är den fak­torn helt avgö­ran­de.”

”Men det hand­lar ock­så om när­va­ro och auten­ci­tet.”

Se där. Den vik­ti­ga när­va­ron. Du som lyss­na­de på mitt för­ra pod­dav­snitt som hand­la­de just om när­va­ro, kan säkert före­stäl­la dig hur jag sit­ter och nic­kar åt Gillis ord.

Är det någon egen­skap eller till­gång som kan bidra till att byg­ga ett starkt varu­mär­ke så är det en påtag­lig när­va­ro i kund­kon­tak­ten. Eller om vi kal­lar det patient‑, brukare‑, elev‑, publik- eller kli­ent­kon­takt.

Du blir ing­en stjär­na på scen­gol­vet utan att ha en påtag­lig när­va­ro när du väl står där i strål­kas­tarske­net. Du blir inte en omtyckt läka­re utan att din pati­ent upp­le­ver din ful­la när­va­ro när ni ses. Du kom­mer ald­rig lyc­kas som peda­gog om du inte är när­va­ran­de i mötet med dina ele­ver.

Den tuffa verkligheten kräver stor närvaro

”En sak till”, säger Gillis. ”Om du inte vår­dar des­sa begrepp – när­va­ron och auten­ti­ci­te­ten – så har du ing­en fram­gång. Och inte nog med det. Du kom­mer hel­ler inte orka med din verk­lig­het.
Utan att själv vara när­va­ran­de skul­le jag ald­rig orka se alla des­sa döda män­ni­skor hela tiden.”

Och så tar Gillis ett exem­pel från var­da­gen.

”Att se en nära vän eller släk­ting död är ett kraft­fullt ögon­blick. Det kan lika väl kan myn­na ut i en känslo­mäs­sig fram­gång där man vågar möta alla sina käns­lor som i ett rent käns­lo­ha­ve­ri. Därför är det så vik­tigt att ha med sig någon som kan ge hjälp, gå med och visa vägen. Just här kan jag med min när­va­ro möta den sör­jan­des när­va­ro. Jag är med, berät­tar vad som hän­der och vad som kom­mer möta dem och visar att jag finns där hela tiden – oav­sett vad som sker. För när män­ni­skor ska utsät­ta sig för något okänt då känns det gott att ha någon som tryggt går med och som man vet bemäst­rar situ­a­tio­nen.”

Så är det natur­ligt­vis. Och jag för­står ju ock­så att den som med stor fing­er­topps­käns­la, lika delar pro­fes­sio­na­lism och vär­me samt en påtag­lig när­va­ro kan hjäl­pa män­ni­skor genom des­sa avgö­ran­de pas­sa­ger i livet, ock­så blir omta­lad och får fler upp­drag.

Tydlighet är också en slags närvaro

”Sen har vi ock­så bli­vit mer trans­pa­ren­ta kring kost­na­der och utveck­lat en när­va­ro även i form av ökad tyd­lig­het” fort­sät­ter Gillis som om han läs­te mina tan­kar kring det käns­li­ga kapit­let om att bli en lön­sam begrav­nings­ent­re­pre­nör.

Under 1990-talet var tren­den att man inte skul­le ha någon cere­mo­ni över­hu­vud­ta­get. Inga kost­na­der för kis­ta, inga blom­mor, inga mot­tag­ning­ar efter, ingen­ting.

Den tren­den är sedan länge för­bi.

”Vad tror du det beror på?” frå­gar jag Gillis.

De livsviktiga riterna

”Jo, Gabriella” fort­sät­ter han. ”Vi män­ni­skor är skap­ta för riter. Under livet så före­kom­mer en rad oli­ka över­gångs­ri­ter: Födsel, bröl­lop, död. Och när vi sit­ter där och bevitt­nar ett dop, ett bröl­lop eller en begrav­ning påver­kas vi. Vi blir berör­da. Det är som om någon sät­ter en spe­gel fram­för oss så att vi själ­va kan stäl­la oss frå­gan ’Vem är jag i det­ta? Vem var jag i det­ta?’ ”

Exakt så är det ju, tän­ker jag och minns alla bröl­lop jag varit på. Hur jag kom­mer på mig själv att lik­som över­sät­ta allt som sägs om brud­pa­ret till att hand­la om mig själv och mitt äkten­skap. Här är det väl kanske på sin plats att säga att jag abso­lut kan sit­ta på en vig­sel och öns­ka huvud­per­so­ner­na lyc­ka till utan att hela tiden tän­ka på mig själv.

Vi relaterar allt till vårt eget liv

Men lik­väl. Det vi män­ni­skor är med om omsät­ter vi snabbt till vår egen var­dag, våra egna refe­rens­ra­mar, våra egna erfa­ren­he­ter. Vi använ­der det vi är med om för att stän­digt defi­ni­e­ra och även omde­fi­ni­e­ra oss själ­va.

”De här riter­na” säger Gillis, ”är till för att vi ska kun­na lan­da i våra egna käns­lor. Vi behö­ver dem.”

”Vi läg­ger till exem­pel mer peng­ar än någon­sin på döds­an­non­ser. Orden blir otro­ligt vik­ti­ga och vi flö­dar näs­tan över i vårt behov av att uttryc­ka oss.”

Känslan av att någon vill lyssna

Jag för­sö­ker sät­ta mig in i hur ett förs­ta möte med Gillis eller hans kol­le­gor kan vara. När man är mitt i en sor­ge­pro­cess. Kanske har man inte ens påbör­jat den på grund av att man är så para­ly­se­rad av det som hänt. Vad är det man behö­ver då?

Någon som lyss­nar, tän­ker jag. Någon som verk­li­gen visar att den lyss­nar och som tar sig tid. Någon som är när­va­ran­de och vill höra allt du har att säga – för att det uppen­bar­li­gen är väl­digt vik­tigt för dig att få det sagt. Någon som lyss­nar minst lika upp­märk­samt på det som inte sägs. Och som sedan läg­ger ihop puss­let och för­kla­rar vad han eller hon tyc­ker sig höra. Någon som lugnt och meto­diskt visar på en lös­ning för hur man kan ta sig från det­ta läge till näs­ta. Någon som utstrå­lar upp­rik­tig beslut­sam­het att vil­ja gå med och se till att det här ska bli bra för dig.

Kundnytta, kundnytta, kundnytta

Ska vi över­sät­ta det­ta till krasst mark­nads­språk är det ren och skär kund­till­freds­stäl­lel­se vi pra­tar om. Kundnytta i sin all­ra renas­te form. Det är den vi efter­frå­gar.

Precis som res­ten av det svens­ka närings­li­vet gör. Eller bor­de. Åtminstone om man ska tro ana­ly­ser­na av Sverigestudien.

För nu byter jag spår en stund. Fast egent­li­gen inte alls.

I alla fall. Jag har under någ­ra års tid följt Sverigestudien med stor spän­ning. Har du ald­rig tidi­ga­re hört talas om den tyc­ker jag du ska häm­ta en kopp kaf­fe och gå in på sve​ri​gestu​di​en​.se Det är vik­ti­ga minu­ter att inve­ste­ra i.

Sverigestudien – en sammanställning av svenskarnas värderingar

I kor­ta drag går Sverigestudien ut på att till­frå­ga svens­kar om vil­ka vär­de­ring­ar de anser karak­tä­ri­se­rar dem själ­va, deras arbets­plats och det svens­ka sam­häl­let. Svaren har årli­gen sam­man­ställts och pre­sen­te­rats av Preera och sam­ar­bets­part­ners som Volvo, SKF och Skandia.

Efter att ha redogjort för vil­ka per­son­li­ga vär­de­ring­ar man sät­ter främst har de till­frå­ga­de fått sva­ra på lik­nan­de frå­ga vad gäl­ler deras arbets­plat­ser. Följande citat är från Sverigestudien 2013.

Enligt stu­di­en är kund­till­freds­stäl­lel­se en helt från­va­ran­de vär­de­ring på svens­ka arbets­plat­ser, vil­ket blir extra anmärk­nings­värt i ett inter­na­tio­nellt per­spek­tiv. I samt­li­ga län­der som USA, Australien, Kanada, Danmark, Frankrike och Finland ham­nar kund­till­freds­stäl­lel­se på topp-tio över rådan­de vär­de­ring­ar på arbets­plat­sen men i Sverige först på plats 55.

Det kan väl ändå inte stämma?

När jag hör­de det­ta kun­de jag inte tro mina öron. Helt ärligt. Vad gör vi på våra arbets­plat­ser? Vem är vi egent­li­gen där för?

Nåväl, det­ta skul­le väl kom­ma att änd­ras på nu när vi bli­vit plåg­samt med­vet­na om det, tänk­te jag och såg fram emot helt and­ra resul­tat när jag sat­te mig på Världskulturmuséet i Göteborg förr­för­ra våren.

”Den för­svun­na kun­den, som varit ett åter­kom­man­de tema i alla de Sverigestudier som pub­li­ce­rats, är minst lika för­svun­nen i år som tidi­ga­re.”

Citatet är från Sverigestudien 2014 där kund­nyt­tan, eller kund­till­freds­stäl­lel­sen, otro­ligt nog hal­kat ner till plats 57.

Plats 57.

57.

Från 57 till plats nummer ett. Hur svårt kan det vara?

Visst är de anställ­das häl­sa vik­tig. Visst är det utveck­lan­de att få kän­na ansvar och enga­ge­mang. Lagarbete är top­pen och ärlig­het är all­tid bätt­re än mot­sat­sen. Men kom igen, om vi inte bryr oss om kun­den så kan vi lika gär­na läg­ga ner.

Och vad är det som säger att de and­ra vär­de­ring­ar­na skul­le få mind­re fokus bara för att vi väl­jer att fin­nas där för kun­den? Ska vi kun­na ser­va kun­den och se hela bil­den så mås­te vi nog själ­va se till att vara i balans och foku­se­ra på rätt saker. Vi mås­te ha ord­ning på vårt eget torp och i våra egna led. Det ena leder all­tid till det and­ra. Att äls­ka din näs­ta så som du äls­kar dig själv.

”Visst finns det verk­tyg för att varu­mär­kes­byg­ga” säger Gillis. ”Människorna, att det finns bra struk­tur i alla arbets­mo­ment och pro­ces­ser, våra vec­komö­ten och alla vik­ti­ga sam­tal mel­lan med­ar­be­tar­na. Det är klart att det bil­das öar på arbets­plat­ser­na, det är fullt natur­ligt, och där­för är det ock­så vik­tigt att loka­li­se­ra varand­ras kom­pe­ten­ser och oli­ka fal­len­he­ter.”

Du har det i dig. Ta fram det.

Jag sam­man­fat­tar för mig själv det jag nyss hört.
Din till­gäng­lig­het. Din när­va­ro. Din auten­ci­tet. Eller äkt­het, som det inne­bär.

Att för­stå att du är en vik­tig del av din kunds var­dag och att du själv är en del av lös­ning­en.

”Jag har fått en livs­upp­gift och den är att till­sam­mans med and­ra reflek­te­ra över livet. Det är jag tack­sam för” avrun­dar Gillis.

Är du lat? Så bra.

”Och Gabriella, du som ock­så är egen­fö­re­ta­ga­re. Vet du vil­ken egen­skap du ska vara extra rädd om?”

Äntligen! Ett hett tips från en fram­gångs­rik ent­re­pre­nör. Jag spet­sar öro­nen.

”Gåvan att vara lat. Lathet ska ald­rig underskat­tas. Har du inte för­må­gan att ock­så kun­na släp­pa allt kom­mer du brän­na ut dig.”

Den smartaste lösningen är ofta enklare än man tror.

Han är klok, den gode Gillis. Och jag fun­de­rar på hur allt­sam­mans häng­er ihop.

Det goda du gör för dig själv blir gott för någon annan. Det goda du gör för någon annan blir gott för dig.

Bjud på din till­gäng­lig­het och bli mer till­gäng­lig för dig själv. Bjud på din när­va­ro och bli mer när­va­ran­de i ditt eget liv. Bjud på ditt äkta jag och se hur and­ra gör det­sam­ma mot dig.

Framgångsreceptet behö­ver inte vara mer kom­pli­ce­rat än så.

Tack för nu.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
ut elementum tempus suscipit Aenean id quis, Aliquam ut

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest