Därför ska du dela andras innehåll i dina sociala medier

Mellan september 2015 och juli 2016 sändes fyrtio avsnitt av podden Åsikt – en krönika av och med Thomas Barregren. Detta är en återutsändning av avsnitt 35 från den 17 maj 2016.

Thomas Barregren
18 augusti 2017

”Därför ska du dela and­ras inne­håll i dina soci­a­la medi­er”, är rubri­ken för Åsikt 35, den 16 maj 2016, med mig Thomas Barregren.

[Inledande vin­jett]

För att lyc­kas med con­tent mar­ke­ting ska du spri­da myc­ket mer av and­ras inne­håll än av ditt eget. Minst dub­belt så myc­ket.

[Ljud av någon som sät­ter i vrång­stru­pen och utbris­ter ”Va!?”]

Jag viss­te att det skul­le fånga din upp­märk­sam­het. Men det lig­ger myc­ket i påstå­en­det.

I dagens avsnitt av Kntnt Åsikt ska jag för­kla­ra var­för.

[Vinjett]

System för distribution och konvertering

Exempel på ett system för distribution och konvertering.
Exempel på ett system för dis­tri­bu­tion och kon­ver­te­ring.

Kommer du ihåg bil­den jag teck­na­de, både bok­stav­li­gen och bild­li­gen, i för­ra avsnit­tet av Kntnt Åsikt?

Till väns­ter i bil­den finns många oli­ka kana­ler, till exem­pel influ­encers, sök­mo­to­rer, soci­a­la medi­er och nati­ve adver­ti­sing. I mit­ten av bil­den finns öpp­na con­tent-pro­duk­ter, till exem­pel webb­ma­ga­sin, blogg, podd och video-kanal. Och till höger i bil­den finns slut­na con­tent-pro­duk­ter, till exem­pel nyhets­brev, webi­nars, fru­koste­vent och utbild­ning­ar.

Från kana­ler­na till de öpp­na con­tent-pro­duk­ter­na och från con­tent-pro­duk­ter­na till and­ra con­tent-pro­duk­ter finns pilar som repre­sen­te­rar en aktiv och mål­med­ve­ten mark­nads­fö­ring som leder till mikro­kon­ver­te­ring.

Kommer du ihåg?

Bra! Då minns du ock­så att jag beskrev den här väven av kana­ler och con­tent-pro­duk­ter som ett system för dis­tri­bu­tion och kon­ver­te­ring.

Det huvud­sak­li­ga syf­tet med kana­ler­na till väns­ter var att dis­tri­bu­e­ra inne­hål­let från de öpp­na con­tent-pro­duk­ter­na till en bred grupp män­ni­skor. Målet är att attra­he­ra dem till de öpp­na con­tent-pro­duk­ter­na och få dem att åter­kom­ma för mer.

Och det huvud­sak­li­ga syf­tet med de slut­na con­tent-pro­duk­ter­na till höger var att steg för steg puf­fa åter­kom­man­de besö­ka­re allt när­ma­re den för­änd­ring eller för­stärk­ning av bete­en­de du vill upp­nå – till exem­pel att de köper en pro­dukt från ditt före­tag.

Du minns?

Toppen! Och tän­ker du efter så inser du kanske att ditt före­tag redan har ett system för dis­tri­bu­tion och kon­ver­te­ring. Webbplatsens inne­håll dis­tri­bue­ras genom sök­mo­to­rer och soci­a­la medi­er och kon­ver­te­rar besö­ka­re till pre­nu­me­ran­ter av ert nyhets­brev, där det finns rik­ta­de erbju­dan­den som kon­ver­te­rar läsa­re till köpa­re.

Men… Det finns all­tid men, och den­na gång finns det fle­ra – tyvärr. Vi tar dem i tur och ord­ning.

Planera ditt distributions- och konverteringssystem

Men, beror ditt före­tags system för dis­tri­bu­tion och kon­ver­te­ring mer på tur än bra pla­ne­ring? Det bara råkar fin­nas.

Du och dina kol­le­gor tän­ker på att dri­va tra­fik till web­ben när ni pub­li­ce­rar på soci­a­la medi­er. Ni tän­ker sök­mo­to­rop­ti­me­ring när ni fyl­ler webb­plat­sen med inne­håll. På webb­plat­sen finns ett for­mu­lär för att pre­nu­me­re­ra på ert nyhets­brev. Och i det bru­kar ni pro­mo­ta era varor eller tjäns­ter.

Ni råkar göra allt ”rätt” utan egent­lig plan.

Om det är så, så fun­ge­rar syste­met tro­ligt­vis inte alls så effek­tivt som det skul­le göra med en plan.

Mitt råd är där­för att för ett ögon­blick glöm­ma vad ni redan gör, och tän­ka nytt och fräscht. Jag ska ge dig fyra frå­gor att fun­de­ra på. Det hjäl­per dig på vägen.

  1. Vilken öppen con­tent-pro­dukt har du och ditt team både kom­pe­tens och pas­sion nog för att ska­pa och lång­sik­tigt och regel­bun­det pro­du­ce­ra? Naturligtvis ska inne­hål­let ock­så vara rele­vant för er mål­grupp.
  2. Var finns mål­grup­pen när de inte kon­su­me­rar er öpp­na con­tent-pro­dukt? Vad söker de efter? I vil­ka grup­per på Facebook och LinkedIn häng­er de? Vilka hash­tags föl­jer de på Twitter och Instagram? Vem lyss­nar de på? Vilka blog­gar och and­ra webb­plat­ser läser de regel­bun­det? Och så vida­re. Välj någ­ra få av des­sa kana­ler och använd dem för att mark­nads­fö­ra er öpp­na con­tent-pro­dukt.
  3. Vilken slu­ten con­tent-pro­dukt skul­le kon­su­men­ter av er öpp­na con­tent-pro­dukt upp­skat­ta så myc­ket att de ger er åtminsto­ne sin epost­a­dress för att få till­gång till den? Detta är den förs­ta mikro­kon­ver­te­ring­en.
  4. Är kon­su­men­ter­na av den slut­na con­tent-pro­duk­ten till­räck­ligt nischa­de och långt fram i sin besluts­re­sa, för att de åtminsto­ne inte ska ta illa upp om ni fram­för ert kom­mer­si­el­la bud­skap och helst ock­så låter sig påver­kas av det? Eller behövs fler slut­na con­tent-pro­duk­ter och mikro­kon­ver­te­ring innan de når dit?

Det var det förs­ta men­net. Nu till det and­ra.

Dela andras innehåll i dina distributionskanaler

Men, det räc­ker inte med att ha eget inne­håll och ett system för dis­tri­bu­tion och kon­ver­te­ring. Du bör ock­så dis­tri­bu­e­ra and­ras inne­håll i dina soci­a­la medi­er. Tumregeln är minst dub­belt så myc­ket inne­håll av and­ra än av er.

Varför i fri­dens namn ska jag göra det, und­rar du. Häng med så ska jag för­kla­ra.

Facebook, Twitter och LinkedIn använ­der algo­rit­mer för att bestäm­ma vad dina föl­ja­re ska se i sitt flö­de.

När du pos­tar ett inlägg, så hän­der ingen­ting. Men desto mer när en av dina föl­ja­re går in i sitt flö­de. Då jäm­för en algo­ritm ditt inlägg, och alla and­ra inlägg som föl­ja­ren poten­ti­ellt kan se, med inlägg som tidi­ga­re har enga­ge­rat föl­ja­ren. Desto mer likt ditt inne­håll är inne­håll som föl­ja­ren tidi­ga­re har spen­de­rat tid med, gil­lat, delat, kom­men­te­rat och så vida­re, desto stör­re chans att ditt inlägg visas.

Vid Facebooks kon­fe­rens F8 i våras höll deras Vice President of Product Management for News Feed – Adam Mosseri – ett intres­sant före­drag om just det­ta. Kolla gär­na in inspel­ning­en av hans tal,1 som du hit­tar länk till i manu­set som finns på www​.knt​nt​.se/​9​493.

Så, desto mer dina föl­ja­re spen­de­rar tid eller enga­ge­rar sig i and­ras inlägg som lik­nar dina egna, desto ofta­re och tidi­ga­re visas ock­så dina egna inlägg. Därför bör du dela and­ras inlägg som lik­nar dina egna till form och ämne.

Du som är snabb­tänkt frå­gar dig säkert var­för det ändå inte räc­ker med bara eget inne­håll. Inget inne­håll kan vara mer likt ditt eget som just ditt eget. Så var­för inte ösa på med eget inne­håll och se till att dina föl­ja­re spen­de­rar till­räck­ligt med tid och enga­ge­rar sig till­räck­ligt myc­ket med det?

Det finns två skäl. Ett prak­tiskt och ett soci­alt.

Dela för att fylla kanalerna

Det prak­tis­ka skä­let till var­för du kanske inte bör bara spri­da ditt eget inne­håll är tid och resur­ser.

Webben är full med rekom­men­da­tio­ner av hur ofta du bör pos­ta i oli­ka soci­a­la medi­er. En del är base­ra­de på tyc­kan­de och erfa­ren­het, and­ra på mer eller mind­re omfat­tan­de stu­di­er. Men de ham­nar i sam­ma härad:

Socialt mediumFrekvens
LinkedIn1 gång per dag
Facebook2 gång­er per dag
Twitter3 gång­er per dag

Och eftersom vi vill dri­va tra­fik till vår öpp­na con­tent-pro­dukt, som ofta är en webb­plats, så pra­tar vi länk-pos­ter. Och då ana­ly­se­rar de soci­a­la medi­er­na ock­så inne­hål­let som du län­kar till, hur myc­ket tid du spen­de­rar på det och hur det enga­ge­rar dig. Alltså ska alla inlägg län­ka till inne­håll som till form och ämne lik­nar ditt eget.

Om du då bara ska län­ka till eget inne­håll, så tving­as du pro­du­ce­ra och pub­li­ce­ra upp till tre artik­lar per dag. Tre artik­lar som mål­grup­pen ska upp­skat­ta och vil­ja ha. Har du verk­li­gen den tid och de resur­ser som krävs?

Du behö­ver inte sva­ra. Frågan är reto­risk. Jag tror sva­ret för de all­ra fles­ta är ett tyd­ligt nej. Och då åter­står bara att dela and­ras inne­håll.

Men det finns ett skäl till. Ett ännu tyng­re skäl, som hand­lar om hur man upp­för sig i soci­a­la medi­er.

Dela för att visa att du bryr dig

Om du bara använ­der era soci­a­la medi­er för att pum­pa ut reklam för ert eget inne­håll, så kom­mer er mål­grupp gans­ka snart att slu­ta bry sig om era inlägg. Det spe­lar ing­en roll att artik­lar­na är av högs­ta kva­li­tet, är super rele­van­ta och är grymt intres­san­ta. Eller att puf­far­na för dem är minst lika bra, rele­van­ta och intres­san­ta. Alla kom­mer att slå dövö­rat till. Och gans­ka snart kom­mer algo­rit­mer­na att stry­pa er orga­nis­ka räck­vidd till någon ensta­ka pro­cent.

Du kan för­stås beta­la för att synas mer. Men vad hjäl­per det när ändå ing­en bryr sig. Det är bara slö­se­ri med peng­ar.

Det enda sät­tet att för­må dina föl­ja­re i soci­a­la medi­er att enga­ge­ra sig i dina inlägg och spen­de­ra tid med ditt inne­håll är att visa dem att du är där för deras skull. Att du delar och tip­sar om inne­håll som hjäl­per dem. Inte bara eget. Utan ock­så and­ras.

Kuratering

Så nu hop­pas jag du för­står var­för du ska spri­da and­ras inne­håll i dina soci­a­la medi­er. Inte vad som helst, utan sådant som till form och ämne påmin­ner om det du själv ska­par. Syftet är helt enkelt att smör­ja dis­tri­bu­tions-maski­ne­ri­et. Genom att dela inne­håll syns du ofta­re och tidi­ga­re i föl­jar­nas flö­den. Och på köpet fyl­ler du dina soci­a­la medi­er med inne­håll och för­tjä­nar mål­grup­pens upp­skatt­ning.

Naturligtvis ska du med omsorg väl­ja vad du delar. Och för var­je sak du delar, så behö­ver du för­kla­ra för din mål­grupp var­för det är värt deras tid. Denna pro­cess – att väl­ja ut, kom­men­te­ra och spri­da and­ras inne­håll – kal­las med fikon­språk för att kura­te­ra.

6:2:1-regeln

Till sist. Hur myc­ket inne­håll ska du kura­te­ra?

Jag sa inled­nings­vis att en tum­re­gel är minst dub­belt så myc­ket kura­te­rat inne­håll som eget. Så om du pub­li­ce­rar tre egna artik­lar under en vec­ka, så bör du kura­te­ra sex artik­lar av and­ra.

Ibland vill du kanske smy­ga med lite reklam ock­så. Inte för kräng­igt. Det fun­ge­rar inte. Men reklam för en av dina con­tent-pro­duk­ter – ett nyhets­brev, ett fru­kost­se­mi­na­ri­um, en kurs eller något lik­nan­de – det går bra. Jag kal­lar såda­na inlägg för ”mjuk reklam”.

Alltså: Om du pub­li­ce­rar sex kura­te­ra­de artik­lar, så bör du inte pub­li­ce­ra mer än tre egna artik­lar. Och du bör inte byta ut mer än en av dem mot mjuk reklam.

Med and­ra ord sex, två, ett. Därför kal­las tum­re­geln för 6:2:1-regeln.

Men kom ihåg att det är en tum­re­gel. Ingen natur­lag. Poängen är inte de exak­ta siff­ror­na, utan att du ska för­tjä­na upp­märk­sam­het för mjuk reklam med eget vär­deska­pan­de inne­håll, och att du ska för­tjä­na upp­märk­sam­het för eget inne­håll med and­ras inne­håll.

Berätta vad du tycker om Åsikt

[Avslutande vin­jett]

Berätta vad du tyc­ker om Åsikt. Vad gil­lar du? Vad kan göras bätt­re? Skicka ett mejl till tho­mas (med th) sna­bel-a knt​nt​.se.

Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0)


  1. Pausa annons­bloc­ke­ring om du inte ser någon video när du besö­ker sidan. :-/​

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
libero. consectetur dolor felis in neque. massa nunc elit. felis commodo

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest