Den svåra konsten att göra en pudel

Tekniken "att göra en pudel" har ända sedan den introducerades av statsrådet Jan O Karlsson använts flitigt av de som ofrivilligt hamnat i rampljuset. Men det är inte lätt att göra en äkta pudel. I denna krönika, signerad Martin Modigh Karlsson, får du tips på hur du hjälper någon att pudla trovärdigt – om hen ska pudla alls.

Martin Karlsson
6 februari 2019

I min för­ra krö­ni­ka skrev jag om den soci­alpsy­ko­lo­gis­ka ter­men prat­fall-effek­ten – om att bli äls­kad för sina bris­ter. Men alla bris­ter och miss­tag leder inte till fol­kets jubel. Folket ser dig inte som mänsk­lig och jord­nä­ra för att du (eller tro­li­gen någon annan) glän­tar på gar­de­ro­ben och liken ram­lar ut.

Gör en hel pudel

Brister, miss­tag och fel som upp­märk­sam­mas kan, för­u­tom de verk­li­ga kon­se­kven­ser­na, leda till en ohåll­bar situ­a­tion när det kom­mer till för­tro­en­de. En situ­a­tion som mås­te lösas. Vi kanske kan kal­la det för ”platt fall-effek­ten” när miss­ta­gen anses så all­var­li­ga eller smas­ki­ga att man tving­as han­te­ra en kris.

Han tog kom­man­dot på press­kon­fe­ren­sen och hade ett väl­grun­dat manus. Han gjor­de det med stor, tro­vär­dig ödmjuk­het och för­stå­el­se för reak­tio­ner­na ute i lan­det. Han gjor­de en hel pudel – lade sig på rygg och spratt­la­de med benen.

Källa: Dagens Nyheter

Det är med des­sa ord som kom­mu­ni­ka­tions­stra­te­gen Pål Jebsens ska­par det beving­a­de uttryc­ket ”att göra en pudel” (och vari­an­ten ”att pud­la”).

Kanske är det fler än jag som för­vå­nas att det var så pass nyli­gen som 2002. Den som fick honom att tän­ka på sina egna pud­lar var det soci­al­de­mo­kra­tis­ka stats­rå­det Jan O Karlsson. Karlsson hade fått kri­tik för att ha upp­bu­rit dubb­la löner och sva­rat arro­gant på jour­na­lis­ters frå­gor när han plöts­ligt under en press­kon­fe­rens vän­de helt om och ber om ursäkt och erbju­der sig att done­ra peng­ar­na till Olof Palmes min­nes­fond.

Att pud­la har kom­mit att bety­da att med ödmjuk­het göra offent­lig avbön. Pudlandet har inlem­mats i medi­e­lo­gi­ken så att det är när­mast obli­ga­to­riskt för offent­li­ga per­so­ner när kri­ti­ken har nått en viss nivå. Det eller avgå.

Gör inte en falsk pudel

Det är en svår konst att pud­la på rätt sätt. En pudel kan ha fle­ra syf­ten. Det kan hand­la om att ren­två sig – att fak­tiskt be om ursäkt, att för­sö­ka lug­na en kri­tik­storm eller drev. Men det gäl­ler ock­så att fram­stå som kom­pe­tent och vär­dig ett fort­satt för­tro­en­de. Det hand­lar helt enkelt om att be lagom myc­ket om ursäkt. Det lyc­ka­des Jan O Karlsson med i novem­ber 2002. Och det miss­lyc­ka­des Mona Sahlin i maj 2016 när hon får frå­gor om ersätt­ning och intyg till sin liv­vakt.

I en inter­vju med Mona Sahlin säger Expressens repor­ter att han tol­kar hen­nes svar som att  hon i egen­skap av ”natio­nell sam­ord­na­re” har givit liv­vak­ten två anställ­ning­ar, var­på Mona Sahlin tit­tar rakt in i kame­ran och säger på ett sätt som av många upp­fat­tas som arro­gant:

Jag kan säga så här: Han har en anställ­ning på kom­mit­tén, där jag skri­vit fel löne­be­lopp. Sorry, ber om ursäkt, för­skräck­ligt.

Källa: Expressen

Många ver­kar ha svårt att hål­la till­ba­ka reflex­en att skyl­la ifrån sig eller på något sätt sig­na­le­ra hur fel de upp­le­ver att det är att de mås­te be om ursäkt eller för­kla­ra sig.

Jag är kri­tisk mot att jag uttryckt mig oklart.

Jens Spendrup

Så sva­ra­de Jens Spendrup i TV4:s mor­gon­sof­fa med anled­ning av den kri­tik han fick efter att i  Ekots lör­dags­in­ter­vju i feb­ru­a­ri 2014 ha sagt att Sverige inte har till­räck­ligt många kom­pe­ten­ta kvin­nor för att det ska räc­ka till jäm­ställ­da bolags­sty­rel­ser. Det är tänkt att låta som en ursäkt, men är ett bekla­gan­de att vi and­ra har svårt att för­stå honom.

I en arti­kel om kons­ten att be om ursäkt i Dagens Nyheters kom­men­te­rar kom­mu­ni­ka­tions­kon­sul­ten Paul Ronge Jens Spendrups ansträng­da ursäkt:

Det är uppen­bart att Spendrup fort­fa­ran­de tyc­ker som han först sa. När han nu ska pud­la och medi­e­trä­na­re sli­ter sitt hår för att få honom att säga ”rätt” saker så blir det inte tro­vär­digt. Han tram­par runt i kla­ve­ret så att toner­na skär falskt. Man ska inte hål­la på med seman­tis­ka påhitt, det blir ett typex­em­pel på när man inte ska be om ursäkt: när man inte menar det.

Paul Ronge, Dagens Nyheter

Ett lika lurigt sätt att be om ursäkt utan att fak­tiskt be om ursäkt är att foku­se­ra på and­ras käns­lor: ”Om någon tagit illa vid sig så är jag led­sen för det.”

Några tips

Så hur kan du hjäl­pa någon att pud­la? Pr-byrån Westander ger i sin upp­skat­ta­de Pr-hand­bok goda råd, bland and­ra

  • att ta ini­ti­a­ti­vet
  • att lägg alla kor­ten på bor­det
  • att inte för­mins­ka pro­ble­met
  • att redo­vi­sa åtgär­der

Jag hade inte kun­nat säga det bätt­re själv. 🙂

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
felis dolor luctus mattis sit Aliquam vulputate, non

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest