Handlar allt om video?

Vi välkomnar vår nya gästkrönikör! Martin Modigh Karlsson, vd på kommunikations­byrån Bridget i Göteborg. En gång i månaden får vi ta del av hans tankar och klokskaper här i Kntnt Magasin. I sin första krönika sätter han videon som innehållsform under lupp. Upphaussad eller värd all uppmärksamhet? Läs och se om du håller med!

Martin Karlsson
18 oktober 2017

Alla bran­scher har sina buzzwords – heta ter­mer som kom­mer starkt och sedan glöms eller upp­hör att vara i ropet. Ofta var de inte den fräl­sa­re de utmå­la­des som. Många visar sig vara ett vet­tigt verk­tyg bland and­ra i en verk­tygs­lå­da, bara inte det där enda verk­ty­get man behö­ver. Men då har de som ropa­de all­ra högst redan gått vida­re till näs­ta poten­ti­ellt omväl­van­de rörel­se.

Medie och mark­nads­fö­ring är allt annat än för­sko­na­de som bransch. Ibland är det helt nya ord eller före­te­el­ser, ibland väcks gam­la till liv igen. KNTNT Magasin har tidi­ga­re avmys­ti­fi­e­rat begrepp som con­tent, con­tent mar­ke­ting och sök­mo­to­rop­ti­me­ring. Längre bak i dia­ri­et finns ock­så en ord­lis­ta att rekom­men­de­ra: Vad bety­der inne­håll, kana­ler, medi­er, kura­te­ra , …?.

Inom kom­mu­ni­ka­tion har video och rör­ligt gått var­ma ett par år. Orden är inte nya för­stås, men få saker ver­kar heta­re inom digi­tal mark­nads­fö­ring (det skul­le vara AI då för­stås). 2016 sägs vara året då video på all­var fick genom­slag i soci­a­la medi­er och 2017 blir väl året då video tar över totalt. Runt jul kom­mer text och ste­la bil­der tro­ligt­vis vara sat­ta på undan­tag, som män­ni­skor i Terminator-fil­mer­na. Ingen idé att lära bar­nen läsa och skri­va. Eller?

98% av alla video­produktions­byråer vill se mer video

Är video rele­vant eller ett buzzword? Vi matas med siff­ror. 74% av tra­fi­ken kom­mer vara video 2017, 70% av dina kon­kur­ren­ter sat­sar på video, 16% av ame­ri­kans­ka före­tag sän­der live på Facebook.1 Att 74% av tra­fi­ken kom­mer vara video i år syns bland annat i den här arti­keln från Syndacast – Video mar­ke­ting & sta­tistics trends 2015. Av det rekom­men­de­ras slut­sat­sen att som mark­nads­fö­ra­re sat­sa mer på video. Inte kons­tigt kanske, med tan­ke på att avsän­da­ren leve­re­rar vide­oin­ne­håll.

Vi bort­ser från att det är en två år gam­mal upp­skatt­ning och att ”följ ström­men!” inte all­tid är bäst råd för att stic­ka ut. Det finns and­ra pro­blem med den här typen av sif­fer­kläd­da, själv­upp­fyl­lan­de pro­fe­ti­or. De låter över­ty­gan­de, 74% är jät­te­myc­ket, bäst att hop­pa på tåget! Men vad inne­bär det att 74% av tra­fi­ken är video? Till att bör­ja med inne­bär det att 26% av tra­fi­ken på inter­net inte är video, och allt­så består av annat inne­håll. Annat inne­håll som ofta rym­mer långt mer infor­ma­tion ställt till den band­bredd den upp­tar.

En kattvideo säger mer än tusen ord

Låt mig för­kla­ra. Ditt favo­rit­katt­klipp på youtu­be är 3 minu­ter och 51 sekun­der långt. Det kon­su­me­rar 15,4 MB band­bredd om du tit­tar i din mobil på väg från job­bet. Du biter dig lite i tung­an för att inte fnitt­ra högt, för­ra gång­en du gjor­de det fick du näm­li­gen så kons­ti­ga blic­kar. Om du istäl­let tit­tar på din lap­top, under en mikro­pa­us på kon­to­ret, tar sam­ma klipp 47,74 MB i anspråk (själv­klart ser du dina katt­klipp i HD).

Den band­bredd som du just kon­su­me­rat mot­sva­rar 7 700 respek­ti­ve 23 870 stan­dardsi­dor text. Om du lagt band­bred­den på en podcast rör det sig om ett par tim­mars lyss­nan­de i mobi­len per katt­klipp. Jämförelsen är orätt­vis, men poäng­en är att det inte är det mins­ta kons­tigt att stor del av tra­fi­ken på inter­net räk­nat i MB upp­tas av den inne­hålls­form som väger mest. Det är inte omöj­ligt att vi snart får se jäm­fö­rel­ser som visar hur 4k-video, VR och AR spring­er om ”van­lig” video, vil­ket blir lika orätt­vist då det rör sig ofta om betyd­ligt tyng­re pro­ces­ser räk­nat i MB.

2017 Minnesota Cat Video Festival. Sveriges förs­ta katt­vi­de­o­fes­ti­val ord­na­des för­res­ten på Södra Teatern redan 2014.

Min lek med siff­ror till trots, video är på fram­marsch och något som många kon­su­me­rar, men att en stor del av tra­fi­ken utgörs av video inne­bär inte auto­ma­tiskt att and­ra inne­hålls­for­mer trängs undan. Särskilt inte så länge den tid vi till­bring­ar med att kon­su­me­ra inne­håll ökar (vil­ket vis­ser­li­gen inte är så länge till, läs eller lyss­na på Så över­le­ver du ”con­tent shock”. Olika inne­håll pas­sar att kon­su­me­ras vid oli­ka till­fäl­len och i oli­ka syf­ten. Video är ett medie, en kanal, och ald­rig star­ka­re än berät­tel­sen den för­med­lar. Om text bätt­re kun­de fånga käns­lan vi får av den där kna­si­ga kat­ten som hop­pas upp i en tak­fläkt skul­le vi läsa istäl­let för att tit­ta.

Mediet är en del – men budskapet är fortfarande kung

Marshall McLuhan myn­ta­de begrep­pet ”the medium is the mes­sage”1. En av McLuhans poäng­er var att vi i stu­di­er av mass­me­dia inte ska glöm­ma att medi­et i sig bär en mas­sa infor­ma­tion och utgör en kon­text. Att bara tol­ka bud­ska­pet och glöm­ma de dol­da sig­na­ler som ryms i dis­tri­bu­tions­sät­tet leder till en otill­räck­lig tolk­ning.

Men idag kan det vara på sin plats att påmin­na om det omvän­da – bud­ska­pet är fort­fa­ran­de vik­ti­gast. Särskilt om du är den som tar fram bud­ska­pet. Kanal är främst ett sätt att för­med­la bud­skap och bör väl­jas med hän­syn till vad du vill säga, vem du vill nå samt vad du vill åstad­kom­ma. Det ska­dar hel­ler inte att skra­pa lite på ytan på siff­ror som fladd­rar för­bi.

Illustration: Martin Modigh Karlsson

Fotnoter

1. Det finns rele­van­ta rap­por­ter och stu­di­er om inne­håll­s­ty­per. Men vi över­sköljs sam­ti­digt av såda­na här siff­ror ryck­ta ur sina sam­man­hang tack vare det näst senas­te buzzwor­det på områ­det: info­gra­fi­ken. En av siff­ror­na ovan följ­de jag från info­gra­fik a som hän­vi­sa­de till info­gra­fik b, som hän­vi­sa­de till c som i sin tur hän­vi­sa­de till en blogg­post som inte nämn­de siff­ran.

2. Uttrycket är, till­sam­mans med McLuhans ”hot and cold media”, lika miss­för­stått och slent­ri­an­ci­te­rat som Francis Fukuyamas ”end of histo­ry”, vil­ket träff­sä­kert illu­stre­ras i en av mina favo­ritsce­ner i Woody Allens Annie Hall. ”Boy, if life were only like this”.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala platt­for­mar har öpp­nat upp fan­tas­tis­ka möj­lig­he­ter för före­tag att dela med sig av vär­deska­pan­de inne­håll till kun­der och and­ra intres­sen­ter. Men intryc­ket kan bli spre­tigt i den digi­ta­la mil­jön. Därför är redak­tö­rens roll cen­tral i all inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Läs dagens arti­kel skri­ven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »
dapibus elit. libero id mi, dolor pulvinar justo Aenean consectetur amet,

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest