Testa någon annans perspektiv

Vår syn på världen är långt ifrån objektiv. Vi tolkar allt utifrån de vi själva är. Och för att inte missa viktiga infallsvinklar kan vi behöva växla synsätt och roller lite oftare. Men hur? Lyssna på den nionde krönikan av och med Gabriella Myrén så får du ett klädsamt förslag.

Gabriella Myrén
7 april 2016

Hör Gabri­el­la läsa sin krö­ni­ka eller läs den själv.

För en tid sen hade jag ett upp­drag där jag skul­le för­med­la ett före­tags stånd­punkt. (Det här kanske låter väl­digt svä­van­de, men vi kan låta det vara så.)

I mina öron lät deras beskriv­ning av sig själ­va som ett före­tag som gär­na tog ledar­rol­len i sin bransch.

”Då skri­ver jag att ni är modi­ga”, sa jag glatt.

”Abso­lut inte”, löd det snab­ba sva­ret. ”Det ska vi verk­li­gen inte säga.”

Jag trod­de män­ni­skan drev med mig.

”Om vi påstår oss vara modi­ga inne­bär det att vi är vil­li­ga att ta ris­ker. Och det låter inte bra.”

När något självklart blir till raka motsatsen

Jag gapa­de och för­sök­te ta in vad jag just hade hört. Inte modi­ga? Är det möj­ligt att de inte vil­le upp­fat­tas som modiga?

”Nej, vi ska inte ta ris­ker. Eller åtminsto­ne inte använ­da oss av det i kommunikationen.”

Jag hade väl­digt svårt att tack­la det­ta. För mig är modig en vik­tig egen­skap. Något som är helt avgö­ran­de för att man ska kun­na ta sig vida­re, kanske till och med på ett annat sätt än man tidi­ga­re gjort.

Jag respek­te­ra­de vis­ser­li­gen före­ta­gets öns­kan men fort­sat­te grubb­la på detta.

Den livsviktiga kontexten

Per­son­li­gen tyc­ker jag det är oer­hört vik­tigt att kun­na vara modig. Men jag har ock­så för­stått att det i vis­sa lägen inte är den egen­skap som bör lyf­tas. Och det har ute­slu­tan­de att göra med vil­ken kon­text man befin­ner sig i.

Just det. Kon­tex­ten. Tänk så fruk­tans­värt fel det kan bli om vi inte tar hän­syn till kon­tex­ten. Eller så blir det helt galet roligt. En grov giss­ning är att 95% av alla humornum­mer byg­ger på en hän­del­se som utspe­lar sig i en ovän­tad kontext.

Äggparty? För att någon har korsfästs?

Ta till exem­pel Johan Glans magiskt roli­ga ståupp-num­mer om påsken och den helt van­sin­ni­ga idén om att mani­fe­ste­ra en av värl­dens störs­ta reli­gi­o­ners främs­ta hög­ti­der med en fas­ligt mas­sa ägg. Och harar. Och kär­ring­ar med kvast.

Eller Johan Rhe­borgs alter ego Mor­rans genom­äck­li­ga spa­bad i ett sun­kigt gam­malt akva­ri­um. Helt fel stäl­le för en avstres­san­de och häl­so­sam upplevelse.

Och så vidare.

Se hela bilden

Tänk så lätt en mening eller ett utta­lan­de ryckt ur sitt sam­man­hang kan ge en helt annan vin­kel eller upp­fatt­ning. Blan­dar vi dess­utom det här med våra egna för­ut­fat­ta­de mening­ar kan en dis­kus­sion få oana­de kon­se­kven­ser om man inte ser till hela bil­den och tar in samt­li­ga fak­ta och åsikter.

Vi ser ju som sagt inte värl­den som den är. Vi ser den som vi är.

Ju fler desto bättre

Och det är bara en av anled­ning­ar­na till att man på en reklam­by­rå till exem­pel, behö­ver vara fler om kom­mu­ni­ka­tions­kon­cep­tet. Det behövs fle­ra grans­kan­de ögon för att säker­stäl­la att inte utkas­tet bara blir en speg­ling av min egen uppfattning.
Så själv­klart är det bra med många koc­kar. Ju fler ögon och öron desto bättre.

Men det är ock­så bra att ibland vän­da och vri­da på de egna per­spek­ti­ven. De där för­ut­fat­ta­de mening­ar­na har en ten­dens att lite för ofta spe­la oss ett rätt så medi­o­kert spratt.

Vem är du i mötesrummet?

Då syf­tar jag på alla des­sa rol­ler vi spe­lar eller tar oss an i mötes­rum­men eller i vänkretsen.

”Han är en väl­digt liv­lig debattör.”
”Hon ska ju all­tid in och rota i detaljer.”
”Du ser tyd­li­gen inga hin­der överhuvudtaget?”
”Nu är du väl­digt skeptisk.”
”Du säger ju inget.”
”Hon har jämt så gal­na idéer.”
”Han är naiv.”
”Du vill bara bestämma.”
”Du tän­ker bara på faktureringen.”
”Du tror ju det värs­ta om alla hela tiden.”
”Nu är du totalt orealistisk.”

Måste vi vara på ett visst sätt?

Ett möte med alla des­sa rol­ler och egen­ska­per mås­te ju vara ett bra möte, tän­ker jag. Mix­en är vik­tig. Mång­fal­den behövs.
För en per­sons stånd­punkt är inte vik­ti­ga­re för slut­re­sul­ta­tet än någon annans.

Här har jag gått bet många gång­er. Fram­för allt är det här som jag har ned­vär­de­rat mig själv. För att jag inte varit på ett visst sätt.

Alla roller behöver tillsättas

Tidi­ga­re kun­de jag klan­ka ner på mig själv för att jag inte var till­räck­ligt dri­van­de i dis­kus­sio­nen, utan mest bara sut­tit och lyss­nat för att istäl­let för­sö­ka ska­pa mig en bild av vil­ka åsik­ter som egent­li­gen ryms runt bordet.

Men med åren har jag fat­tat: Det är ju en bra egen­skap. Eller rät­ta­re sagt, det är ock­så en vik­tig roll att fyl­la runt diskussionsbordet.

Vi mås­te vara på oli­ka sätt. Vi mås­te lyf­ta oli­ka saker. Vi mås­te ha fle­ra infallsvinklar.

Att skilja på sak och person

Felet vi allt­för ofta gör är att miss­ta en per­sons roll i bland annat mötes­si­tu­a­tio­nen för deras enda per­son­lig­het eller egen­skap. I en välsmord grupp kan med­lem­mar­na till­fäl­ligt fyl­la de rol­ler som för när­va­ran­de är vakanser.

Så när jag varit tyst under ett möte så kanske det är för att någ­ra and­ra har dri­vit på i en viss frå­ga och att jag istäl­let har behövt betrak­ta lite på avstånd hur de oli­ka åsik­ter­na tas emot för att sedan kun­na berät­ta för de and­ra vad jag upp­le­ver har sagts. Pre­cis som det har sut­tit duk­ti­ga pro­jekt­le­da­re i sam­ma rum som sett hur man skul­le kun­na orga­ni­se­ra det fort­sat­ta arbe­tet, skep­ti­ker som klokt prö­vat alla fram­lag­da teo­ri­er, spe­ci­a­lis­ter som hit­tat lös­ning­ar på de deli­ka­ta problemen.

”Varför?” En mycket mer intressant fråga än ”Vem?”

Är det då rätt tänkt att rang­ord­na des­sa rol­ler? Kan verk­li­gen någon roll vara vik­ti­ga­re än någon annan sett till vad som ska uppnås?

Jag är inte nöd­vän­digt­vis den roll jag tar på mig. För mig har den insik­ten varit väl­digt befriande.

Där­för är jag så hän­gi­ven att söka sva­ret på ”var­för”. Var­för vi som före­tag finns. Var­för vi vill utveck­la och utveck­las. Var­för vi ska genom­fö­ra ett visst pro­jekt. Var­för vi drivs av det vi drivs av.

Kom överens om er kontext

Bero­en­de på vad vårt var­för lan­dar i kan vi runt bor­det for­mu­le­ra en tyd­lig och gemen­sam mål­bild. För om vi inte ens kan enas om vad det är vi till­sam­mans ska uträt­ta, då kom­mer fort­sätt­ning­en bli svår.

Vi mås­te sät­ta vårt var­för i rätt kon­text. Tol­ka vårt var­för. Bena ut vad håll­bar­het bety­der för just oss. (Jag tyc­ker fort­fa­ran­de att det är ett bra exem­pel på ett hög­ak­tu­ellt ord som alla talar om unge­fär lika slar­vigt som orden ser­vice och kva­li­tet. Det vill säga, utan att ge sin egen uni­ka tolk­ning av vad det ordet bety­der för just oss.)

Så okej. Vi säger att vi nu bestämt oss för vart vi ska. Vi har för­stått i vil­ken kon­text vi behö­ver befin­na oss i. Hur ska vi då få alla inom orga­ni­sa­tio­nen att kom­ma dit? Eller åtminsto­ne röra sig åt sam­ma håll?

De olikfärgade hattarnas lek

Edward de Bono, en brit­tisk läka­re som gjort sig känd främst för sina tan­kar om kre­a­ti­vi­tet och late­ralt tän­kan­de, kon­stru­e­ra­de på 1980-talet en lek med hattar.

I boken ”Six thin­king hats” lik­nar han leken med de oli­ka hat­tar­na vid en kraft­full mag­net som hjäl­per mötes­del­ta­gar­na att tän­ka i sam­ma riktning.

Färgernas betydelse

Den vita hat­ten står för fak­ta och neu­tral infor­ma­tion. Vad vet vi?
Den grö­na hat­ten står för kre­a­ti­vi­tet, inno­va­tio­ner, idéer och lös­ning­ar. Vad skul­le vi kun­na göra? (Här är det ock­så tillå­tet att pro­vo­ce­ra för det hög­re syf­tets skull.)
Med den röda hat­ten på huvu­det tillåts käns­lor och intui­tion ta över­han­den. Hur kän­ner vi inför detta?

Svart hatt pekar på svag­he­ter­na och iden­ti­fi­e­rar hot. Vad finns det för faror?
Den gula hat­ten lyser av posi­ti­vism. Här pra­tar man om att byg­ga vär­den och för­de­lar. Vad är bra med detta?

Den blåa hat­ten sym­bo­li­se­rar kon­troll och får ofta orga­ni­se­ra själ­va använ­dan­det av hat­tar­na och kan objek­tivt sam­man­fat­ta det man sena­re kom­mer fram till.

Tänk på ett sätt i taget

När mötes­del­ta­gar­na sät­ter på sig en viss hatt får de bara kom­ma med syn­punk­ter som tjä­nar just den­na hatts syf­te. Om den gula hat­ten är på får man bara tän­ka posi­tivt och glatt. Ing­en tillåts så myc­ket som att andas en kri­tisk tan­ke eller vad som är möj­ligt rent admi­nist­ra­tivt eller organisatoriskt.

När alla ombeds ta på den röda hat­ten, då är det käns­lor som ska fram – ing­et annat.

Unge­fär så.

Struktur, utmaning, mångfald och avpersonifiering

Mitt syf­te är egent­li­gen inte att in i mins­ta detalj för­kla­ra hur meto­den går till. Men jag gil­lar idén med hat­tar­na. Av fle­ra anledningar.

  • Dels for­mar tan­ke­le­ken en struk­tur där man rutar in alla tänk­ba­ra infalls­vinklar i ett pro­blem eller pro­jekt. Jag inbil­lar mig att man på så sätt har tänkt ige­nom alla möj­li­ga sce­na­ri­er. Lite som en SWOT-ana­lys fast med ännu fler ingredienser.
  • Dels tving­as alla del­ta­ga­re utma­na sig själ­va när alla mås­te tän­ka till uti­från sex oli­ka tan­ke­vinklar. Det är givet­vis en rejäl utma­ning för en fak­taäls­kan­de män­ni­ska som inte är van att tän­ka utan­för box­en. Och säkert är det svårt för en kre­a­tiv män­ni­ska att bara se till alla tänk­ba­ra hot och vara extremt var­sam och för­sik­tig i sin syn på projektet.

Men det­ta i sin tur ger alla möj­lig­het att växa och se nya sidor hos sig själ­va – och varand­ra. Dub­bel­tum­me på den, säger jag.

  • Dels for­mar man en beri­kan­de mång­fald. Ing­en blir vik­ti­ga­re än någon annan. Kon­cent­ra­tio­nen stärks. Fokus är hela tiden på målet. Mode­ra­torn kan enkelt upp­ma­na allt­för fri­tän­kan­de del­ta­ga­re att min­nas vil­ken hatt man för stun­den har på sig ifall dis­kus­sio­ner­na bör­jar urar­ta. Det blir bra mötesdisciplin.
  • Dels blir allas oli­ka åsik­ter betyd­ligt mind­re lad­da­de. När jag upp­ma­nas att sät­ta på mig en viss hatt kan ju inte någon annan beskyl­la mig för att vara på ett visst sätt. Det var ju min upp­gift och skyldighet!

Sikta inte på att vinna mötet. Sikta på att nå målet.

Här tror jag den all­ra störs­ta vins­ten lig­ger. Jag är inte nöd­vän­digt­vis den roll jag tar på mig.

Det jag säger i en viss frå­ga behö­ver inte ha med min pri­va­ta åsikt att göra. Utan det är något jag säger, frå­gar eller före­slår för att vi till­sam­mans ska kun­na nå vårt mål.

Avper­so­ni­fi­e­rar man rol­ler­na i ett möte så blir det ock­så helt ovik­tigt att undan­hål­la avgö­ran­de infor­ma­tion eller hål­la inne på idéer för att själv kun­na fram­stå som så myc­ket bätt­re. Det hand­lar inte om att vin­na mötet. Det hand­lar om att kom­ma fram till målet.

Vi är så mycket mer än vi – och andra – kanske tror

Jag väg­rar tro att vi män­ni­skor bara kan ha en egen­skap eller en angrepps­vin­kel. Tror vi så om oss själ­va eller någon annan så får vi nog för­sö­ka loc­ka fram fler sidor hos varandra.

Så släpp tan­ken på hur du själv upp­fat­tas om du säger si eller så. Prö­va oli­ka åsik­ter för att se hur de lan­dar och om de kan ta idéer­na vida­re genom någon annan. Håll stän­digt ögo­nen på målet och gör det du kan för att ni alla ska kun­na ta er dit.

Lämna det begränsande jaget utanför mötesrummet

Och när du ändå är i far­ten: Släpp pre­stigen. Även om inte alla gör det. Du kom­mer må så myc­ket bätt­re och få så myc­ket mer gjort.

Gör det inte så per­son­ligt. Och fram­för allt. Ta det inte per­son­ligt ifall dina frå­gor och idéer angrips.

Jag vet. Det är så myc­ket lät­ta­re att säga till någon annan. Men saken är den att jag säger det lika myc­ket till mig själv.

Res tillsammans

Bli med­ve­ten om kon­tex­ten. Sätt in allt i sitt rät­ta sam­man­hang. Lyss­na in vad and­ra har att till­fö­ra, tro att det du själv tän­ker spe­lar roll och omvär­de­ra allt som sägs uti­från det gemen­sam­ma målet.

Det är där­för det blir så svårt på egen hand. Kon­tex­ten krä­ver näm­li­gen alla våra oli­ka infalls­vinklar, alla våra oli­ka per­son­lig­he­ter för att vi till­sam­mans ska kun­na for­ma en hel­het och se den sto­ra bil­den. Och det är det som är det fina i all kråksång.

Tack för nu.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »