Vem äger bilden och vem äger bakgrunden?

Brott mot den upp­hovs­rätts­li­ga lag­stift­ning­en är idag var­dag i soci­a­la medi­er. Van­li­gast är att and­ras bil­der pub­li­ce­ras eller delas utan till­stånd. Få ver­kar kän­na till, eller i vart fall bry sig om, att det krävs till­stånd från rät­tig­hets­in­ne­ha­va­ren innan det är tillå­tet att använ­da bilden.

Istäl­let före­fal­ler det som att en sorts sed­va­na utveck­lats i soci­a­la medi­er, där man oge­ne­rat använ­der and­ras bil­der och i bäs­ta fall anger käl­lan – som att det i sig skul­le göra använd­ning­en tillåten!

Man bör vara med­ve­ten om att ett sådant syn­sätt inte har någon för­ank­ring i lag­stift­ning­en. Enligt god sed krävs att käl­lan, det vill säga upp­hovs­man­nens namn, skall  anges för­ut­satt att du fått till­stånd att använ­da bil­den. Skyd­det för foto­gra­fi­er i upp­hovs­rättsla­gen (URL) är syn­ner­li­gen starkt.

Både foto­gra­fis­ka verk och foto­gra­fis­ka bil­der skyd­das näm­li­gen av lagen (1 § respek­ti­ve 49a § URL) Ett foto­gra­fiskt verk är en bild som är till­räck­ligt ori­gi­nell eller med  ett annat ord har verks­höjd för att få skydd av upp­hovs­rättsla­gen. Skydds­ti­den är likt and­ra verk som skyd­das av URL 70 år efter upp­hovs­man­nens död. Foto­gra­fis­ka bil­der som inte har någ­ra krav på ori­gi­na­li­tet skyd­das bara i 50 år efter det att bil­den togs. I och med att det sak­nas krav på ori­gi­na­li­tet inne­bär det att alla bil­der i vart fall är skyd­da­de i 50 år.

Olagliga bilder i sociala medier

När du pub­li­ce­rar en bild i soci­a­la medi­er över­lå­ter du rät­ten att använ­da bil­den i och med att du accep­te­rar de all­män­na vill­ko­ren. För att det skall vara tillå­tet för dig att över­lå­ta använd­ning­en krävs natur­ligt­vis att det är du som har rät­ten till bil­den från början.

De fles­ta platt­for­mars all­män­na vill­kor inne­hål­ler där­för en skri­vel­se om att var­je enskild använ­da­re garan­te­rar att man har nöd­vän­di­ga rät­tig­he­ter för att de bil­der som använ­da­ren pub­li­ce­rar får använ­das och spri­das vida­re i det soci­a­la medi­et. Det inne­bär ock­så att det inte är tillå­tet för någon att använ­da bil­der från soci­a­la medi­er i and­ra sam­man­hang utan upp­hovs­man­nens tillstånd.

Tyvärr är det få som kan, vill, eller orkar läsa de all­män­na vill­ko­ren och sät­ta sig in i de reg­ler som gäl­ler. Utan att stic­ka ut hakan allt för långt bedö­mer jag där­för att mer­par­ten av de bil­der som är pub­li­ce­ra­de i soci­a­la medi­er är olagliga!

Man kan givet­vis reflek­te­ra över var­för utveck­ling­en gått i den­na rikt­ning. En san­no­lik för­kla­ring kan vara att den tek­nis­ka utveck­ling­en gjort det möj­ligt att enkelt spri­da, dela och pub­li­ce­ra bil­der och annat upp­hovs­rätts­ligt skyd­dat­ma­te­ri­al, i sådan has­tig­het att det är få som hin­ner fun­de­ra över upp­hovs­rättsla­gen eller all­män­na villkor.

Ytter­li­ga­re en för­kla­ring kan vara att des­sa ”brott” säl­lan beiv­ras av rät­tig­hets­in­ne­ha­va­re när det gäl­ler använd­ning som sker av enskil­da. De få dom­stol­sä­ren­den som finns rör kom­mer­si­ell använd­ning av före­tag. Och får brot­ten inga kon­se­kven­ser ska­pas inte hel­ler någon pre­ven­tiv effekt.

Ändå det finns ing­en anled­ning att utsät­ta sig för ris­ken att bli ankla­gad för rät­tig­hets­in­trång. Det är trots allt inte svå­ra­re än att man skall frå­ga om lov innan man använ­der annans egendom.

Ditt content kräver tillstånd

Tänk ock­så på att det du avbil­dar, det vill säga inne­hål­let i bil­den, kan krä­va sär­skilt till­stånd innan bil­den kan pub­li­ce­ras. Exem­pel­vis är det inte tillå­tet att pub­li­ce­ra en bild av en per­son i mark­nads­fö­ring utan per­so­nens sär­skil­da tillstånd.

Per­son­namn och bil­der som används i kom­mer­si­el­la sam­man­hang skyd­das näm­li­gen av lagen om namn och bild i reklam som krä­ver att till­stånd läm­nats av den per­son som avbil­dats. Även ett foto av en per­son anses vara en per­son­upp­gift som kan krä­va till­stånd för pub­li­ce­ring enligt personuppgiftslagen.

Avbil­da­de varu­mär­ken eller and­ra imma­te­ri­al­rätts­ligt skyd­da­de als­ter kan ock­så krä­va att till­stånd finns. Ytter­li­ga­re en aspekt att hål­la i åtan­ke är att konst­verk som finns på all­män­na plat­ser kan krä­va till­stånd från upp­hovs­man­nen till konstverket.

Enligt 24 § upp­hovs­rättsla­gen (URL) får konst­verk i och för sig avbil­das – exem­pel­vis genom foto­gra­fe­ring, om de är sta­dig­va­ran­de pla­ce­ra­de på all­män plats utom­hus, men det gäl­ler att se upp.

Högs­ta dom­sto­len har näm­li­gen i ett nyli­gen med­de­lat beslut (Wiki­me­di­a­må­let) för­kla­rat att 24 § URL inte med­ger att foto­gra­fi­er som inne­hål­ler såda­na konst­verk, får över­fö­ras via inter­net till all­män­he­ten utan till­stånd. Beslu­tet inne­bär allt­så att den som skall pub­li­ce­ra foto­gra­fi­er på inter­net, exem­pel­vis i soci­a­la medi­er, först mås­te till­för­säk­ra sig om att till­stånd för använd­ning­en finns.

Sam­man­fat­tat är det juri­dis­ka skyd­det för bil­der syn­ner­li­gen starkt. Om du ska ska­pa con­tent genom att använ­da bil­der bör du där­för se till att använ­da egna bil­der eller skaf­fa det till­stånd som krävs. Tänk även på att det du avbil­dar, såsom offent­li­ga verk, per­so­ner, varu­mär­ken med mera, kan vara sär­skild skyd­da­de i annan lagstiftning.