Bild © Martin Modigh Karlsson

Millennials – bugg eller godis?

Millennials är ett huvudbry för många. Hur ska man sälja till dem? Hur ska man jobba med dem? Leda dem? De är narcissistiska, lata och bortskämda och vill dessutom rädda världen i allt de gör. Men är de verkligen så väsensskilda från oss andra? Vår krönikör Martin Modigh Karlsson är tillbaka och reder ut en hel generation. Läs nu!

Martin Karlsson
14 november 2017

Minns ni mil­len­nie­bug­gen? Den skul­le stan­na his­sar och döda elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. Kärnvapen skul­le avfy­ras av sig själ­va, reak­to­rer löpa amok och börser kol­lap­sa.

Man var­na­de för att över­gång­en från år 99 till år 00 skul­le bli pro­ble­ma­tisk för många system och kom­po­nen­ter. Men hur pro­ble­ma­tisk? Stora insat­ser gjor­des under slu­tet av 90-talet och omfat­tan­de kon­se­kven­ser ute­blev.

Jag säger inte att det bara var skräm­sel­pro­pa­gan­da. Millenniebuggen, Y2K-pro­ble­met, var något så var­dag­ligt grått som både och. Både ett fak­tiskt pro­blem med rik­ti­ga lös­ning­ar och en pro­jek­tions­y­ta och skoj­ar­bac­ke för oppor­tu­nis­ter och självut­nämn­da exper­ter. Låt oss enkelt kon­sta­te­ra att i den upp­haus­sa­de stäm­ning och oro som råd­de var det inte så svårt att säl­ja IT-kon­sul­t­­tjäns­ter.

Den knepiga generation y

Hur mysigt det än är att grot­ta ner sig i 90-talet för oss som har min­nen från den tiden, låt oss hop­pa fram till nutid. Det finns myc­ket som talar för att vi ska­pat en ny bugg: mil­len­ni­al­bug­gen.

Millennials (eller gene­ra­tion y eller ”why” som vis­sa kal­lar dem) är ett huvud­bry. Hur ska man säl­ja till dem? Hur ska man job­ba med dem? Leda dem? Bli ledd av dem? De fram­står i rap­por­ter som helt väsens­skil­da från oss and­ra. De är nar­ci­sis­tis­ka. Lata. Samtidigt söker de en hög­re mening med allt. Vill räd­da värl­den. Jobbar bra i team. Är den förs­ta gene­ra­tio­nen sedan kri­get som väx­er upp under säm­re eko­no­mis­ka för­hål­lan­den och med läg­re för­vän­tad livs­längd. De har det digi­ta­la i sitt DNA men kom­mu­ni­ce­rar bara med varand­ra en-till-en och duc­kar mass­me­dia. Hoppar mel­lan jobb i jakt på hög­re lön och sti­mu­lans. Värdesätter inte peng­ar. Är bort­skäm­da.

Det häng­er inte rik­tigt sam­man. En snabb metastu­die över påstå­en­den om mil­len­ni­als ger vid han­den att de åtminsto­ne är lika tidi­ga­re gene­ra­tio­ner i det att de är kom­plexa och hete­ro­ge­na.

Flera generationer sitter på en bänk

Är de speciella eller bara unga?

Kan det vara så att myc­ket av det alar­mis­tis­ka som skrivs om mil­len­ni­als byg­ger på illu­so­ris­ka sam­band? Att de inte pen­sions­spa­rar i sam­ma utsträck­ning som 50- och 60-talis­ter­na kanske sna­ra­re för­kla­ras av hur långt de har till pen­sion än till­tron till fram­tid och spar­sam­het som dygd?

It’s not that peop­le born after 1980 are nar­cis­sists, it’s that young peop­le are nar­cis­sists, and they get over them­sel­ves as they get older.

Elsbeth Reeve

Hur myc­ket av den för­stå­el­se vi blir mata­de med om mil­len­ni­als som är ett illu­so­riskt sam­band får vi kanske mer klar­het i när näs­ta gene­ra­tion trä­der fram, gene­ra­tion z. Är det något vi vet om mil­len­ni­als är ju att det är den gene­ra­tion vi hun­nit föl­ja kor­tast tid. Och stu­di­er med för­änd­ring­ar över tid säger ofta mer än punkt­prov.

Innan någon blir allt­för pro­vo­ce­rad. Ja, det vi kal­lar mil­len­ni­als är en gene­ra­tion. Ja, de fles­ta av dem har växt upp med inter­net och den för­änd­ra­de världs­syn som kom­mer av den tid de väx­te upp. På det sät­tet är de uni­ka.

Millennials är inte en enhetlig målgrupp

Men på vil­ket grund­läg­gan­de sätt skil­jer det sig från and­ra gene­ra­tio­ner som är barn av sin tid? Att unga gör pri­o­ri­te­ring­ar annorlun­da än äld­re är inte nytt. Att unga är mer nar­cis­sis­tis­ka än äld­re är inte hel­ler nytt. En gene­ra­tion som kal­las den nar­cis­sis­tis­ka gene­ra­tio­nen ska vara bra nar­cis­sis­tisk för att inte skil­ja sig från tidi­ga­re gene­ra­tio­ners jag-cen­tre­ring. Är det något vi vet om gene­ra­tio­ner och ålder är det näm­li­gen att de så att säga går över. Man blir äld­re.

Millennials är ett ålders­spann, en gene­ra­tion. Att tro att de rea­ge­rar enhet­ligt på mark­nads­fö­ring, anställ­nings­vill­kor eller delar livs­mål med varand­ra är rent öns­ke­tän­kan­de.

Fakta eller myt?

Många av de upp­fatt­ning­ar som slent­ri­an­mäs­sigt sprids om mil­len­ni­als visar sig dess­utom gå att fal­si­fi­e­ra. Mycket bra har skri­vits om des­sa upp­fatt­ning­ar senas­te året. Till exem­pel Joel Windel/​Brandwatchs (spons­ra­de) inlägg på Social media week: Millennials and Marketing: Why Brands are Getting it So, So Wrong som lyf­ter de marknadsförings­mässiga pro­ble­men med att se gene­ra­tio­nen som en enhet.

En annan läsvärd arti­kel är Bruce Pfaus What do mil­len­ni­als real­ly want at work? där han bland annat kon­sta­te­rar att upp­ta­gen­he­ten med kon­struk­tio­nen mil­len­ni­als har fött en helt ny indu­stri av kon­sult­verk­sam­het. Hundratals före­tag och före­drags­hål­la­re sik­tar på en del av ”mil­len­ni­als är annorlunda”-kakan, menar han. En väx­an­de kaka på det smör­gås­bord som är HR-con­sul­ting (150 mil­jar­der dol­lar om året i USA enligt arti­keln).

IBM Institute for Business Value pub­li­ce­ra­de för­ra året rap­por­ten Myths, exag­ge­ra­tions and uncom­for­tab­le trut­hs – The real sto­ry behind Millennials in the work­pla­ce där man under­sö­ker och slår hål på fem myter. Jag tänk­te sam­man­fat­ta tre av dem.

I rap­por­ten utgår man från tre gene­ra­tio­ner:

  • Millennials: 21–34 år
  • Generation X: 35–49 år
  • Baby boo­mers: 50–60 år

Myt 1. Karriärmål och förväntningar skiljer sig mellan millennials och andra generationer

På frå­gor om man vill vara anställd eller dri­va eget, om infly­tan­de är vik­tigt, mil­jöpå­ver­kan, ledar­skap och moti­va­tion med fle­ra skil­jer sig de under­sök­ta gene­ra­tio­ner­na inte nämn­värt åt. Och fram­för allt inte på något sys­te­ma­tiskt sätt. På det sto­ra hela, kon­sta­te­rar man, har de lik­nan­de pri­o­ri­te­ring­ar.

Myt 2. Millennials vill ha ständig uppmuntran och ett berömmande ledarskap

När repre­sen­tan­ter för de tre gene­ra­tio­ner­na får lis­ta önsk­vär­da kva­li­te­ter hos leda­re före­drar mil­len­ni­als en ledar­stil som präglas av etik och genom­syn­lig­het. Inflytande och beröm ran­kas läg­re av mil­len­ni­als än av gene­ra­tion x, och den grupp som ver­kar mest mån om att få bekräf­tel­se och med­håll är baby boo­mers. Men även här är skill­na­der­na mel­lan gene­ra­tio­ner­na rela­tivt små.

Myt 5. Millennials är mer benägna än tidigare generationer att lämna ett jobb om det inte uppfyller deras drömmar

Undersökningen visar att beve­kel­se­grun­den för att byta jobb är sam­ma över gene­ra­tio­ner­na, det van­li­gas­te sva­ret för alla tre är att man byter för att få ett mer intres­sant jobb, and­ra upp­gif­ter, vill­kor eller hög­re lön. Att många mil­len­ni­als redan i rela­tivt unga år haft fle­ra oli­ka arbets­gi­va­re till­skrivs sna­ra­re eko­no­min och arbets­mark­na­den än deras psy­ko­lo­gi. 75% av sva­ran­de­na i grup­pen mil­len­ni­als upp­ger att de haft sam­ma jobb de senas­te tre åren, vil­ket tol­kas som att de inte är mer benäg­na att byta än övri­ga gene­ra­tio­ner.

Millennialbuggen

Kan det vara så att vi lurar oss att det finns lät­ta svar på frå­gor när vi är lite extra oro­li­ga? I så fall finns det en risk att vi fal­ler offer för myter om mil­len­ni­al­bug­gen.

Hand med telefon och ett småkryp

Slutligen. Kanske är det en sli­ten spa­ning att äld­re gene­ra­tio­ner all­tid för­fa­sas över yng­re? Det var väl redan Churchill som sade:

”The child­ren now love lux­u­ry; they have bad man­ners, con­tempt for aut­ho­ri­ty; they show dis­re­spect for elders and love chat­ter in pla­ce of exer­ci­se. Children are now tyrants, not the ser­vants of their house­holds. They no long­er rise when elders enter the room. They cont­ra­dict their parents, chat­ter befo­re com­pa­ny, gobb­le up dain­ti­es at the tab­le, cross their legs, and tyran­ni­ze their teachers.”

Nej jag sko­ja­de, cita­tet bru­kar till­skri­vas Sokrates.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
id dolor risus massa porta. Praesent dictum et, ut vulputate, amet, justo

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest