Vad är content marketing?

Denna artikel är för dig som frågar dig vad content marketing är för något. För dig som inte nöjer dig med de vanliga enkla svaren utan verkligen vill förstå. Vi börjar med ordets ursprung, djupdyker i definition, och syr till sist ihop alla delar till ett komplett och fullständigt svar.

Thomas Barregren
22 september 2017

Denna arti­kel är för dig som frå­gar dig vad con­tent mar­ke­ting är för något. För dig som inte nöjer dig med de van­li­ga enk­la sva­ren utan verk­li­gen vill för­stå.

Jag berät­tar om ordets ursprung. Tillsammans dis­se­ke­rar vi sen upp­hovs­man­nens defi­ni­tion. Och till sist syr vi ihop alla delar till ett kom­plett och full­stän­digt svar.

Men först kort­ver­sio­nen, för dig som har bråt­tom.

Definition av content marketing

Content mar­ke­ting inne­bär att vär­de­fullt och rele­vant inne­håll fort­lö­pan­de, regel­bun­det och kon­se­kvent till­han­da­hålls på avsän­da­rens platt­form och aktivt mark­nads­förs med målet att attra­he­ra och behål­la en publik från en väl defi­ni­e­rad mål­grupp i syf­te att vin­na deras för­tro­en­de för att avsän­da­rens kom­mu­ni­ka­tion är värd att ta del av – även reklam och sälj­bud­skap.

Ursprung

Joe Pulizzi arbe­ta­de från 2000 till 2007 för en av värl­dens störs­ta utgi­va­re av tid­ning­ar och maga­sin rik­tad till före­tag. Vid sidan av sina egna pub­li­ka­tio­ner, som stod för näs­tan hela omsätt­ning­en, så hade de ock­så en liten verk­sam­het för upp­drags­pub­li­ce­ring.

Uppdragspublicering inne­bär utgiv­ning av kund­tid­ning, med­lems­tid­ning och lik­nan­de på upp­drag av ett före­tag eller en orga­ni­sa­tion. På eng­els­ka kal­las det för custom media.

Pulizzis upp­gift var att säl­ja custom media, men det gick inte så bra. Vi är ing­en pub­li­cist, hör­de han om och om igen. Situationen för­svå­ra­des av att alla använ­de oli­ka ord för sam­ma sak: custom publishing, bran­ded media, brand jour­na­lism, custo­mer media, mem­ber media och så vida­re. Han bidrog själv till begrepps­sop­pan med ter­men con­tent mar­ke­ting. Men det visa­de sig vara ett geni­drag.

Med sin nya term fick Joe Pulizzi fram­gång där and­ra hade miss­lyc­kas med vari­a­tio­ner på det pub­li­cis­tis­ka temat. Content mar­ke­ting gick hem i direk­tions­rum­men. Marketing var deras sak, till skill­nad mot publishing, jour­na­lism och media.

Junta42

Denna insikt inspi­re­ra­de Joe Pulizzi att läm­na sitt tryg­ga jobb och star­ta Junta42.

Bolagets idé var att för­med­la con­tent-pro­duk­tion till före­tag som tilläm­pa­de con­tent mar­ke­ting. Han pre­sen­te­rar idén i två vide­oklipp från den 16 janu­a­ri 2008. Det förs­ta är en en intro­duk­tion till Junta42. Det and­ra för­kla­rar både nam­net och idén (nåja). Junta42 blev ing­en suc­cé, och på våren 2010 stod bola­get på kon­kur­sens brant. Vad göra?

Joe Pulizzi hade slut på peng­ar. Men han hade byggt ett annat kapi­tal: Förtroendekapital för att det han hade att berät­ta om con­tent mar­ke­ting var värt att lyss­na på. Det för­tro­en­de­ka­pi­ta­let inve­ste­ra­de han i ett ”gre­at expe­ri­ment”. Det blev en suc­cé, och snart hade Junta42 ersatts av Content Marketing Institute (CMI).

Nygammal marknadsföring

Bildandet av CMI blev start­skot­tet för con­tent mar­ke­tings seger­tåg över värl­den. I Sverige fick begrep­pet luft under ving­ar i slu­tet av 2013.

Men som har påpe­kats av många upp­drags­pub­li­cis­ter – nume­ra själv­be­nämn­da som con­tent­by­rå­er – så är con­tent mar­ke­ting ing­et nytt.

Även om folk i alla tider har mark­nads­fört sina varor och tjäns­ter så är det först med indust­ri­a­li­se­ring­en från mit­ten av 1800-talet som mark­nads­fö­ring blir en egen sak. Det är ock­så vid den­na tid som con­tent mar­ke­ting upp­kom­mer. Ett tidigt exem­pel är kund­tid­ning­en The Locomotive som Hartford Steam Boiler Inspection and Insurance Company har gett ut ända sedan 1867.

Det mest kän­da exemp­let på tidig con­tent mar­ke­ting är Michelinguiden. 1900 fanns det fär­re än 3 000 bilar i Frankrike. För att öka efter­frå­gan på bilar och där­med bildäck, som brö­der­na André och Édouard Michelin till­ver­ka­de, tryck­te de 35 000 exem­plar av en gui­de­bok med infor­ma­tion om hur man byter och lagar däck, kar­tor, för­teck­ning­ar på ben­sin­sta­tio­ner och bil­me­ka­ni­ker, och för­slag på hotell och restau­rang­er.

Tidiga svens­ka exem­pel är Zenith Margarinfabrik i Malmö och ICA.

Pulizzis bidrag

Alltså: Joe Pulizzi hit­ta­de inte på till­vä­ga­gångs­sät­tet som kal­las con­tent mar­ke­ting. Det är lika gam­malt som mark­nads­fö­ring,

Han var abso­lut inte först med insik­ten som lig­ger till grund för con­tent mar­ke­ting. Den har nog fun­nits länge (läs till exem­pel vad Folke Beronius skrev 1942).

Och han var inte ens först med slut­sat­sen att mark­nads­kom­mu­ni­ka­tio­nen behö­ver för­änd­ras när lavi­nen av nya kana­ler bör­ja­de i slu­tet av 1990-talet (kabel- och satel­lit-tv) och fick fart under 2000- och 2010-talen (webb­plat­ser, soci­a­la medi­er och strea­ming). Philip Kotler, Seth Godin och för­fat­tar­na till The Cluetrain Manifesto lar­ma­de redan 1999 om det.

Pulizzis bidrag är nam­net. För att få led­ning­en i oli­ka B2B-före­tag att kom­ma till insik­ten, dra rätt slut­sats och för­stå till­vä­ga­gångs­sät­tet bör­ja­de han kal­la hel­he­ten för con­tent mar­ke­ting.

Joe Pulizzis definition

Just det! Det är Joe Pulizzi som myn­ta­de ter­men con­tent mar­ke­ting. Han gjor­de det med en sär­skild form av mark­nads­fö­ring i åtan­ke. Så här beskri­ver CMI den­na form:

Content mar­ke­ting är ett stra­te­gisk till­vä­ga­gångs­sätt för mark­nads­fö­ring foku­se­rat på ska­pa och dis­tri­bu­e­ra vär­de­fullt, rele­vant och kon­si­stent inne­håll för att attra­he­ra och behål­la en tyd­ligt defi­ni­e­rad publik – och ytterst för att dri­va lön­sam kund­hand­ling.

Detta är det när­mas­te vi kom­mer en for­mell defi­ni­tion av con­tent mar­ke­ting. Den låter lite sve­pan­de – som defi­ni­tio­ner ofta gör – men det finns mer tan­ke bakom orden än vad man kan tro.

Låt oss läg­ga defi­ni­tio­nen på lab­bän­ken och dis­se­ke­ra defi­ni­tio­nen med en vass skal­pell.

Content marketing är marknadsföring

Enligt defi­ni­tio­nen är con­tent mar­ke­ting en form av mark­nads­fö­ring. Vad inne­bär det?

Marknadsföring är akti­vi­te­ter som ett före­tag gör för att säl­ja varor eller tjäns­ter. Varje före­tag har sin egen mark­nads­fö­rings­mix av akti­vi­te­ter. Dessa kan delas in i fyra kate­go­ri­er kän­da som 4P: pro­dukt, pris, påver­kan, plats. Av des­sa hör con­tent mar­ke­ting hem­ma under påver­kan.

Content mar­ke­ting ska attra­he­ra och behål­la en tyd­ligt defi­ni­e­rad publik till det pro­du­ce­ra­de inne­hål­let. Syftet är att dri­va lön­sam kund­hand­ling. Det sägs inte rent ut men lig­ger i sakens natur: Content mar­ke­ting ska byg­ga en publik som vi kan påver­ka så att de gör saker som dri­ver lön­sam kund­hand­ling.

Content marketing är ett tillvägagångssätt

Definitionen säger att con­tent mar­ke­ting är ett till­vä­ga­gångs­sätt. Vi kan där­för fal­si­fi­e­ra ofta före­kom­man­de påstå­en­den:

  • Content mar­ke­ting är inte ”con­tent for mar­ke­ting”.
  • Content mar­ke­ting är inte en stra­te­gi (ett lång­sik­tigt syf­te med giv­na ramar).
  • Content mar­ke­ting är inte en tak­tik (hand­ling­ar för att nå ett kort­sik­tigt mål).
  • Content mar­ke­ting är inte en pro­cess (län­ka­de akti­vi­te­ter som tjä­nar visst ända­mål).

Däremot är det inte fel att påstå att con­tent mar­ke­ting är en metod eller en meto­dik. En metod är ett plan­mäs­sigt till­vä­ga­gångs­sätt för att upp­nå visst resul­tat, och en meto­dik är en upp­sätt­ning meto­der inom ett visst områ­de. Men det finns en liten detalj värd att note­ra.

Definitionen ger inte den mins­ta led­tråd om vil­ket eller vil­ka till­vä­ga­gångs­sätt som är con­tent mar­ke­ting. Det finns hel­ler ing­en under­för­stådd eller ofta tilläm­pat till­vä­ga­gångs­sätt. Det är ing­et för­bi­se­en­de.

Termen fun­ge­rar som ett sam­lings­namn. Det är fritt fram att blan­da din egen cock­tail av akti­vi­te­ter och kal­la det con­tent mar­ke­ting – så länge som det mat­char defi­ni­tio­nen.

Det är pre­cis vad Hubspot har gjort. De kal­lar sin cock­tail för inbound mar­ke­ting.

Content marketing är strategiskt

Content mar­ke­ting är inte en stra­te­gi – men till­vä­ga­gångs­sät­tet ska vara stra­te­giskt, det vill säga föl­ja en stra­te­gi. Strategin ska ange

  • ett tyd­ligt och lång­sik­tigt mål eller syf­te
  • tyd­li­ga begräns­ning­ar för vad som är tillå­tet och inte är tillå­tet

Definitionen i sig ger ett över­gri­pan­de mål och ytterst syf­te: att byg­ga publik respek­ti­ve dri­va lön­sam kund­hand­ling. Definitionen ger ock­så ytt­re begräns­ning­ar: resul­ta­tet ska vara vär­de­fullt, rele­vant och kon­si­stent inne­håll.

Definitionens över­gri­pan­de mål, ytterst syf­te och ytt­re begräns­ning­ar kan (och bör) snä­vas in när du tar fram din egen con­tent mar­ke­ting-stra­te­gi.

Content marketing ska bygga publik

Vad bety­der det att con­tent mar­ke­ting ska attra­he­ra och behål­la en publik?

Enligt Svenska Akademins Ordbok används publik om en grupp per­so­ner som i egen­skap av åskå­da­re, åhö­ra­re, läsa­re eller kun­der sam­las någon­stans.1

Det över­gri­pan­de målet är allt­så att få per­so­ner att åter­kom­man­de sam­las någon­stans. Detta någon­stans är en plats i fak­tisk eller över­förd bemär­kel­se. Det kan vara en serie fru­kost­fö­re­drag, en podcast, en webb­plats, en epost­lis­ta eller en kund­tid­ning – för att ge någ­ra exem­pel.

En publik har ing­et egen­vär­de. Målet med att attra­he­ra och behål­la en publik är att för­tjä­na deras upp­märk­sam­het för kom­mu­ni­ka­tion syf­tan­des till lön­sam kund­hand­ling. Därför stäl­ler defi­ni­tio­nen krav på en tyd­ligt defi­ni­e­rad publik; du ska mål­med­ve­tet job­ba med att attra­he­ra och behål­la dem du vill påver­ka.

Content marketing sker på egen egendom

Content mar­ke­ting inne­bär en bety­dan­de inve­ste­ring i peng­ar, tid och talang för att regel­bun­det pub­li­ce­ra kon­si­stent inne­håll som mål­grup­pen upp­fat­tar som vär­de­fullt och rele­vant. Avkastningen på inve­ste­ring­en är inte inne­hål­let i sig. Det har ing­et stör­re vär­de. Det har där­e­mot publi­ken den attra­he­rar och behål­ler.

Men du kan inte äga en publik. Bara plat­sen där publi­ken sam­las. Därför är plat­sen din främs­ta till­gång. Så länge du äger plat­sen kan du ock­så kapi­ta­li­se­ra på din inve­ste­ring genom att påver­ka publi­ken på ett sätt som leder till lön­sam kund­hand­ling.

Därför ska du äga plat­sen som sam­lar publi­ken. Det sägs inte rent ut i defi­ni­tio­nen, men är en natur­lig kon­se­kvens av den.

Joe Pulizzi har gång på gång uttryckt vik­ten av att äga plat­sen där publi­ken sam­las. Så här skri­ver han i arti­keln Native Advertising Is Not Content Marketing: ”In con­tent mar­ke­ting, the brand owns the media. It’s an asset.”

Joe Pulizzi kal­lar plat­sen där publi­ken sam­las för medium. Tyvärr har det ordet så många bety­del­ser att det ska­par mer oklar­het är klar­het. Jag före­drar där­för att kal­la plat­sen för platt­form.

Content marketing är produktion och distribution av innehåll

Definitionen läm­nar ing­et utrym­me för miss­för­stånd. Varje metod som gör anspråk på att vara con­tent mar­ke­ting mås­te foku­se­ra på två saker: att ska­pa inne­håll (pro­duk­tion) och att spri­da det (dis­tri­bu­tion).

Det finns inga krav på hur pro­duk­tio­nen ska ske. Allt är tillå­tet. Egenproducerat inne­håll. Byråproducerat inne­håll. Användargenererat inne­håll. Innehåll från gäst­skri­ben­ter. Kuraterat inne­håll. Till och med syn­di­ke­rat inne­håll.

Det finns hel­ler inga krav på hur dis­tri­bu­tion ska ske. Bara att det ska ske; det är ing­en idé att pro­du­ce­ra inne­håll som inte når ut. Därför krävs akti­vi­te­ter för att nya och gam­la ska hit­ta inne­hål­let. Det kan vara sök­mo­to­rop­ti­me­ring och sökords­an­non­se­ring, orga­nis­ka och spons­ra­de inlägg i soci­a­la medi­er, utskick till epost­lis­ta med pre­nu­me­ran­ter, nati­ve adver­ti­sing, influ­ence mar­ke­ting och så vida­re.

Content marketing är värdefullt, relevant och konsistent

Innehållet som blir resul­ta­tet av con­tent mar­ke­ting ska vara vär­de­fullt, rele­vant och kon­si­stent. Definitionen säger det inte rent ut, men det är natur­ligt­vis de tänk­ta mot­ta­gar­na som ska upp­le­va inne­hål­let på det sät­tet. Men vad bety­der det?

För att ta del av inne­håll krävs både tid och upp­märk­sam­het. Om inne­hål­let ger en posi­tiv upp­le­vel­se stör­re än den nega­ti­va upp­le­vel­sen av för­lust av tid och upp­märk­sam­het blir net­toupp­le­vel­sen posi­tiv och inne­hål­let upp­levs vär­de­fullt. Desto stör­re posi­tiv dif­fe­rens, desto mer vär­de­fullt upp­levs inne­hål­let.

När vi upp­märk­sam­mar något avgör vi snabbt om det för­tjä­nar vår fort­sat­ta upp­märk­sam­het eller inte. Det är en djup psy­ko­lo­gisk instinkt som har hjälpt män­ni­skor att avgö­ra om något är ett hot, en möj­lig­het eller något att bort­se från. Vad som för­tjä­nar upp­märk­sam­het och vad som väljs bort avgörs av det för­vän­ta­de vär­det i det aktu­el­la sam­man­hang­et. Det som får fort­satt upp­märk­sam­het är rele­vant.

Innehåll som under lång tid till­han­da­hålls regel­bun­det och fre­kvent, på sam­ma sätt och stäl­le, med likar­tad utform­ning och tona­li­tet sägs vara kon­si­stent. Mottagare av kon­si­stent inne­håll upp­le­ver med tiden det sam­la­de inne­hål­let som en enti­tet med egen iden­ti­tet.

Content marketing bygger kommunikationskapital

Definitionen andas ing­et om var­för det är bra att till­han­da­hål­la vär­de­full, rele­vant och kon­si­stent inne­håll. Det är under­för­stått själv­klart. Som tur är behö­ver vi inte för­li­ta oss på det. Det finns näm­li­gen forsk­ning som visar att det är så.

I en arti­kel av pro­fes­so­rer­na Sara Rosengren och Micael Dahlén redo­görs för resul­tat och slut­sat­ser av fem empi­ris­ka stu­di­er gjor­da vid Handelshögskolan i Stockholm. Forskarna har under­sökt hur vär­de­fullt, rele­vant och kon­si­stent inne­håll påver­kar mot­ta­gar­nas vil­ja att ta del av ytter­li­ga­re kom­mu­ni­ka­tion från avsän­da­ren. Resultatet är häp­nads­väc­kan­de:

En avsän­da­re som fort­lö­pan­de, regel­bun­det och kon­se­kvent till­han­da­hål­ler vär­de­fullt och rele­vant inne­håll på sam­ma sätt och stäl­le för­tjä­nar över tid mot­ta­gar­nas för­tro­en­de för att fram­ti­da kom­mu­ni­ka­tion är värd att ta del av. Sara Rosengren kal­lar det­ta för­tro­en­de­ka­pi­tal för kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­tal.

Forskningen visar att kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­ta­let (ock­så kal­lat reklam­ka­pi­tal) ger en rad för­de­lar. Den vik­ti­gas­te är mot­ta­gar­nas vil­ja att ta del av mer kom­mu­ni­ka­tion, inklu­si­ve reklam och sälj­bud­skap. Det blir helt enkelt enkelt att nå fram och påver­ka mot­ta­gar­na.

Content marketing ska driva lönsam kundhandling

Målet med con­tent mar­ke­ting är att byg­ga en publik. Syftet är att påver­ka publi­ken till att för­änd­ra eller för­stär­ka ett bete­en­de som dri­ver lön­sam kund­hand­ling. Målet anger vad vi vill åstad­kom­ma. Syfte anger var­för vi vill åstad­kom­ma det.

Content mar­ke­ting stan­nar vid att byg­ga publik (och kom­mu­ni­ka­tions­ka­pi­tal). Du mås­te inte använ­da con­tent mar­ke­ting till att ock­så påver­ka publi­ken. För det kan annan mark­nads­fö­ring använ­das – från annon­ser till kund­be­sök. Men du kan natur­ligt­vis ock­så för­sö­ka påver­ka publi­ken med ditt inne­håll.

För att dri­va lön­sam kund­hand­ling mås­te en grupp män­ni­skor för­änd­ra eller för­stär­ka ett bete­en­de – till exem­pel väl­ja ditt före­tag fram­för kon­kur­ren­ter­nas eller köpa mer. I de fles­ta fall är det den­na grupp du ska defi­ni­e­ra som din publik. Men ibland kan det vara nöd­vän­digt att väl­ja en annan grupp som du påver­kar till att påver­ka dem vars bete­en­de du vill för­änd­ra.

Hjälp! Hur ska jag komma ihåg allt?

Som du ser döl­jer det sig myc­ket bakom Joe Pulizzis till synes enk­la defi­ni­tion av con­tent mar­ke­ting. Men hur ska du kom­ma ihåg allt? Lugn! Det är enkla­re än du tror.

Allt kokar ned till fyra prin­ci­per för inne­hål­let som ska­pas:

    • Värdeska­pan­de: Innehållet ska upp­le­vas vär­de­fullt i mot­ta­ga­rens situ­a­tion.
    • Egen egen­dom: Innehållet ska till­han­da­hål­las på egen egen­dom, men spri­das i and­ras.
    • Pågåen­de: Innehållet ska pub­li­ce­ras fre­kvent och kon­si­stent
    • Affärsnyt­ta: Innehållet ska ska­pa affärsnyt­ta.

Notera hur begyn­nel­se­bok­stä­ver­na bil­dar ordet VEPA.

En förbättrad definition

Joe Pulizzis defi­ni­tion säger allt som behö­ver sägas. Men många vik­ti­ga aspek­ter är out­sag­da eller föl­jer som en kon­se­kvens. Det är natur­ligt­vis omöj­ligt att få med alla nyan­ser i en enda mening (eller två). Men jag öns­kar att defi­ni­tio­nen hade lyft fram de fyra prin­ci­per­na lite mer. Jag använ­der där­för sva­ret från bör­jan av arti­keln som en för­bätt­rad defi­ni­tion:

Content mar­ke­ting inne­bär att vär­de­fullt och rele­vant inne­håll fort­lö­pan­de, regel­bun­det och kon­se­kvent till­han­da­hålls på avsän­da­rens platt­form och aktivt mark­nads­förs med målet att attra­he­ra och behål­la en publik från en väl defi­ni­e­rad mål­grupp i syf­te att vin­na deras för­tro­en­de för att avsän­da­rens kom­mu­ni­ka­tion, inklu­si­ve reklam och sälj­bud­skap, är värd att ta del av.

1 ”…om stör­re eller mind­re mängd av per­so­ner som (nume­ra blott i egen­skap av åskå­da­re eller åhö­ra­re eller kun­der) äro sam­la­de eller bru­ka sam­las någon­stä­des eller till vil­ka (så som åskå­da­re eller åhö­ra­re eller läsa­re eller kun­der) en tea­ter, en före­lä­sa­re eller för­fat­ta­re, en tid­ning, ett före­tag och dylik vän­der sig vid utö­van­det av sin värk­sam­het” (Jag har skri­vit ut ori­gi­na­lets för­kort­ning­ar.)

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »

Kommunicera effektivare i samband med mässor

Mässorna är stor­slag­na, moder­na hub­bar för kom­mu­ni­ka­tion både digi­talt och IRL. Biljetter scan­nas och rivs, sto­ra bild­skär­mar pum­par ut sitt bud­skap. Samtal förs mel­lan poten­ti­el­la affärs­kon­tak­ter. Men tar du till­va­ra på alla kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter? Martin Karlsson Modigh gui­dar dig genom för­be­re­del­ser­na, vad du bör tän­ka på under mäs­san och vad du kan göra efteråt.

Läs artikel »

Nytt EU-direktiv ställer tuffare krav på marknadsföring online

EU sat­sar sto­ra resur­ser på att för­bätt­ra de juri­dis­ka spel­reg­ler­na i EUs digi­ta­la mil­jö. Inte minst vad gäl­ler den kon­su­ment­skyd­dan­de lag­stift­ning­en. Större krav på e-mark­nads­plat­ser och en utö­kad ång­er­rätt är bara någ­ra exem­pel på det­ta och sank­tio­ner­na vid över­trä­del­se kan svi­da ordent­ligt. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te du veta vad som gäl­ler. Läs dagens arti­kel för­fat­tad av Erik Ullberg och Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

En publicist söker sin prenumerant

Har ditt före­tag en blogg? Finns ni på Facebook? Har ni ett nyhets­flö­de på hem­si­dan? Grattis, då är ni i själ­va ver­ket även pub­li­cis­ter. Och då kan det vara bra att ha koll på vad det inne­bär. Läs mer om det­ta i dagens arti­kel  sig­ne­rad Lars Wirtén.

Läs artikel »
ante. Lorem et, eget ut leo Donec efficitur.

Missa inte nästa artikel!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress och få ett mejl med de senaste artiklarna.

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest