Därför är redaktörens roll så viktig

Digitala plattformar har öppnat upp fantastiska möjligheter för företag att dela med sig av värdeskapande innehåll till kunder och andra intressenter. Men intrycket kan bli spretigt i den digitala miljön. Därför är redaktörens roll central i all innehållsmarknadsföring. Läs dagens artikel skriven av Lars Wirtén och Jörgen Olsson.

Lars Wirtén
28 augusti 2019

För att ditt inne­håll ska ge effekt behö­ver du kom­mu­ni­ce­ra i fle­ra oli­ka kana­ler. Vissa av dem, som Twitter och Instagram, är snab­ba och mer eller mind­re flyk­ti­ga. Andra, som blog­gar, maga­sin och e‑böcker, är mer gedig­na. Här pro­du­ce­rar du inne­håll med lång håll­bar­het.

Gemensamt är att kana­ler­na till­sam­mans ska byg­ga upp­le­vel­sen av dig som den mest intres­san­ta kun­skaps­le­da­ren. Och för att lyc­kas med det­ta behö­ver du någon som har rol­len som redak­tör.
Redaktörens upp­drag är att ha över­blick och vara en sam­lan­de punkt och kraft när du pro­du­ce­rar ditt inne­håll. Ansvaret gäl­ler själv­klart att du kom­mu­ni­ce­rar, vad du berät­tar och inte minst hur du fram­för det.

Strategier för kommunikation

Vi utgår i den här arti­keln från att du har en genom­ar­be­tad stra­te­gi för kom­mu­ni­ka­tio­nen i dina oli­ka kana­ler:

  • Vilka typer av artik­lar, inter­vju­er, nyhe­ter och repor­tage som fyl­ler kund- eller bransch­tid­ning­en, i form av digi­talt maga­sin, före­tags­blogg eller tryckt tid­ning.
  • Vilken berät­tel­se bil­der i digi­ta­la platt­for­mar ska skild­ra.
  • Vad för slags nyhe­ter och infor­ma­tion som plat­sar i nyhets­bre­vet.
  • Hur Facebook han­te­ras.

Nyckelperson med koll

Det är de sto­ra dra­gen. Dessa har redak­tö­ren givet­vis järn­koll på och blir där­för det natur­li­ga boll­plan­ket för idéer och frå­gor.

Redaktören är ock­så en nyc­kel­per­son till exem­pel när nya med­ar­be­ta­re ska slus­sas in och bör­ja arbe­ta med att pro­du­ce­ra inne­håll. Det är den per­son som bestäl­ler inne­håll i form av text och bil­der som even­tu­ellt köps in av fri­lan­sa­re eller byrå.

Redaktören har såklart även koll på peri­o­di­ci­tet och tids­pla­ner för pub­li­ce­ring­ar­na. Men det är inte så att redak­tö­ren är en dik­ta­tor som själv bestäm­mer vad som är rätt och fel i din inne­hålls­mark­nads­fö­ring. Uppdraget är att säker­stäl­la att det ni har beslu­tat ock­så är det som ham­nar i kana­ler­na.

Stärker nätverket

I sin roll lär sig redak­tö­ren undan för undan allt mer om ämnet eller ämne­na för ditt inne­håll. Redaktören bred­dar, för­dju­par och stär­ker det rele­van­ta nät­ver­ket. Redaktören lär kän­na de inter­na och exter­na leve­ran­tö­rer­nas styr­kor och svag­he­ter; skri­ben­ter, foto­gra­fer, digi­ta­la kom­mu­ni­ka­tö­rer.

Redaktören har kanske ock­så läsar­kon­takt i en eller annan form. (Grattis i så fall, för ett bätt­re besluts­un­der­lag för att ytter­li­ga­re fin­sli­pa din kom­mu­ni­ka­tion finns inte.) Kort sagt sam­lar redak­tö­ren på sig erfa­ren­het och kun­skap som det vore synd och skam att inte använ­da på bäs­ta sätt.

Redaktörens hantverk

Utan över­blic­ken och det sam­la­de grep­pet är det lätt att du bör­jar dra åt oli­ka håll. Följden blir att dina läsa­re och föl­ja­re inte upp­le­ver dig som så kon­se­kvent och gedi­gen, utan sna­ra­re får en splitt­rad och oge­nom­tänkt bild. Därmed kom­mer vi in på fin­li­ret – redak­tö­rens prak­tis­ka hant­verk.

Det hand­lar bland annat om att läg­ga sista han­den vid det språk­li­ga och gram­ma­tis­ka och att se till att det inte finns någ­ra skriv- eller stav­fel. En annan vik­tig upp­gift är att ha koll på att ditt inne­håll är kon­se­kvent när det gäl­ler att föl­ja de skriv­reg­ler ni kom­mit över­ens om.

Skrivreglerna är vik­ti­ga. Samtidigt är det på sin plats att höja ett var­ning­ens fing­er. Låt dem inte bli allt för detal­je­ra­de. De ska ge kon­se­kvens i språ­ket och vara en del av din tona­li­tet (det vill säga hur du pra­tar med din omvärld). Men de får inte sät­ta krok­ben på och bak­bin­da dina skri­ben­ters skriv­lust och kre­a­ti­va för­må­gor.

Här är någ­ra exem­pel på vad du bör ha med i dina skriv­reg­ler för redak­tio­nell text:

  • Hur gör vi med för­kort­ning­ar? (Grundregeln är att ald­rig använ­da för­kort­ning­ar i löpan­de text).
  • Hur skri­ver vi tal och siff­ror? (Grundregeln är att tal upp till och med tolv skrivs ut som ord, från och med 13 skrivs de som tal. Stora, jäm­na tal som hund­ra och tusen kan med för­del skri­vas som ord, bero­en­de på sam­man­hang­et.)
  • Hur punkt­lis­tor skrivs. (Till exem­pel avse­en­de punkt och stor bok­stav.)
  • Hur företagsnamnet/​organisationen skrivs. (Här är grund­re­geln att uttal­ba­ra för­kort­ning­ar som är tre bok­stä­ver eller läng­re skrivs med stor begyn­nel­se­bok­stav, res­ten små. Bra exem­pel är Ikea – sor­ry, varu­mär­kes­av­del­ning­en på nämn­da före­tag – och SEB. Det sist­nämn­da för att det fak­tiskt ska utta­las bok­stav för bok­stav. Just det­ta illu­stre­rar ock­så vär­det av den här skriv­re­geln. Skriver vi IKEA bety­der det att det ska läsas ”Ijkåea” – och det gör ju ing­en.)
  • Älska verb och hata sub­stan­tiv – det vill säga und­vik den språk­pest som kal­las sub­stan­tiv­sju­kan. Många sub­stan­tiv gör tex­ten svår­läst och vice ver­sa. (Skriv allt­så ”vi pro­du­ce­rar” istäl­let för ”vi har en pro­duk­tions­an­lägg­ning”. Eller ännu hell­re ”vi till­ver­kar”.)
  • Använd aktiv fram­för pas­siv form. (Skriv ”Vi anstäl­ler nu…” istäl­let för ”En rekry­te­rings­pro­cess har inletts…”. Jämför sub­stan­tiv­sju­kan.)
  • Hur län­kar i tex­ter­na han­te­ras: öpp­nar de en ny flik eller sida, eller leder de rakt in på någon annans webb­plats? (Grundregeln är att en länk all­tid öpp­nas i en ny flik.)
  • Regler för fas­ta upp­gif­ter som till exem­pel kon­tak­tin­for­ma­tion, upp­ma­ning att pre­nu­me­re­ra på nyhets­brev, föl­ja blog­gen med mera. (Grundregeln är att all­tid ha en så kal­lad CTA, call to action, i eller efter en arti­kel som pub­li­ce­ras digi­talt.)
  • Undvik paren­te­ser. (Ingen regel utan undan­tag…)

Slarv rubbar förtroendet

Kanske kan en del av det­ta tyc­kas vara peti­tes­ser. Men vik­ten av kon­se­kvens och nog­grann­het är lät­ta­re att för­stå om man betrak­tar det hela från and­ra hål­let: Det du strä­var efter är att byg­ga ett lång­sik­tigt för­tro­en­de. Om ditt mate­ri­al då pre­sen­te­ras inkon­se­kvent och slar­vigt kom­mer det intryc­ket när­mast garan­te­rat att smit­ta av sig på hur kva­li­te­ten i själ­va inne­hål­let upp­fat­tas.

I läng­den hotar det dina läsa­res för­tro­en­de för dig och då kan myc­ket jobb vara gjort för­gä­ves.

Så: Har du ingen innehållsredaktör – utse en snarast!

Finns redak­tö­ren på plats ska den­ne givet­vis ha både för­tro­en­det och inte minst man­da­tet att vara sista instans för allt inne­håll. En nog­grann redak­tör fil­tre­rar bort slarv och inkon­se­kven­ser som ris­ke­rar att stö­ra läsa­ren och under­mi­ne­ra för­tro­en­det.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Facebooks ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansvaret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Detta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ullberg och biträ­dan­de jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
id, commodo eget consectetur Sed ut Praesent in venenatis amet, quis, dapibus

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest