Förändra världen med sociala medier

I Kntnt är vi nyfikna på hur vi kan skapa värdefullt innehåll på webben. Vad passar då bättre en höstfrisk morgon än att starta dagen på Rabash första frukostseminarium på vägen till kontoret? Temat var hur sociala medier kan förändra världen. Med kaffe och smörgås minglade vi med de andra morgonpigga deltagarna. Vill du veta hur Greenpeace och Djurens rätt förändrar världen via sociala medier? Läs mer här.

Maria Gustafsson
6 november 2013

Frukost seminarium hos Rabash
Fru­kost semi­na­ri­um hos Rabash. Foto: Caro­li­ne Jensen .

Idag star­ta­de min kol­le­ga Tho­mas Bar­re­gren och jag dagen med kaf­fe, smör­gås och ming­el på fru­kost­se­mi­na­ri­et i kom­mu­ni­ka­tions­by­rån Rabash lju­sa loka­ler i Pus­ter­vik­shu­set. Rubri­ken på före­läs­ning­ar­na var Soci­a­la medi­er kan för­änd­ra värl­den, så våra för­vänt­ning­ar var sat­ta i en mat­chan­de nivå.

På plats hos Pet­ter, Han­nah, Elin, Alex­an­der och Nan­na på Rabash fanns två tala­re från orga­ni­sa­tio­ner­na Gre­en­pe­a­ce och Dju­rens rätt. Bäg­ge med lång erfa­ren­het av att arbe­ta aktivt med sto­ra mäng­der akti­va föl­ja­re för att via soci­a­la medi­er nå resul­tat inom sina intres­se­om­rå­den, mil­jö respek­ti­ve djur­rätt och djurskydd.

Skapar aktivt värde i sociala medier

Eve­li­na Berg­ström från Gre­en­pe­a­ce och Moa Rich­ter från Dju­rens rätt dela­de gene­röst med sig av sina erfa­ren­he­ter av att arbe­ta med soci­a­la medi­er. I sina före­läs­ning­ar idag foku­se­ra­de de främst på orga­ni­sa­tio­ner­nas gil­la­si­dor på Face­book. Gemen­samt för båda orga­ni­sa­tio­ner­na är att deras med­lem­mar är akti­va och ofta har star­ka åsik­ter för mil­jö och djur­skydd. Vil­ket de gär­na och ofta uttryc­ker på soci­a­la medier.

Moa Richter från Djurens rätt

Moa Rich­ter från Dju­rens rätt inled­de mor­go­nens före­läs­ning­ar. Hon berät­ta­de att Dju­rens rätt, som star­ta­des redan 1882, nu har omkring 35 000 med­lem­mar. Även om djur­rätts­or­ga­ni­sa­tio­nen som ide­ell för­e­ning har rejält med år på nac­ken så var de tidi­ga med att använ­da en sida i Face­book för sin kom­mu­ni­ka­tion med med­lem­mar och intres­se­ra­de. De star­ta­de sidan 2007 och har sedan star­ten haft en aktiv kom­mu­ni­ka­tion med sina nära 200 000 följare.

Unge­fär hälf­ten av tra­fi­ken till den huvud­sak­li­ga webb­plat­sen dju​rens​ratt​.se kom­mer från soci­a­la medi­er varav 90 % från Face­book, så det är själv­klart för Moa med kol­le­gor att enga­ge­ra sig i att hål­la sidan aktiv.

Under årens lopp har Dju­rens rätt lärt sig vad som fun­ge­rar med deras mål­grupp. Moa dela­de med sig av tio råd för att kom­mu­ni­ce­ra fram­gångs­rikt via Face­book­si­dan. Fem Do’s och fem Don’t’s ur sex års arbe­te med sådant de har lärt sig fun­ge­rar eller inte i arbe­tet med soci­a­la medier.

5 Do’s för att lyckas på Facebook

Här ger Moa fem råd för att lyc­kas med sin kom­mu­ni­ka­tion på Facebooksidan.

Relevans

Att inne­hål­let är rele­vant är centralt för att föl­jar­na ska upp­le­va allt inne­håll på sidan som tro­vär­digt och intres­sant för sidans syf­te och avsändare.

Bilder

Inlägg med bil­der ger upp till 10 gång­er så många del­ning­ar än inlägg med enbart text. Bil­der­na mås­te dock vara rele­van­ta och hänga sam­man med inne­hål­let i tex­ten för att upp­skat­tas av följarna.

Tidpunkt

Sön­dags­kväl­lar mel­lan kl 19–20 är den bäs­ta tiden för genom­slag på Face­book. Så glöm att bara job­ba mån­dag till fre­dag sa Moa.

Tillgänglighet

När man kom­mu­ni­ce­rar på Face­book så är det vik­tigt att vara till­gäng­lig för att besva­ra frå­gor. Moa visar ett exem­pel när en läsa­re stäl­ler en frå­ga och åter­kom­mer efter 11 tim­mar med en ils­ken kom­men­tar om att Dju­rens rätt inte vill besva­rar frå­gan. Innan Dju­rens rätt själ­va sva­rar går en annan läsa­re in och sva­rar på frå­gan. Till­gäng­lig­he­ten är även att kon­ver­sa­tio­nen kan även flyt­ta mel­lan kana­ler, som Instagram, Twit­ter, Goog­le+ och YouTu­be även om Face­book abso­lut är störst.

Blockera

Till slut behö­ver man ibland ta till möj­lig­he­ten att bloc­ke­ra en föl­ja­re när någon upp­re­pat är otrev­lig eller hot­full så bloc­ke­ras den­ne från att kun­na skri­va fler kom­men­ta­rer på sidan.

5 Don’t’s för att lyckas på Facebook

Här ger Moa fem råd för sådant som är smart att und­vi­ka när man vill lyc­kas med sin kom­mu­ni­ka­tion på Facebooksidan.

Sponsring

Beta­la inte för att inlägg ska synas bätt­re. En orga­nisk till­växt är bätt­re för den byg­ger på läsar­nas äkta engagemang.

Sell out

Var inte en ”sell out” och fis­ka gil­lak­lick med söta bil­der och lätt­köp­ta poäng­er, det straf­far sig i läng­den och byg­ger inte förtroende.

Fokusera på stökiga

Välj att besva­ra de läsa­re som enga­ge­rar sig med rele­van­ta inlägg istäl­let för att läg­ga ener­gi och tid på de troll som mest stör.

Missa twisten

Ta till­fäl­let att omfor­ma en nyhet eller hän­del­se till att bära ditt bud­skap och kom­mu­ni­ce­ra det­ta till­sam­mans. Inte bara nyhe­ten i sig.

Känslor

Sva­ra inte när du har star­ka käns­lor. Gör annat en stund innan du svarar.

Evelina Bergström från Greenpeace

Eve­li­na Berg­ström har job­bat inter­na­tio­nellt på Gre­en­pe­a­ce i ett soci­a­la medi­e­team på åtta per­so­ner. Hon berät­ta­de hur det var att kom­mu­ni­ce­ra via en Face­book­si­da med fler än 1,5 mil­jo­ner gillade.

Gre­en­pe­a­ce star­ta­des 1971 för att stop­pa kärn­va­pen­prov och har nu 38 mil­jo­ner sup­port­rar värl­den över. Soci­a­la medi­estra­te­gin som de utgår från foku­se­rar på att all­tid inbju­da till hand­ling. Eve­li­na lyf­ter upp de goda resul­tat som Gre­en­pe­a­ce hade med kam­pan­jen Detox Fashion. Där mode­fö­re­tag kan skri­va under ett mani­fest mot mil­jö­för­stö­ring.

Inled­nings­vis säger Eve­li­na att kom­mu­ni­ka­tio­nen vi ser i soci­a­la medi­er är bara top­pen av ett isberg där top­pen syns och 90 % lig­ger under ytan och sam­man­fat­tar Gre­en­pe­a­ce lär­do­mar som följer.

Bjud in till handling

Var­je inlägg som pub­li­ce­ras obe­ro­en­de av kanal ska inbju­da till en hand­ling av något slag. Hand­ling­en kan vari­e­ra mel­lan att klic­ka gil­la, dela vida­re, kom­men­te­ra, skri­va ett brev eller gå vida­re till en annan webb­plat­sen för att skri­va under en nam­nin­sam­ling eller liknande.

Aktualitet och trender

Kopp­la det egna bud­ska­pet till aktu­el­la hän­del­ser och pågåen­de tren­der. Genom att bäd­da in sina bud­skap i aktu­el­la hän­del­ser och lyf­ta fram tren­der ökar intres­set för Gre­en­pe­a­ce budskap.

Beröm på rätt ställe

Lägg fokus på att läsar­na är hjäl­tar­na, inte Gre­en­pe­a­ce. Rik­ta all­tid bud­ska­pen så att det är läsar­na som får beröm­met istäl­let för avsän­da­ren. Det stär­ker med­lem­mar­na och ökar deras vil­ja att klic­ka gil­la, dela vida­re och kom­men­te­ra. Där­i­ge­nom ökar enga­ge­mang­et och bud­ska­pet sprids vidare.

Delaktighet och delbarhet

Utgå från per­spek­ti­vet del­ak­tig­het och del­bar­het redan när bil­der­na desig­nas till inläg­gen. Använd ytan i bil­der­na till att bära bud­skap som Jag gil­lar Arctic istäl­let för att Gre­en­pe­a­ce gil­lar arctic. Med bud­ska­pet jag gil­lar är det myc­ket lät­ta­re för läsar­na att stå bakom och där­i­ge­nom dela vida­re på sin sida.

Kvalitet framför kvantitet

Pub­li­ce­ra hell­re fär­re dock genom­tänk­ta bud­skap i bil­der, tex­ter och län­kar istäl­let för att läg­ga upp många för att fyl­la på med nytt. Mate­ri­a­let som pub­li­ce­ras på Face­book ska hål­la sam­ma kva­li­tet som det mate­ri­al som pub­li­ce­ras på webb­plat­sen. Eve­li­na fram­hål­ler att de kom­mu­ni­ce­rar på oli­ka sätt bero­en­de om de är på Pin­te­rest, Instagram, Twit­ter, Goog­le+, YouTu­be eller Tum­blr. Kan du se skillnaden?

Hantera trubbel i paradiset

När någon skri­ver strunt och attac­ke­rar and­ra läsa­re i kom­men­tarstrå­dar kan ensta­ka läsa­re döl­jas men det använ­der Gre­en­pe­a­ce väl­digt säl­lan. De upp­munt­rar istäl­let akti­va dis­kus­sio­ner och går säl­lan in för att mode­re­ra även när vågor­na går höga i kommentarstrådarna.

Innehåll efter kanal

Mark­nads­för soci­a­la medi­er i varand­ra för ökad sprid­ning. Eve­li­na poäng­te­rar att kom­mu­ni­ka­tio­nen i soci­a­la medi­er för Gre­en­pe­a­ce har mer karak­tär av crowdsour­cing än mark­nads­fö­ring även om den själv­klart har det syf­tet och den effek­ten. Saker som kom­mer upp i en kanal kan skri­vas om till bud­skap i en annan. Gee­en­pe­a­ce använ­der Face­book som en vik­tig kom­mu­ni­ka­tions­ka­nal där så många av akti­va med­lem­mar befin­ner sig var­je dag.

I Goog­le+ märk­te de att läsar­na var av en annan grupp än på Face­book, äld­re och kun­ni­ga­re om mil­jöfrå­gor. Uti­från det­ta anpas­sa­de de sitt inne­håll till mer foku­se­rat på fak­ta. På Instagram är sti­len av en lät­ta­re karak­tär så där pub­li­ce­rar de bil­der och mind­re text. Här är sti­len mju­ka­re och mer famil­jär, där­för behö­ver kom­mu­ni­ka­tio­nen pas­sa mål­grup­pen som är aktiv där. I Twit­ter finns en mer pro­vo­ka­tiv stil som Gre­en­pe­a­ce hakar på för att nå för öka kän­ne­dom om frå­gor. Twit­ter under­lät­tar även kon­tak­ten med och påver­kan till poli­ti­ker och journalister.

Eve­li­na avslu­ta­de med upp­ma­ning­en att våga leka, miss­lyc­kas och även vara rolig då och då när det pas­sar in på råden ovan.

Blick mot framtiden

På frå­gestun­den ställ­de jag frå­gan hur talar­na uti­från sina erfa­ren­he­ter att job­ba med soci­a­la medi­er i sto­ra orga­ni­sa­tio­ner tror att vi använ­der soci­a­la medi­er i fram­ti­den, säg om ett år.

Eve­li­na och Moa trod­de att vi fort­fa­ran­de kom­mu­ni­ce­rar på Face­book sam­ti­digt som det har utveck­lats nya kana­ler. Och möj­ligt­vis blir det så att med tan­ke på dis­kus­sio­ner­na om över­vak­ning via inter­net att vi kom­mu­ni­ce­rar mind­re per­son­ligt och mer via oli­ka stäng­da grup­per och gemen­sam­ma sidor. Att de fort­sät­ter att för­änd­ra värl­den via soci­a­la medi­er var helt klart. Se talar­nas pre­sen­ta­tio­ner­na här.

Ja, ing­en vet något om fram­ti­den. För bara sju år sedan kän­de vi inte till Face­book som nu är en själv­klar del i mång­as dag­li­ga kom­mu­ni­ka­tion. För bara ett år sedan fanns inte Knt­nt och nu är vi här. Utveck­ling­en är spän­nan­de och vi föl­jer den på jakt efter vär­de­fullt innehåll.

Inspi­re­ra­de efter ett infor­ma­tivt fru­kost­se­mi­na­ri­um åkte vi spår­vag­nen till­baks till kon­to­ret och ser fram till näs­ta till­fäl­le hos Rabash.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »