Konsten att nå en reklamtrött publik

Vi är mer less på reklam än någonsin – orkar inte ta till oss budskapen som sköljer över oss utan zappar bort reklamen och installerar adblockers. Studie visar att vi till och med upplever oss förföljda av annonserna i sociala medier – vilket gör att reklamen får motsatt effekt.

Men helt kört är det ändå inte. I höstens första Kntnt-frukost berättar Ylva Vitorovic, content & communication specialist på Stena Line, hur ett av världens största färjerederier lyckas nå fram till en reklamtrött publik.

Pia Tegborg
26 september 2017

Vi är mer less på reklam än någon­sin – orkar inte ta till oss bud­ska­pen som sköl­jer över oss utan zap­par bort rekla­men och instal­le­rar adbloc­kers. Studie visar att vi till och med upp­le­ver oss för­följ­da av annon­ser­na i soci­a­la medi­er – vil­ket gör att rekla­men får mot­satt effekt.

Men helt kört är det ändå inte. I hös­tens förs­ta Kntnt-fru­kost berät­tar Ylva Vitorovic, con­tent & com­mu­ni­ca­tion spe­ci­a­list på Stena Line, hur ett av värl­dens störs­ta fär­je­re­de­ri­er lyc­kas nå fram till en reklam­trött publik.

Cision om årets journalist- och kommunikatörsundersökning

Som van­ligt inle­der vi fru­kost­se­mi­na­ri­et med något intres­sant från vår sam­ar­bets- part­ner Cision.

Denna gång är det före­ta­gets pro­dukt- utveck­la­re, Jimmy Risberg, som gör en kort genom­gång av resul­ta­ten från 2017 års jour­na­list- och kom­mu­ni­ka­törs­un­der­sök­ning.

Jimmy tar fas­ta på tre tyd­li­ga tren­der i sin pre­sen­ta­tion.

  1. Mer eget con­tent – i stort sett alla kom­mu­ni­ka­tö­rer (92%) bedö­mer att de kom­mer att pro­du­ce­ra mer eller lika myc­ket inne­håll under 2017 som under före­gå­en­de år.
  2. Hemsidan är navet – även om anled­ning­ar­na till att kom­mu­ni­ka­tö­ren dri­ver tra­fi­ken till hem­si­dan kan vari­e­ra (infor­me­ra, dri­va opi­ni­on, gene­re­ra leads etc) är det ett fak­tum att 90% av dem använ­der hem­si­dan som navet i sin kom­mu­ni­ka­tion.
  3. Journalister tyc­ker allt bätt­re om kom­mu­ni­ka­tö­rer­na – 2016 var knappt 20% av jour­na­lis­ter­na posi­ti­va till kom­mu­ni­ka­tio­nen med kom­mu­ni­ka­tö­rer­na. I år har siff­ran i det närms­ta för­dubb­lats.

Du hit­tar mer infor­ma­tion om det­ta och and­ra spän­nan­de saker i Jimmys pre­sen­ta­tion nedan.

Den utbredda reklamtröttheten

Mer än varan­nan per­son slip­per helst reklam i soci­a­la medi­er, visar en under­sök­ning beställd av Sveriges Annonsörer. Att idag ha ansva­ret för ett före­tags när­va­ro i de soci­a­la kana­ler­na är min­sann ing­en lätt upp­gift.

Men det finns före­tag som trots den utbred­da reklam­trött­he­ten lyc­kas nå fram till publi­ken. Med sina 5 mil­jo­ner föl­ja­re i soci­a­la medi­er är Stena Line ett bra exem­pel på det­ta.

Till hös­tens förs­ta Kntnt fru­kost har vi bju­dit in Ylva Vitorovic som ansva­rar för Stena Lines soci­a­la medi­er, för att dela med sig av sina lär­do­mar.

En mor­gon­pigg publik på Kntnt fru­kost

Vad tycker svenska folket om reklam?

Sisådär. I alla fall om man skall tro den under­sök­ning om svens­kar­nas inställ­ning till reklam som utförts av Novus på upp­drag av Sveriges Annonsörer.

Över hälf­ten av del­ta­gar­na i stu­di­en sva­rar ”ing­et” när de får ran­ka vil­ka soci­a­la medi­er platt­for­mar det är okej att mötas av reklam i.

Reklamundvikandet ökar

Trots kom­mu­ni­ka­tö­rer­nas nya och bätt­re för­ut­sätt­ning­ar att ska­pa rele­vant kom­mu­ni­ka­tion ökar reklamund­vi­kan­det i Sverige. Är inte det lite kons­tig? I teo­rin bor­de ju öka­de möj­lig­he­ter att indi­vi­dan­pas­sa kom­mu­ni­ka­tion leda till att en stör­re andel av den­na blir rele­vant för den enskild kon­su­men­ten. Men så är det allt­så inte visar rap­port från Sifo.

Allra mest irri­te­rar vi oss på trå­kig reklam, på reklam med bris­tan­de rele­vans för mål­grup­pen samt på över­ex­po­ne­rad reklam.

Så hur gör man då?

Att influ­encers har en myc­ket stor påver­kan på män­ni­skors köp­be­slut är inte någon nyhet. För visst lyss­nar vi hell­re på en per­son som vi kan iden­ti­fi­e­ra oss med eller som vi ser upp till – än på en säl­ja­re.

Detta är något som Stena Line tagit fas­ta på i sitt kam­panj­ar­be­te där de gär­na lyf­ter fram trog­na gäs­ter att tala. Ett lysan­de exem­pel på det­ta är fil­men ”Extra allt” med de tre extremt pas­sio­ne­ra­de fär­je­re­se­nä­rer­na Per, Haakon och Ståhle.

Ett annat bra exem­pel är när Stena Line kom­plet­te­rar sin BokaNu-kam­panj med en ”kund­kunds­tjänst” i soci­a­la medi­er.

Tricket? Se all­tid till att kam­pan­jer­na är rele­van­ta för mot­ta­ga­ren. Hör Ylva berät­ta hur du blir rele­vant samt ge fler exem­pel i fil­men nedan.

Länkar till rapporter och annat som nämns

Se Ylvas presentation

Vi spe­la­de in Ylvas före­läs­ning, som en tjänst till dig som inte kun­de kom­ma, och för dig som vill se och höra pre­sen­ta­tion igen. Du kan se fil­men nedan eller på Vimeo eller YouTube. Om du före­drar att bara lyss­na så kan du göra det på SoundCloud.

Vill du höra mer av Ylva Vitorovic?

Kntnt Radio avsnitt 148 berät­tar Ylva hur Stena Line job­bar med soci­a­la medi­er. Lyssna gär­na!

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
et, odio consectetur mattis id Aliquam ante. ultricies neque. Sed sed

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest