Bild © Dawn Ashley (CC BY-ND 2.0)

Sökmotoroptimering är död! Eller?

Jobbar du med digital marknadsföring? Då har du säkert hört till leda att sökmotoroptimering är viktigt. Men är det verkligen så? På sista tiden har Google gjort en rad ändringar som mer är något annat har ställt begreppet på ända. I denna artikel förklarar jag hur sökmotorer fungerar, vad det innebär att sökmotoroptimera, begrepp som vit hatt och svart hatt, och inte minst vad alla ändringar från Panda till Hummingbird innebär för dig.

Thomas Barregren
23 oktober 2013

Job­bar du med digi­tal mark­nads­fö­ring? Då har du säkert hört till leda att sök­mo­to­rop­ti­me­ring är vik­tigt. Men är det verk­li­gen så? På sista tiden har Goog­le gjort en rad änd­ring­ar som mer är något annat har ställt begrep­pet på ända. I den­na arti­kel för­kla­rar jag hur sök­mo­to­rer fun­ge­rar, vad det inne­bär att sök­mo­to­rop­ti­me­ra, begrepp som vit hatt och svart hatt, och inte minst vad alla änd­ring­ar från Pan­da till Hum­ming­bird inne­bär för dig.

Vad är sökmotoroptimering?

Men först: Vad är egent­li­gen sök­mo­to­rop­ti­me­ring? Ter­men, som ofta för­kor­tas SEO efter det eng­els­ka uttryc­ket search engi­ne opti­mi­za­tion, beteck­nar en rad oli­ka tek­ni­ker och till­vä­ga­gångs­sätt som alla syf­tar till att pla­ce­ra just dina sidor så tidigt som möj­ligt i sökre­sul­ta­tet. Tan­ken är att desto hög­re upp i resul­tat­lis­tan din sida lig­ger, desto stör­re chans att att den som söker ock­så klic­kar på län­ken och kom­mer till din sida.

För att för­stå hur du kan sök­mo­to­rop­ti­me­ra, och hur du påver­kas av den senas­te tidens änd­ring­ar, så behö­ver du har lite för­stå­el­se för hur sök­mo­to­rer arbe­tar. För dig som kän­ner dig lite osä­ker på det­ta kom­mer först en enkel förklaring.

Söktjänsters anatomi

Med sök­mo­tor menar vi ofta en web­ba­se­rad sök­tjänst för inter­net. De mest kän­da sök­tjäns­ter­na är Goog­le och Bing. I Sve­ri­ge är det prak­ti­ken bara Goog­le som gäl­ler. En sök­tjänst består av tre delar.

Först är det en sökro­bot (som på eng­els­ka kal­las web craw­ler eller web spi­der). Den sur­far auto­mat­sikt på web­ben och i soci­a­la medi­er för att hit­ta län­kar till nya sidor. Den besö­ker ock­så sidor den redan har varit på, för att se om inne­hål­let har ändrats.

Den and­ra delen är ett index. Det fun­ge­rar som ett sakre­gis­ter i en bok. För var­je sökord i index­et finns en lis­ta med sidor som bätt­re eller säm­re mat­char sökor­det. Hur bra en sida mat­char ett sökord bestäm­mer dess ran­king. Desto bätt­re match­ning, desto hög­re ran­king, och desto tidi­ga­re i lis­tan. Det är sökro­bo­ten som bestäm­mer under vil­ka sökord en sida skall föras in under och med vil­ken ran­king. Det kal­las för index­e­ring.

Den tred­je och sista delen är den egent­li­ga sök­mo­torn. Den tar emot din sök­frå­ga, slår upp rele­van­ta sökord i index­et, sam­man­stäl­ler ett svar rang­ord­nat efter ran­king och pre­sen­te­rar resul­ta­tet för dig. Sökre­sul­ta­tet kal­las av folk i bran­schen för SERP efter eng­els­kans search engi­ne results page.

Du kan i koden för en webb­si­da tala om för sök­mo­to­rer att du inte vill att sidan skall indexe­ras. Du kan ock­så tala om för sökro­bo­tar att inte föl­ja en länk.

Vad är sökmotoroptimering (igen)?

Sök­mo­to­rop­ti­me­ring hand­lar om att med­ve­tet och sys­te­ma­tiskt påver­ka sökro­bo­tar så

  1. att de hit­ta sidan
  2. att de pla­ce­ra sidan i index­et under öns­ka­de sökord
  3. att de ge sidan så hög ran­king som möjligt

Du kan påver­ka på många sätt. Med inne­hål­let (till exem­pel vil­ka ord du använ­der, var du använ­der dem eller hur långt du skri­ver). Med län­kar (till exem­pel vil­ka sidor du län­kar till eller vil­ka sidor som län­kar till dig). Med soci­a­la medi­er (till exem­pel genom att dela det i Goog­le+ eller få många att gil­la ditt inlägg). Med din webb­plats (till exem­pel ditt domän­namn, hur väl­skri­ven din HTML-kod är eller hur snabb din webb­ser­ver är). Och med en mas­sa and­ra saker. Goog­le till exem­pel titar på mer än 200 oli­ka saker.

White hat, grey hat och black hat

Att ”med­ve­tet och sys­te­ma­tiskt påver­ka” låter som falsk­spel. Och ja, myc­ket som har gjorts, och görs än i dag, är både oär­ligt och regel­vid­rigt. Sådan sök­mo­to­rop­ti­me­ring beteck­nas som black hat. Exem­pel på black hat SEO är när före­tag erbju­der peng­ar eller and­ra för­må­ner för att någon skall län­ka till dem.

Men myc­ket sök­mo­to­rop­ti­me­ring är bara sunt för­nuft och helt i lin­je med sök­tjäns­ter­nas öns­kan och reg­ler. Sådan opti­me­ring beteck­nas som white hat.

Alla före­tag som hjäl­per kun­der med sök­mo­to­rop­ti­me­ring säger att de inte gör black hat. Och jag tror seri­ö­sa SEO-före­tag hål­ler sig (nume­ra) på betryg­gan­de avstånd från det. Men det är inte sam­ma sak som att de bara göra white hat. Många gör saker som för­vis­so inte stri­der mot sök­tjäns­ter­nas reg­ler, men där man kan ifrå­ga­sät­ta om det är i lin­je med ande­me­ning­en och god sed. Sådan opti­me­ring beteck­nas som grey hat. Över­dri­ven använd­ning av ett sökord i en text är ett exem­pel på grey hat.

Gör rätt sökmotoroptimering

Du skall omfam­na white hat opti­me­ring. Det är hjäl­per sökro­bo­tar­na att hit­ta sidan, pla­ce­ra det under rätt sökord, och ge den rätt­vis ran­king. Det i sin tur hjäl­per din målgrupp.

Och du skall sky både grey och black hat opti­me­ring. Det kan kort­sik­tigt ge dig en bätt­re ran­king. Men kom­mer på lång sikt bara att ska­da ran­king­en, och i värs­ta fall leda till att din webb­plats blir avstängd från Goog­le och and­ra söktjänster.

Minns du AltaVista?

World Wide Web, eller kort och gott web­ben, hade fun­nits i ett drygt decen­ni­um, och inter­net ännu läng­re, när Mosa­ic, den förs­ta gra­fis­ka webb­lä­sa­ren, såg dagens ljus 1993. Men det var Mosa­ic, och dess efter­föl­ja­re Nets­cape, som trans­for­me­ra­de både inter­net och web­ben från en mili­tär och aka­de­misk ange­lä­gen­het till ”infor­ma­tion super­hig­h­way” för alla och envar.

Men vart skul­le man åka på des­sa infor­ma­tio­nens motor­vä­gar? Det behöv­des kar­tor. Eller rät­ta­re sagt sök­ba­ra kata­lo­ger över webb­plat­ser. Och såda­na upp­stod i par­ti och minut under 1990-talets and­ra hälft. De mest kän­da het­te Alta­Vis­ta, Exci­te, Info­se­ek, Inkto­mi, Magel­lan, Nort­hern Light och Yahoo!.

Kuslig förmåga att visa extremt relevanta resultat

Under 1996 arbe­ta­de två stu­den­ter, som stu­de­ra­de till en mas­ter i data­ve­ten­skap vid Stan­for­du­ni­ver­si­te­tet, med en sök­mo­tor som de kal­la­de Back­Rub. Året där­på byt­te de namn på sök­mo­torn. Och ännu ett år sena­re star­ta­de de ett bolag med sam­ma namn. Sök­mo­torn och bola­get heter idag Google.

I feb­ru­a­ri 1999 skrev PC Maga­zi­ne att Goog­le har ”en kus­lig för­må­ga att visa extremt rele­van­ta resul­tat”. Med den­na för­må­ga sopa­de Goog­le banan med kon­kur­rent, som inom något år var full­stän­digt för­bis­prung­na av upp­stic­ka­ren, och är idag döda och bortglömda.

Googles kamp mot skräpinnehåll

Alta­Vis­tas och de and­ra sök­mo­to­rer­nas oför­måga att skil­ja agnar­na från vetet blev deras fall. Om inte Goog­le fort­sät­ter att leve­re­ra ”extremt rele­van­ta resul­tat” så kom­mer någon annan göra det, och Goog­le gå sam­ma öde som Alta­Vis­ta och de and­ra. Det­ta vet Goog­le. Och där­för har de för­kla­rat krig mot tun­na webb­plat­ser och skräp­in­ne­håll (som Goog­le kal­lar web spam).

Sedan 2011 har Goog­le rul­lat ut den ena för­änd­ring­en efter den and­ra i syf­te att ge mesta möj­li­ga rele­van­ta resul­tat på var­je sök­frå­ga. Först ut var Pan­da med syf­te ”att för­säm­ra pla­ce­ring­en för låg­kva­li­ta­ti­va webb­plat­ser” och ”att ge bätt­re pla­ce­ring för hög­kva­li­ta­ti­va webb­plat­ser”. Där­ef­ter kom Goog­les page lay­out algo­rithm som straf­far webb­si­dor som har för lite inne­håll ”ovan­för vec­ket”, det vill säga inte till­räck­ligt myc­ket vär­de­fullt inne­håll syn­ligt utan att rul­la. Sen kom Pen­gu­in som aggres­sivt straf­fat sök­mo­to­rop­ti­me­ring som inte är white hat. Nyli­gen har den eng­elsk­språ­ki­ga ver­sio­nen av Goog­le ock­så bör­jat att lyf­ta fram in-depth articles – något som säkert kom­mer till Sverige.

Ny sökmotor

Det eng­els­ka ordet för koli­bri är ock­så nam­net på Goog­les nya sök­mo­tor – Hum­ming­bird. Det är en helt ny sök­mo­tor som Goog­le tog i bruk i augusti 2013. Fast helt ny är den kanske inte. Enligt Goog­le är Hum­ming­bird byggd av både gam­la delar, som till exem­pel Pan­da och Pen­gu­in, och helt nya delar.

Hum­ming­bird är den störs­ta för­änd­ring­en av Goog­les motor sedan 2009. Den påver­kar 90% av alla sök­ning­ar. Så vad är så spe­ci­ellt med Hum­ming­bird? För att för­stå det mås­te du först för­stå ”den långa svansen”.

Long tail sökord

Antag att du dri­ver en liten tebu­tik i Göte­borg. Buti­ken har en webb­si­da som du vill sökordsop­ti­me­ra. Vil­ka sökord skall du sat­sa på?

Natur­ligt­vis är ”te” ett av orden. Men om du söker på te så får du fler än 3,3 mil­jar­der träf­far. Inte lätt att stic­ka ut där inte. Minst sagt. Näs­tan lika många träf­far blir det för ”grönt te”, ”roo­i­bos te” och and­ra van­li­ga sök­fra­ser med ordet te. Men om du söker du på ”tebu­tik i Göte­borg” så får du bara 115 träf­far. Och för ”tebu­tik i Göte­borg med longjing” finns bara två träffar.

Kurva där den långa svansen (the long tail) är markerad med gult.
Kur­va där den långa svan­sen (the long tail) är mar­ke­rad med gult.

Om du räk­nar alla träf­far för alla tänk­ba­ra sök­fra­ser som inne­hål­ler ordet te så kom­mer du upp­täc­ka att det bara är någ­ra få som har fler än tio träf­far, men att det är oänd­ligt många som har fär­re. Den förs­ta grup­pen är väl­digt gene­rel­la, som till exem­pel ”grönt te”. Och den sena­re är väl­digt spe­ci­fik, som till exem­pel ”tebu­tik i Göte­borg med longjing”. Om man ritar för­del­ning­en i ett dia­gram så bil­dar de spe­ci­fi­ka sök­fra­ser­na en lång svans. Där­för kal­las des­sa för long tail sökord.

Sökord har förlorat betydelse

Fram till idag har SEO-exper­ter foku­se­rat myc­ket på long tail sökord. Det gäll­de att kom­ma på alla tänk­ba­ra vari­an­ter som mål­grup­pen för webb­si­dan kan tän­kas söka med. Tan­ken var att det är lät­ta­re att få en bra ran­king på long tail sökord än för de bre­da sökor­den. Och med till­räck­ligt många vari­an­ter, inklu­si­ve alter­na­ti­va stav­ning­ar och fel­stav­ning­ar, så ökar chan­sen att synas.

Men med Hum­ming­bird för­lo­rar long­tail sökord sin bety­del­se. Hum­ming­bird för­sö­ker näm­li­gen tol­ka sök­frå­gor­na, som till över­väl­di­gan­de majo­ri­tet hör till den långa svan­sen, och för­stå vad du som söker egent­li­gen frå­gar efter. Hum­ming­bird tar till sin hjälp annan infor­ma­tion, som till exem­pel var du befin­ner dig när du söker, och vad du har sökt på tidi­ga­re, och så vidare.

Koncept det nya svarta

Hum­ming­bird för­sö­ker allt­så för­stå vad du söker efter. Goog­le letar inte läng­re i sitt index efter exakt de sökord du har angi­vit utan efter det kon­cept du har beskri­vit med din sök­frå­ga. Och där­för hit­tar Goog­les sök­mo­tor nume­ra sidor med inne­håll som inte alls inne­hål­ler sökor­det som du angav men som ändå hand­lar om det. Det­ta är ett bety­del­se­fullt steg mot den så kal­la­de seman­tis­ka web­ben.

Och det är i lju­set av det­ta skif­te, från sökord till kon­cept, som vi kan för­stå var­för Goog­le inte tyc­ker det är något stör­re pro­blem att ta bort sitt fria sökords­verk­tyg som alla SEO-exper­ter har använt sig av, eller att döl­ja för sajt­ä­ga­re vil­ka sökord som besö­ka­re har använt för att kom­ma till deras sida. (Här kan du läsa mer om des­sa för­änd­ring­ar.)

Så är sökmotoroptimering död?

Nej. Men Pan­da, Pen­gu­in och Hum­ming­bird har gjort att det inte läng­re hand­lar om någon mys­tisk konst som bara någ­ra få troll­kar­lar bemäst­rar. Sök­mo­to­rop­ti­me­ring hand­lar idag mest om att bestäm­ma sig för ett kon­cept som en webb­si­da skall hand­la om, och sen skri­va en inte allt för kort, enga­ge­ran­de och intres­sant arti­kel och tän­ka på att skri­va för web­ben. Om det­ta får jag åter­kom­ma en annan gång.

Sprid budskapet

Gil­la­de du den­na arti­kel? Gav den dig något? Sprid den i så fall i soci­a­la medi­er till dina vän­ner, kol­le­gor och bekanta.

P.S. Gis­sa vil­ket kon­cept den­na arti­kel är opti­me­rad med avse­en­de på. 🙂

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »