Därför går vi med i Komm!

Mellan september 2015 och juli 2016 sändes fyrtio avsnitt av podden Åsikt – en krönika av och med Thomas Barregren. Detta är en återutsändning av avsnitt 23 från den 22 februari 2016.

Thomas Barregren
2 augusti 2017

”Därför går vi med i Komm!”, är rubri­ken för Åsikt 23 från den 22 feb­ru­a­ri 2016. Jag heter Thomas Barregren.

[Inledande vin­jett]

Därför går vi med i Komm!

Hej!

Ibland mås­te man få lov att pra­ta om sig själv. Speciellt när man har gjort något som man är väl­digt stolt över eller nöjd med. Eller hur?

Idag är vi på Kntnt både stol­ta och nöj­da med att ha bli­vit invald som med­lem i Sveriges Kommunikationsbyråer – kanske mer känd som Komm. Så där­för vill jag berät­ta lite om var­för vi ansök­te om med­lem­skap. Och var­för det gyn­nar dig som är vår kund.

Jag ska inte bli långran­dig. Tvärtom. Det här blir ett kort avsnitt. Jag för­står att det­ta inte är lika intres­sant och vik­tigt för dig som för oss.

Jag tänk­te pra­ta om tre saker:

  • Först ska jag berät­ta om Sveriges Kommunikationsbyråer. Lite om dess näs­tan hund­ra­å­rig histo­ria. Och vad de gör idag.
  • Sen kort om var­för vi har valt att gå med i Komm.
  • Sist avslö­jar jag vad du vin­ner på det.

Häng med så kör vi.

[Vinjett]

Sveriges Kommunikationsbyråer

Sveriges Kommunikationsbyråer fyl­ler snart hund­ra år. För det var 1919 som Annonsbyråernas Ekonomiska Förening bil­da­des. Någon gång mel­lan 1929 och 1934 – exakt när och hur är höljt i dun­kel – blir de Sveriges Auktoriserade Annonsbyråers Förening, oftast bara kal­lad Annonsbyråernas Förening eller kort och gott för­kor­tat AF.

1950 grun­dar AF den nume­ra Bonnierägda bransch­tid­ning­en Resumé.

1968 går AF, som allt­så var de auk­to­ri­se­ra­de annons­by­rå­er­nas för­e­ning, ihop med de inte auk­to­ri­se­ra­de byrå­er­nas orga­ni­sa­tion, och blir Sveriges Reklambyråförbund.

Det är värt att note­ra att de sam­man­slag­na orga­ni­sa­tio­ner­na för annons­by­rå­er blev en orga­ni­sa­tion för reklam­by­rå­er. Under 1960-talet kom annons­by­rå­er­na till en skil­je­väg. Hittills hade byrå­er­na både ska­pat annon­ser och för­med­lat annons­plat­ser. Men nu bör­ja­de de två verk­sam­he­ter­na gå skild vägar. Vi fick dagens upp­del­ning i reklam­by­rå­er som ska­par reklam, och medie­by­rå­er som för­med­lar annons­plats.

Sveriges Reklambyråförbund var en bransch­or­ga­ni­sa­tion. Det var före­tag som var med­lem­mar. Och för­e­ning­en ver­ka­de för deras bäs­ta. Parallellt med att annons­by­rå­er­na orga­ni­se­ra­de sig i oli­ka bransch­or­ga­ni­sa­tio­ner som slogs sam­man till en, så orga­ni­se­ra­de kre­a­tö­rer­na sig i oli­ka intres­se­or­ga­ni­sa­tio­ner som ock­så slogs sam­man över tid.

1935 bil­da­des Sveriges Affischtecknares Förening (SAFFT), som 1961 tog ini­ti­a­tiv till Guldägget – reklam­bran­schens mot­sva­rig­het till film­in­du­strins Oscar och skivin­du­strins Grammis.

1966 går SAFFT sam­man med Art Directors Club Sweden, och 1972 med Svenska Tecknares och Formgivares Förbund och Textklubben. Resultatet blir ABCD – för­bun­det för art, bild, copy och design.

De två utveck­lings­lin­jer­na – kre­a­tö­rer­nas och byrå­er­nas – möts 1986, när ABCD och Sveriges Reklambyråförbund går sam­man och blir Sveriges Reklamförbund.

1995 inleds en tur­bu­lent tid som vara­de i nära ett decen­ni­um. Förbundets verk­sam­het ifrå­ga­sat­tes. Konkurrerande orga­ni­sa­tion bil­da­des. Och före­tag hop­pa­de av.

Samtidigt genom­för­des sto­ra refor­mer. Verksamheten pro­fes­sio­na­li­se­ra­des. Förbundet tog mer plats både på den natio­nel­la sce­nen och den inter­na­tio­nel­la. Och inte minst, så änd­ra­de de inrikt­ning från att vara ett för­bund för bara reklam­by­rå­er till ett för­bund för alla byrå­er verk­sam­ma inom mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion.

I kon­se­kven­sens namn byt­te de ock­så namn till Sveriges Kommunikationsbyråer eller Komm kort och gott. Dock dröj­de det ända till 2009.

Omställningen från ett för­bund av reklam­by­rå­er till ett för­bund av mark­nads­kom­mu­ni­ka­tions­by­rå­er inled­des redan 1995. En anpass­ning som visar på för­ut­se­en­de. För 1990-talet inle­der det sto­ra para­digm­skif­te som ännu pågår, och som flyt­tar fokus för mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion från pro­mo­tion till expe­ri­ence – från vad avsän­da­ren vill pro­mo­ta, till vad mot­ta­ga­ren vill upp­le­va. Och i den nya ord­ning­en finns både utrym­me och behov av många fler disci­pli­ner än bara reklam.

Därför går vi med i Komm

Och just det – att Komm är ett mul­ti­di­sci­pli­närt för­bund och inte ett enfråge­för­bund – är ett av de främs­ta skä­len till var­för vi har valt att gå med i Komm.

Vi är över­ty­ga­de om att vill­ko­ren för mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion – ja, för all kom­mu­ni­ka­tion – hål­ler på att för­änd­ras på ett sådant fun­da­men­talt sätt, att senast mänsk­lig­he­ten upp­lev­de något lik­nan­de var i mit­ten av 1400-talet, när boktryckar­kons­ten revo­lu­tio­ne­ra­de vår kom­mu­ni­ka­tion.

möj­lig­gjor­de boktryckar­kons­ten för nya sam­hälls­grup­per att fram­stäl­la skrif­ter och böc­ker. Därmed bör­ja­de mak­ten över kom­mu­ni­ka­tio­nen att sak­ta flyt­tas från bis­ko­par och furs­tar till bok­för­läg­ga­re, tid­nings­ut­gi­va­re och and­ra kapi­tal­star­ka indi­vi­der och orga­ni­sa­tio­ner i civil­sam­häl­let. En pro­cess som bör­ja­de runt 1450 och pågick under cir­ka fem­hund­ra år. I slu­tet av den­na pro­cess upp­kom ock­så mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion som vi har känt den.

Nu möj­lig­gör web­ben, soci­a­la medi­er och mobi­li­tet för prak­tiskt taget alla sam­hälls­grup­per att kom­mu­ni­ce­ra med vem som helst, när som helst och var som helst. Makten över kom­mu­ni­ka­tio­nen har bör­jat att flyt­tas från ett fåtal kapi­tal­star­ka indi­vi­der och orga­ni­sa­tio­ner till det sto­ra fler­ta­let män­ni­skor. En pro­cess som bör­ja­de 1989, när Tim Berners-Lee bör­ja­de byg­ga web­ben ovan­på inter­net. Vi är fort­fa­ran­de i bör­jan av den­na pro­cess, men tem­pot är så högt att vi reda nu upp­le­ver effek­ten.

Vi är på god väg in i en fram­tid där det inte är avsän­da­ren som bestäm­mer vill­ko­ren för kom­mu­ni­ka­tion, utan mot­ta­gar­na. Några fram­syn­ta per­so­ner, till exem­pel Philip Kotler, Seth Godin och för­fat­tar­na till The Cluetrain Manifesto, insåg det­ta redan i slu­tet av 1990-talet. De fles­ta av oss bör­jar för­stå det först nu.

Och jag tror vi inser – du och jag och alla and­ra kom­mu­ni­ka­tö­rer, vare sig vi job­bar ute på ett före­tag eller på en byrå – att upp­del­ning­en i reklam, PR, con­tent och så vida­re blir allt mer menings­löst när mot­ta­gar­na bestäm­mer vill­ko­ren. De bryr sig inte om kom­mu­ni­ka­tions­di­sci­pli­ner. Är det som kom­mu­ni­ce­ras vär­de­fullt för dem, så tar de del av det, oav­sett vem som har pro­du­ce­rat det eller var­för. Och är det oin­tres­sant så ratas det utan par­don.

Att en mark­nads­av­del­ning bara ska kom­mu­ni­ce­ra i köp­ta kana­ler, och en kom­mu­ni­ka­tions­av­del­ning bara i egna och för­tjän­ta, är hål i huvu­det. Och lika myc­ket hål i huvu­det är det att tvinga mark­nads­av­del­ning att gå till en con­tent­by­rå för nati­ve-annon­ser, reklam­by­rå för and­ra annon­ser och medi­a­by­rå för att få ut annon­ser­na.

Därför känns det rätt att enga­ge­ra sig i Komm, som är öppen för alla kom­mu­ni­ka­tions­di­sci­pli­ner; så att vi kan job­ba till­sam­mans utan revir­pin­kan­de.

Man kan natur­ligt­vis frå­ga sig var­för en byrå som Kntnt ska vara med i en bransch- och/​eller intres­se­or­ga­ni­sa­tion över­hu­vud­ta­get. Jag tror det kokar ned till vad man har för inställ­ning till sam­ar­be­te och sam­ver­kan.

Anser man sig vara sig själv nog, tror man att ensam är stark och tän­ker bara på sig själv; tja, då ser man antag­li­gen ing­en poäng med att enga­ge­ra sig för en stör­re sak.

Men om man tyc­ker mot­sat­sen, omfam­nar idén att ”a rising tide lifts all boats”, som John F Kennedy sa många gång­er, och tror att man till­sam­mans med and­ra kan för­må just tid­vatt­net att sti­ga; ja, då är det natur­ligt att enga­ge­ra sig i en bransch- och intres­se­or­ga­ni­sa­tion som Komm.

Och vi, Kntnt, hör defi­ni­tivt till den sista grup­pen. Därför har vi över­vägt både Swedish Content Agencies och Komm. Och vi fast­na­de för Komm av de skäl jag har beskri­vit.

Men det fanns ytter­li­ga­re ett tungt vägan­de skäl. Och det sta­vas ARU.

Det vinner du på vårt medlemskap

ARU är en för­kort­ning av ansva­rig reklamut­gi­va­re. Det blir man efter att ha gått en juri­disk utbild­ning som omfat­tar de vik­ti­gas­te rätts­om­rå­de­na som berör mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion och kla­rat ten­ta­men. Utbildningen omfat­tar 5 uni­ver­si­tets­po­äng, och tar upp mark­nads­fö­rings­la­gen, upp­hovs­rätt, varu­mär­kes­rätt, inter­netju­ri­dik och myc­ket mer.

Vem som helst kan gå ARU-utbild­ning­en på Berghs och bli ansva­rig reklamut­gi­va­re. Så utbild­ning­en är inte i sig ett skäl för att gå med i Komm.

Men det vi gil­lar, och tyc­ker är en för­del för dig som är vår kund, är att Komm krä­ver av sina med­lem­mar att de har minst en ansva­rig reklamut­gi­va­re. Och hen ska ock­så för­nya sin kom­pe­tens vart fjär­de år.

Om du har lyss­nat på våra poddin­ter­vju­er­na med advo­ka­ter­na Sandra Hansson och Cecilia Torelm Tornberg från MarLaw, eller läst någ­ra av Cecilias krö­ni­kor hos oss, så är du med­ve­ten om hur snå­rig lag­stift­ning­en är om ditt ansvar som avsän­da­re av mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion. Det gäl­ler inte bara reklam, utan i än hög­re grad för con­tent.

Därför vin­ner du på vårt med­lem­skap i Komm. För så länge vi är med­lem­mar kan du vara säker på att vi har en grund­lig för­stå­el­se för ditt ansvar, och kan beak­ta det i vår råd­giv­ning.

Egentligen är det själv­klart att du inte ska job­ba med en byrå som inte har en ansva­rig reklamut­gi­va­re. Så själv­klart att det är ett krav vid offent­lig upp­hand­ling.

Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0)

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Utveckla din story med rätt design

Har du en inre bild av hur din arti­kel skul­le se ut när den kom­mer i tryck? Med design kan du utveck­la din sto­ry och ska­pa ett nytt per­spek­tiv. Bilder, färg och form kan bli verk­tyg även i din kre­a­ti­va verk­tygs­lå­da.

Läs artikel »

Om jag var i Almedalen …

Att Almedalen blir allt vik­ti­ga­re för kom­mu­nik­tions­bran­schen är de fles­ta över­ens om. Men i en djung­el av pro­gram­punk­ter kan det vara svårt att sål­la agnar­na från vetet. Här kom­mer hjälp på vägen! Martin Modigh Karlsson har gjort grov­job­bet och lis­tar sina bäs­ta tips i dagens krö­ni­ka. För dig som ska dit och för dig som tar del av pro­gram­met i efter­hand.

Läs artikel »

Detta gäller vid marknadsföring av din arbetsgivare på sociala medier

Publicerar du inlägg om din arbets­gi­vares verk­sam­het i soci­a­la medi­er? Då kan du behö­va vara för­sik­tig så att du inte fälls för vil­se­le­dan­de mark­nads­fö­ring. Ta reda på vad som gäl­ler genom att läsa den­na arti­kel skri­ven av Tobias Bratt, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Ursäkta röran. Vi har byggt om.

För ovan­lig­he­tens skull pra­tar vi om oss själ­va. Vi vill berät­ta att vi från och med nu är en con­tent­by­rå som gör con­tent. Men vi gör det på ett annorlun­da sätt än and­ra con­tent­by­rå­er. Vi har ock­så en ny digi­tal platt­form som ska slå Hubspot på fing­rar­na. Och vi har gjort lego av vårt stra­te­gi-erbju­dan­de. Dessutom har vi en mas­sa nya med­ar­be­ta­re, och söker ännu fler. I den­na krö­ni­ka berät­tar Thomas Barregren om allt det­ta och lite till.

Läs artikel »

Därför ska du ha egen plattform

Det är fres­tan­de att använ­da LinkedIn, Facebook eller någon annan platt­form som din mål­grupp redan använ­der. Med deras annons­lös­ning­ar (”spons­ra­de inlägg”) kan du snabbt nå ut till din mål­grupp. Dessutom är de lät­ta att använ­da. Men det finns pro­blem. Du läg­ger din fram­gång som mark­nads­fö­ra­re och säl­ja­re i hän­der­na på bolag som han en annan agen­da än ditt bäs­ta. Du kon­trol­le­rar inte vem som ser vad och när. Du har inte till­gång till de vär­de­ful­la digi­ta­la fot­spår som din mål­grupp läm­nar efter sig. Därför behö­ver du en egen platt­form.

Läs artikel »

Därför jobbar vi annorlunda

Vi job­bar på ett annorlun­da sätt. Våra kon­sul­ter arbe­tar i ditt team (eller är ditt team) och har sam­ti­digt full upp­back­ning vad gäl­ler kom­pe­tens och resur­ser från våra kon­sul­ter som job­bar “back office”. Men var­för job­bar vi på det sät­tet?

Läs artikel »

Är du redo för robottexterna?

Content och mar­ke­ting – båda delar­na behövs. Men vad hän­der när robo­tar tar över text­pro­duk­tio­nen med fokus på det sist­nämn­da? Med de rät­ta nyc­kelor­den och rubri­ker­na som slår. Finns det fort­fa­ran­de en plats för den enga­ge­ran­de och per­son­li­ga berät­tel­sen? Om det­ta hand­lar Lars Wirténs krö­ni­ka.

Läs artikel »

Varning för gratis wifi när du jobbar på distans

Du vet nog redan att det kan fin­nas säker­hets­hål när du job­bar på distans i öpp­na nät­verk. Men stop­par det dig att mej­la kun­den kam­panj­re­sul­ta­tet eller knap­pa in kre­dit­kor­tets siff­ror via café­ets gra­tisupp­kopp­ling? Det bor­de det! Risken finns näm­li­gen att du ger obe­hö­ri­ga till­gång till din infor­ma­tion. Martin Modigh Karlsson beskri­ver faror­na och ger dig sva­ren på var­för gra­tis (nät­verk) inte all­tid är gott – och där­för bör använ­das med stor för­sik­tig­het – samt tip­sar om tre saker du kan göra för att höja säker­he­ten. 

Läs artikel »

Rätten att bli glömd i digitala miljöer

Ett år har pas­se­rat sedan GDPR träd­de i kraft. Fortfarande brot­tas många före­tag med de prak­tis­ka och de juri­dis­ka tillämp­nings­frå­gor­na. Ett pro­blem av det först­nämn­da sla­get är hur före­tag som behand­lar per­son­upp­gif­ter rade­rar des­sa i sina IT-system? Enligt data­skydds­för­ord­ning­en ska man byg­ga upp sina system så att kra­ven i lag­stift­ning­en upp­fylls – men vad inne­bär det? Och går det över­hu­vud­ta­get att rade­ra upp­gif­ter­na på ett sätt som inne­bär att de ald­rig kan åter­ska­pas?

Läs om indi­vi­dens ”rätt att bli glömd” och före­ta­gets skyl­dig­het att rade­ra per­son­upp­gif­ter i dagens krö­ni­ka skri­ven av Jeanette Jönsson, biträ­dan­de jurist på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »

Elva tips som får din intervju att lyfta

Att få till en bra inter­vju hand­lar om väl­digt myc­ket mer än att bara stäl­la frå­gor och anteck­na. Låt Lars Wirtén gui­da dig längs vägen – steg för steg till ett garan­te­rat lyc­kat resul­tat! 

Läs artikel »
nunc tristique velit, Aliquam venenatis adipiscing dolor odio

Missa inte nästa artikel!

Få gratis nyhetsbrev varannan vecka

i din inkorg – med senaste artiklarna

Dina personuppgifter hanteras enligt vår integritetspolicy.

Pin It on Pinterest